Energieffektivisering av rekordårens flerbostadshus

Problemställning: Vilka möjligheter och problem finns vid energieffektivisering av rekordårens flerbostadshus? Hur arbetar man i det studerade fallföretaget med energi- och miljöfrågor i sina flerbostadshus för att bidra till en hållbar utveckling och för att nå de uppsatta miljömålen? Syfte: Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka möjligheter men även hinder det finns vid energieffektivisering av de flerbostadshus som tillhör rekordåren. Syftet är också att studera ett specifikt fastighetsbolag för att ta reda på hur de arbetar för att bidra till att miljömålen uppnås och för att främja en hållbar utveckling. Metod: Metoden bygger dels på en litteraturstudie där en sammanställning har gjorts för att ta reda på de möjligheter och problem som finns vid energieffektivisering av rekordårens flerbostadshus. Rapporten bygger även på en mindre fallstudie och intervjustudie för att undersöka hur ett utvalt fastighetsbolag i Malmö, MKB Fastighets AB, arbetar och tänker kring energieffektivisering och möjligheterna att uppnå de uppsatta energimålen. Slutsats: Möjligheterna att energieffektivisera rekordårens fler-bostadshus finns och studien visar på att det är fullt möjligt. Inte minst visar några av de praktiska åtgärdsexemplen på hur energieffektivisering kan gå till i verkligheten samt vad effekterna kan bli. Studien visar på effekter av flera olika energieffektiviserande åtgärder. Hur mycket en åtgärd sänker energianvändningen är olika i olika byggnader. Det största problemet är att få lönsamhet i investeringarna för att energieffektivisera och finansieringen för att genomföra åtgärderna är en av de stora svårigheterna som finns. Ett annat hinder för energieffektivisering som studien visar på är att det finns en brist på arbetskraft med rätt kunskap. Det är viktigt att arbeta med att sprida den information och kunskap som finns för att underlätta arbetet med energieffektivisering. Det studerade fallföretaget arbetar aktivt med miljö- och energifrågor och vill vara en förebild för andra fastighetsbolag. MKB Fastighets AB är Malmö Stads bolag och arbetar därför mot målet om en minskning av energianvändningen på 30 procent till år 2020 istället för 20 procent som riksdagen satt upp som mål. Förutom detta har MKB egna uppsatta etappmål längs vägen och för att nå målen försöker man energieffektivisera i så stor grad som möjligt då man genomför underhållsåtgärder i sina hus

Energieffektivisering miljonprogrammet, en studie av Grönkullagatan

In the 1960:s the Swedish government approved a decision that led to the construction of about one million households during the years 1965-1975. Today these buildings are both deprived and suffer from high energy consumption. To address these problems individually is very expensive. If it instead is done simultaneously substantial savings can be made. The company AB Helsingborgshem owns and manages a housing community along Grönkullagatan in Helsingborg. These properties are, like many others built during the sixties in great need of renovation. Simultaneously with the renovation it is wise to take measures to make the buildings more energy efficient. In this report proposals for such actions are presented, compared and recommended. A model of Grönkullagatan 1 has been made in the computer program Isover Energy 2, the buildings current energy consumption has been calculated based on this model. The proposed measures have been based on vast studies of relevant literature and earlier renovated objects. Rules and laws concerning renovation and energy efficiency of buildings have also been taken for account. In order to provide concrete proposals on which energy efficiency measures should be implemented, a more comprehensive survey of the building is necessary. The options for energy efficiency measures are many and profitability is highly dependent on how much costs can be spread out on already necessary renovations and upgrades. The energy prices also determine the immense of energy efficiency measures that are profitable. If the energy price increases a greater investment could be profitable. The buildings along Grönkullagatan are in great need of renovation. We believe that many of the more comprehensive energy efficiency measures should be reasonable to conduct. However the extent of the renovation determines which combination of measures that delivers the best return

Återvunnen mineralullsisolering som lösull i lantbrukets ekonomibyggnader

Återvinningsföretaget Sydskånes avfallsaktiebolag (Sysav AB) har konstaterat att allt mindre mängder avfall deponeras och att mineralullsisolering har blivit en allt större andel av deponerade material. Producenterna av glasull och stenull tycks inte vara intresserade av att återvinna isoleringsmaterialet. Detta projekt har syftat till att studera teknik och ekonomi för återvunnen mineralullsisolering som lösull i lantbrukets ekonomibyggnader. I projektet har man praktiskt utvärderat hur det går att tillverka lösfyllnadsisolering av återvunnen isolering samt testat metodiken för att tillföra återvunnen lösull till ett vindsbjälklag. I projektet har även möjligheterna att bygga upp en marknad för avsättning av återvunnen mineralullsisolering analyserats. Projektet har visat att konceptet med att återvinna mineralull som lösullsisolering i lantbrukets ekonomibyggnader har en viss potential ur produktionsteknisk synpunkt. Marknaden för denna isolerprodukt i lantbrukets ekonomibyggnader är emellertid relativt begränsad men den kan eventuellt bli en nischprodukt för gör-det-självare inom lantbruket

Bevara och energieffektivisera kulturhistoriskt v\ue4rdefull bebyggelse genom att anv\ue4nda superisoleringsmaterial

