Sammanfattning I Skane har sex sjoar valts ut som regionala referenssjoar. Referenssjoar for i forsta hand kalkade och forsurade sjoar ar Skaravattnet, Liasjon, Svanshalssjon, Faglasjon och Larkesholmssjon, alla belagna i norra Skane. Referenssjo till i forsta hand naringsrika slattsjoar ar Ellestadssjon som ar belagen i sodra Skane. Syftet med denna undersokning har varit att analysera artforekomst i insamlade prover och sammanstalla resultaten for att sakra 25 ars vaxtplanktondata fran regionala referenssjoar i Skane. Samtliga fem referenssjoar i norra Skane var, eller utvecklades under den studerade perioden till, ” Gonyostomum-sjoar”. Liasjon dominerades samtliga undersokta ar (1982, 1993-2007) av Gonyostemum semen, vaxtplanktonsamhallet var under hela perioden mycket artfattig och indikerade att vattnet var extremt surt. Skaravattnet dominerades hela undersokningsperioden(1982, 1993-2007) av Gonyostemum semen men med inslag av pansarflagellater fram till millennieskiftet. Darefter okade bade biomassan av vaxtplankton och dominansen av Gonyostemum semen. Tyvarr saknades prover fran 80-talet i Svanshalssjon. Fran 1993 och framat dominerade Gonyostemum semen men i Svanshalssjon utgjorde aven pansarflagellater en ganska stor del av biomassan under hela undersokningsperioden (1993-2007). Varken Faglasjon eller Larkesholmssjon var utpraglade Gonyostemum sjoar 1982 istallet dominerades sjoarna vid detta undersokningstillfalle av pansarflagellater. Darefter har det skett en forandring i artsammansattningen i sjoarna. Fran 1993 och framat dominerades Faglasjon av Gonyostemum semen och fran 2002 och framat dominerades Larkesholmssjon av Gonyostemum semen. Skillnaden mellan Ellestadssjon och de ovriga sjoarna var pataglig. Ellestadssjon dominerades av blagrona alger och/eller kiselalger. De hogsta biomassorna, som uppmattes i denna studie, registrerades i Ellestadssjon. Denna sjo ar en naringsrik slattsjo i sodra Skane. Det vaxtplankton, som patraffades, ar typiska for de naringsrika sjoarna pa sydskanska slatten. En dominans av Gonyostomum ar negativt for vattenkvaliteten, bade nar det galler rekreation och dricksvattenproduktion. Slemmet fran Gonyostomum kan klibba igen galarna pa fisk och kraftor och satta igen filtreringsorganen hos vattenloppor. Dessutom ar Gonyostomum-sjoar artfattigare an sjoar utan forekomst av Gonyostomum. Detta kan man tydligt se i Skaravattnet och Larkesholmssjon. Nar Gonyostomum okar i dessa sjoar, sa minskar antalet andra vaxtplanktonarter
