Sammanfattning Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Perfluorerade alkylsyror (PFAA) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAA från dricksvatten påverkar tidstrender av PFAA i blod hos exponerade kvinnor i Uppsalaområdet och om åtgärder för att rena dricksvattnet ger en önskad sänkning av blodhalterna av PFAA. Eftersom individuella prover analyseras kan tidstrender bland kvinnor som druckit förorenat vatten jämföras med trender bland kvinnor som inte druckit förorenat vatten. Individuella prover möjliggör också undersökning av vilka livsstilsfaktorer som påverkar PFAA-halten i kvinnornas blod. I följande rapport redovisas halterna PFAA i individuella blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2012 och 2014. I en kommande rapport redovisas resultaten från hela tidstrendsstudien 1996-2016. Sulfonsyrorna PFOS och PFHxS var de PFAA som förelåg i högst halter bland kvinnorna 2012 och 2014. Den relativt höga halten av PFHxS beror på att dricksvattnet i Uppsala varit förorenad med denna förening. Bland karboxylsyrorna minskade blodhalten med ökat antal kol i kolkedjan på PFAA-molekylen och PFOA förelåg i högst halter. Halterna av PFOS var positivt korrelerade med halter av så kallade långkedjiga karboxylsyror, sannolikt beroende på att fiskkonsumtion är en viktig gemensam källa för exponering. PFOS-halterna var inte korrelerade med PFHxS-halterna beroende på att dricksvatten har varit en signifikant källa för PFHxS men inte för PFOS
