Metoder för beräkning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer hos kustvattenförekomster har tidigare saknats. I denna rapport har två modeller för beräkning av vågregim och dess avvikelse från referensförhållanden utvecklats. Modellerna ger ett mått på potentiell risk för stranderosion utgående från svall- och avsänkningseffekter från kommersiell båttrafik. Modellernas tillförlitlighet verifierades via fältinventeringar av skador på stranden och vassruggar. Båda modellerna kunde framgångsrikt separera olika typer av skador. Befintlig modell av naturlig vågexponering användes för att avgränsa de områden som utpekats som potentiellt känsliga för båtinducerad stranderosion. De modellerade värdena för potentiellt erosionspåverkade stränder användes för bedömning av hydromorfologisk status. Av Stockholms läns 130 kustvattenförekomster bedömdes 38 vara av hög eller god status, 22 av måttlig, 20 av otillfredsställande och 3 av dålig status. Resultaten bör ses som en första indikation på omfattningen av potentiellt påverkad strandlinje. För en säkrare skattning krävs förbättrade, heltäckande, substratbedömningar av strandlinjen. Resultaten av projektet är utöver föreliggande rapport också GIS-filer som har levererats separat till ansvarig handläggare på myndigheten
