Ekonomiska konsekvenser av krav på bete för mjölkkor

I denna rapport om ekonomiska konsekvenser av krav på bete för mjölkkor har ett antal vetenskapliga studier granskats och effekten av betesdrift diskuterats utifrån dess nyttor och kostnader både på företags- och samhällsnivå. Några viktiga slutsatser är:  * Djurvälfärd omfattar inte endast djurens hälsa, utan även djurens känslor och uppfattning av sin situation och djurets möjligheter till att leva ett naturligt liv. Bete ger korna möjlighet till att kunna bete sig naturligt och få utlopp för sina naturliga behov.  * Den vetenskapliga litteraturen visar att det finns positiva djurvälfärds- och djurhälsoeffekter av att ge kor tillgång till bete under sommaren.  * Det är inte berättigat att bortse från de samhällsekonomiska och etiska värden som ett betestvång har, bara för att dessa värden är svåra att skatta.  * Betesdriften ger upphov till externa effekter som ofta förbises trots att de är av stor betydelse.  * Det finns mer än monetära vinster, på kort och lång sikt för djuret, den enskilde mjölkföretagaren och för samhället av att hålla kor på bete

Gruppering av sinkor i stora besättningar

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three. The recommendation from USA is for two groups, where the time to planned calving decides. From 8-3 weeks precalving the cows are in a Far-off group, where the feed is low in energy density and high in fiber. 3 weeks precalving the cows move into a Close-up group where they stay until calving. There they are fed with a feed containing more energy, to meet the needs of the cow near calving. It is also beneficial to mix in some of the lactation feed in this groups feed, to allow the rumen to adjust to the different feeds in the lactation feed. In Sweden the recommendations are for three groups; Drying off, Far-off and Close-up. If the grouping is based on health in the herd you get a more complex grouping. You then divide the dry cows in proven sound, proven sick and heifers. The optimal number of groups is six, because you also should move the cows and heifers near calving into a service unit, and keep the three groups previously stated (Landin et al, 2007). Another strategy for grouping is after udder health class (Herlin et al, 2007). If you get S.aureus into your herd these cows should be considered as disease carriers and be separated from the rest of the herd, even those with bad udder health class. Heifers should be separated from the rest of the cows if you don’t know the health status of your cows. The work has been done as a documentary research and we have also visited three large dairy farms to get a practical view on grouping. The knowledge has then been used when we have drawn up designs for Fröstorp Mjölk AB, where a building for dry cows and heifers is planned at Djupatorp, a farm nearby. We have also given suggestions for some changes in the dairy stall at Fröstorp. In the changes we have focused on improving the work environment and efficiency improvement in drying off and treatment of cows. We have also given two suggestions on designs for Djupatorp, where the focus has been on a good environment for the animals together with a good and rational work environment together with a good service unit. We think that Fröstorp mjölk AB has a god feeding strategy, but it is time for them to start focusing on improving the grouping on basis of health, and foremost udder health. We want the cows infected with S. aureus separated from the rest of the cows throughout the whole lactation cycle. With this strategy we hope to minimize the transmission of infection to uninfected animals and in time we think that the number of infected animals will decrease. 8 We also would like to see a grouping based on udder health class, to prevent cows with poor udder health class infecting cows with good udder health class. Our conclusions are that in large herd you should group based on health, because you already have the sufficient size so that you can divide the dry cows into different groups depending on time in the dry period and thus different feeds. If you have only one feed in the dry period then you could add groups based on health. If you have different feeds in the dry period groups easily can be created by having gates set up to separate the feeding group into subgroups and still have a rational system. S. aureus cows should be separated from the rest of the herd throughout both lactation and dry period. It is also important that you keep a good balance of vitamins and minerals to sustain your cow’s health

Leptospira infection among pigs in southern Vietnam

Leptospirosis is a bacterial disease that in pigs primarily causes reproductive disturbances. The disease is a zoonosis, i.e. it can be transmitted between animals and humans. Leptospirosis is spread worldwide, although it is of most importance in tropical regions where animal management and climate favour transmission and survival of the bacteria in the environment, such as the tropical Mekong delta (MD) in southern Vietnam. In the MD, reproduction disturbances in pigs due to infectious agents are of concern. This thesis investigates Leptospira infection among pigs in the MD with aspects on epidemiology, clinical affection and bacteriology. Such information is of importance if preventive measures are to be implemented. This study showed that leptospiral seroprevalences among sows were high and that a larger proportion of sows on small-scale farms compared with large-scale farms were seropositive. Few risk factors were found that could explain seropositivity in the sows. It was also found that the seroprevalences for some serovars were higher during the dry period compared with the wet period. Furthermore, some serovars were associated with impaired reproductive performance of the sows, such as an increased number of piglets born dead per litter and a longer weaning to service interval. Also, seroprevalences among fattening pigs at slaughter were high, and in these animals leptospires were demonstrated in a large number of kidneys with macro- and microscopic kidney lesions. One leptospiral serovar was isolated from a kidney. Taken together, Leptospira infection, indicated by seropositivity, is common among pigs in the MD, which may be explained by a favourable environment rather than certain risk factors. Small-scale farms are in closer contact with the surrounding environment than large-scale farms, which may explain the differences between the farming systems. Even in regions with high leptospiral seroprevalences, infection, as indicated by seropositivity, has a negative impact on the reproductive performance of sows. Furthermore, a large proportion of fatteners with macroscopic renal lesions carry the bacteria, which constitutes a health hazard for personnel at abattoirs and persons exposed elsewhere

