Exponering för kemiska bekämpningsmedel hos landsbygdsbefolkning i Skåne 2010-11. : Rapport till Naturvårdsverket 2011

Abstract

Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkning främst genom födan, särskilt färska frukter och grönsaker. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på hela kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. Arbets- och miljömedicin i Lund har med Naturvårdsverkets stöd tidigare med hjälp av LC/MS/MS undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos befolkning i Skåne. Nu har exponeringen undersökts också hos 79 boende på landsbygden, som lämnat ett morgonurinprov. En mindre grupp lämnade ytterligare urinprover vid tillfällen när BM antogs ha spridits på närliggande åkrar. Deltagarna besvarade också enkäter med frågor om matvanor och livsstil. De BM som studerades var: 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-D), 3,4- dikloranilin (3,4-DKA, metabolit till anilider), 3,5-dikloranilin (3,5-DKA, metabolit till dikarboximider), etylenthiourea (ETU, metabolit till etylenbisdithiokarbamater), 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra (MCPA), hydroxi-MCPA (HMCPA, metabolit till MCPA), 2,4,5- triklorfenoxiättiksyra (2,4,5-T), 3-fenoxibensylsyra (3-PBA, metabolit till pyretroider) samt 2,4,6-triklorfenoxiättiksyra (2,4,6-T, metabolit till prokloraz) och O,O dietyl-O-(3,5,6-triklor-2-pyridyl)thiofosfat (=triklorpyridinol=TCP, metabolit till klorpyrifos), klormekvatklorid (CCC) och mepikvat. Analysmetodernas detektionsgränser var mellan 0,1 och 1,0 ng/mL. CCC och mepikvat används i Sverige vid odling av råg och prydnadsväxter, i andra länder också till andra produkter. Nästan alla deltagare hade egen brunn och använde brunnsvattnet till dricksvatten och bostäder var mestadels belägna nära åkermark. 13% använde v b BM i yrket och 21% bejakade hemanvändning. Alla biomarkörerna kunde påvisas men för några medel i något olika frekvens jämfört med våra tidigare undersökta urbana grupper: Något lägre andel hade rester av de fungicida medlen 3,5-DKA och ETU men något högre andel av insekticidmetaboliten 3-PBA och herbiciden MCPA. Bland de nu undersökta boende på landsbygden fanns indikationer på små skillnader i urinhalter av några BM som relaterade till ålder, vinkonsumtion och kanske till boende nära besprutade åkrar. Retarderingsmedlen CCC och mepikvat undersöktes även i 100 tidigare insamlade prover från en stadsbefolkning. CCC fanns hos samtliga undersökta från landsbygd och stad och mepikvat hos nästan alla