Syftet med projektet har varit att visa hur superisoleringsmaterial (SIM) kan anv\ue4ndas f\uf6r att spara energi och utrymme, samt bidra till bevarande av kulturhistoriskt viktiga inslag samtidigt som temperatur- och fuktf\uf6rh\ue5llanden i v\ue4ggar vid renovering i byggnader byggda f\uf6re 1945 h\ue5lls p\ue5 en s\ue4ker niv\ue5. Projektet har genomf\uf6rts av forskare inom omr\ue5dena byggnadsfysik och kulturv\ue5rd. Tegelbyggnader i Sverige har varit huvudfokus eftersom det \ue4r dessa byggnader som har de st\uf6rsta energieffektivitetspotentialerna i hela byggnadsbest\ue5ndet. Tegelbyggnader utmanar ofta ingenj\uf6rer och arkitekter genom att det st\ue4lls mots\ue4gande krav p\ue5 energieffektivitet och bevarande av kulturv\ue4rden. Ofta har dessa byggnaders fasader v\ue4rdefulla karakt\ue4rsb\ue4rande element som g\uf6r dem sv\ue5ra att till\ue4ggsisolera. Det finns ocks\ue5 problem med de byggteknik, teknisk livsl\ue4ngd och bristande termisk komfort inomhus. Utv\ue4rdering av inverkan p\ue5 kulturv\ue4rden har framf\uf6rallt skett genom intervjuer och praktiskt arbete vid studiebes\uf6k och granskning av ritningar och bygghandlingar och har utf\uf6rts av arkitekt och byggnadsantikvarie. Samarbetspartners, knutna till referensgruppen, bidrog till projektet med sin kunskap genom intervjuer, m\uf6ten och seminarier. I samverkan med IEA EBC Annex 65 har information om olika superisoleringsmaterial och deras egenskaper sammanst\ue4llts. Ett fullskaligt f\ue4ltf\uf6rs\uf6k i en \uf6vergiven tidigare industribyggnad fr\ue5n 1896 i Fors\ue5kersomr\ue5det utanf\uf6r G\uf6teborg genomf\uf6rdes. Ett mindre testrum byggdes upp inne i byggnaden invid ytterv\ue4ggen av massiv tegel. Det genomsnittliga ber\ue4knade U-v\ue4rdet minskade med 69% f\uf6r 20 mm aerogelbaserad komposit (AB) och 80% f\uf6r 20 mm vakuumisoleringspaneler (VIP), medan m\ue4tningar i testrummet gav en reduktion p\ue5 82-83% f\uf6r AB och 81-84% f\uf6r VIP. P\ue5 byggnadsniv\ue5 skulle detta inneb\ue4ra att energianv\ue4ndningen skulle kunna minskas med upp till 20%. Projektet har lett fram till en \uf6kad kunskap om de tekniska sv\ue5righeter som finns vid bevarande av kulturv\ue4rden och energieffektivisering av byggnader med superisoleringsmaterial. F\uf6rdelarna med superisoleringsmaterial, s\ue4rskilt flexibla material som aerogelfiltar, framg\ue5r n\ue4r detaljer ska bevaras. P\ue5 grund av de risker inv\ue4ndig till\ue4ggsisolering av ytterv\ue4ggar medf\uf6r \ue4r det viktigt att f\uf6rst utreda om v\ue4ggen till\ue5ter inv\ue4ndig isolering, framf\uf6rallt n\ue4r det g\ue4ller fuktf\uf6rh\ue5llanden i v\ue4ggen

Enstegstätning av putsade fasader - En fallstudie om beslutsfattandet kring tekniska lösningar i byggprocessen

Plastered facades with sealing in one layer had a lot of attention in the Swedish mass media during the spring of 2007, as a flawed facade system causing a lot of damages. The system has been used a lot in Sweden during the last decade. The purpose of this master thesis is to investigate how this objective system could be used in Sweden for such a long time before the damages were discovered. By performing a historical survey of the system and by surveying the different operators’ views of the system, it will increase the understanding of the system use

Energieffektiviserande renovering av miljonprogramshus

Buildings from the so called Million programme has a high use of energy and in addition, there are many such houses. The need for them to be retrofitted is big. The City of Helsingborg has set a climate goal which states that the city in 2035 should be neutral in energy use which put a lot of pressure on the real estate owners in the city. All new buildings has to be energy efficient and older buildings has to be retrofitted to a standard which makes it possible to reach the goal. AB Helsingborgshem owns many buildings at Drottninghög in Helsingborg which are all built during the Million programme. Drottninghög is undergoing a project where the goal is to lift the whole area. One part of the project is to raise the standards of living and also lower the energy use of the buildings with 30 procent based on a demand from AB Helsingborgshem. Our focus has been to find technical solutions that can be used to retrofit these buildings to lower the energy use even more. Our goal has been to reach the standard of zero energy buildings. We have studied similar projects where the goal has been to lower the energy use in buildings from the Million programme. We have based on these studies found technical solutions that can be applied to Grönkullagatan 29, which is the building we have chosen as our reference object. We have gathered all the technical solutions useable to lower the energy use at Grönkullagatan 29. These has been presented with their pros and cons and summarized in a priority list over which solutions we wanted to use. We have taken a closer look to the solutions by simulating them in IDA Indoor Climate and Energy. We have used a model of the building to simulate the energy use over a year and compared the results of the usage for the different solutions. All our choices are based on the energy use and not the economy. Our results show that you can reach the standard of passive house by replacing the windows, installing air supply with heat exchange and additional insulation for the walls. It seems to be difficult but not impossible to reach such low energy use so that solar cells can compensate the use and the standard of a zero energy house can be reached