Användningen av fosforbaserade flamskyddsmedel och mjukgörare av typen organofosfatestrar (OP) ökar i samhället. Halter och fördelningsmönster av 11 st OP, varav en del har visat sig vara giftiga för bl.a. vattenlevande organismer, har kartlagts i bröstmjölk samt i fisk och musslor från svenska sjöar och kustområden. En del av miljöproverna samlades in i närheten av potentiella källor till OP men de flesta samlades in från bakgrundslokaler. Tris-2-kloro-iso-propylfosfat (TCPP) och trifenylfosfat dominerade i biota medan TCPP och tributylfosfat dominerade i mjölkproven. Koncentrationer och fördelningsmönster av OP var mycket likartade i biota från bakgrundslokaler, vilket tyder på att OP spridits från diffusa källor. Däremot märktes tydliga skillnader i både halter och fördelning av OP i proven som tagits nära källor. Fisk från Märstaån, som får dagvatten från Arlanda flygplats, uppvisade höga halter av OP som ingår i hydrauloljor för flygplan. Fisk provtagen nedströms reningsverk hade betydligt högre halter än fisk från bakgrundslokaler av tris(2-butoxyetyl)fosfat (TBEP), en av de mest vanligt förekommande OP i utgående vatten från reningsverk. Likaså återfanns den klorerade OP tris(1,3-dikloro-2-propyl)fosfat endast i fiskarna som provtagits nedströms reningsverk. Inga distinkta skillnader kunde upptäckas i halter och fördelning av OP i mjölk från kvinnor som bor i olika städer. Däremot var halten av TBEP högre i mjölk insamlad för tio år sedan jämfört med nyligen insamlad mjölk. När det gäller humanexponering för OP verkar exponering via fisk och, för spädbarn, bröst-mjölk vara av liten betydelse jämfört med andra potentiella exponeringsvägar som t.ex luft och damm