Hästens behov av vitamin A, D och E i foderstaten

Vitaminer är essentiella komponenter som medverkar i olika processer i kroppen. Hästens vitaminbehov beror på ålder, träning, laktation, dräktighet och tillväxt. Underkott av ett vitamin kan resultera i olika bristsjukdomar, vilka kan vara dödliga. Idag marknadsförs dyra vitaminkoncentrat som ett komplement till den befintliga vitaminhalten i foderstaten. Innan utfodring av dessa koncentrat är det viktigt att veta om hästen har ett behov av vitaminkoncentrat eller om de leder till överutfodring. Ett grovfoders vitaminbehov kan påverkas genom vilken vallinbladning som används då vissa gräsarter och baljväxter är mer vitaminrika än andra. Ensilage har bevisats bevara halten vitamin A och E bättre än hö, men däremot innehåller hö en högre halt vitamin D. Försök har påvisat att plasmanivåer av vitamin A, D och E är säsongsvarierande med lägre halt under vinterhalvåret, därmed är tillskottsutfodring av vitaminkoncentrat mer relevant under vinterhalvåret. Denna kandidatuppsats undersöker olika funktioner hos vitamin A, D och E och dess förekomst i grovfoder. Rekommendationer angående hästens vitaminbehov har sammanställts och diskuterats utifrån dess trovärdighet och huruvida ett vitamintillskott är nödvändigt.Vitamin A, D and E are essential components in the body and contribute in many biochemical and metabolic reactions. The horse’s need of vitamins depend on several factors such as: age, level of exercise, lactation, gestation and growth. Shortage of a certain vitamin could cause several deficiency diseases. Today there are several vitamin supplements available at the market promising their product to be the best one for the horse. But before this supplements are fed to the horse it is important to know if the horse really requires a supplement of vitamins or if there is a risk of overfeeding to toxic levels. Forage vitamin content could be influenced by different factors, such as which species of plants the forages contains. For example, leguminous plant contents more vitamins than different grasses. It has been proved that silage contains a higher level of caroteniod and tocopherol than hay, but hay contains a higher level of ergosterol, the provitamin of vitamin D2. Different levels of vitamin A, D and E has been detected in plasma during different seasons, where the levels in plasma were higher during the summer than in the winter. This bachelor thesis review different functions in vitamin A, D and E and their occurrence in forage. Available feeding recommendations concerning a horse need of vitamin A, D and E have been put together in purpose to discuss if a supplement of a vitamin supplement is needed in the feeding plan

Brucellos - en zoonos med många olösta frågor

Brucellos är en zoonos som förekommer världen över och orsakar ekonomiska förluster och ohälsa hos djur och människor. Brucellos är en kronisk bakteriell infektion som orsakas av en intracellulär gramnegativ bakterie ur släktet Brucella. Infektionen kan drabba ett flertal däggdjursarter och däribland människan. B. melitensis, B. abortus och B. suis anses ha störst zoonotisk potential och kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor. Hos djur ses främst reproduktionsstörningar medan människor får en influensaliknande symptom med undulerande feber. Syftet med den här studien är att översiktligt redogöra för brucellos som sjukdom med fokus på bakteriens patogenes, samt besvara frågeställningen varför bakterien har en tropism till reproduktionsorganen hos djur och därmed orsakar reproduktionsstörningar. Studien diskuterar även varför det är ovanligt med abort hos kvinnor. Mekanismen för bakteriens tropism till reproduktionsorganen och hur aborter uppkommer är inte helt klarlagt. Det är viktigt att alla aborter i sen dräktighet betraktas som misstänkt fall av brucellos. En viktig faktor för bakteriens tropism till reproduktionsorganen och tillväxt i trofoblastcellerna är sockeralkoholen erytritol. Erytritol är en tillväxtfaktor för bakterien och den ökande tillväxten av bakterier i placentan kan medföra bildning av lesioner och placentit. Placentit kan vara en anledning till att inducerade aborter uppstår. Frånvaro av erytritol i human placenta och foster kan vara en bidragande faktor till färre spontana aborter hos människor än hos djur. Människor som dagligen hanterar smittade djur och infekterat material utsätts för en stor smittorisk. Bekämpning av brucellos uppnås bäst genom kontroll eller utrotning av sjukdomen hos djur, eftersom frekvensen av humanfall är kopplat till antal djur som insjuknar. Vaccination är ett viktigt steg i kampen mot brucellos, men ytterligare vaccinutveckling och kunskap om olika aspekter av sjukdomen krävs för att utrota sjukdomen. Framtida utmaningar är att förbättra kunskapen om bakterien och fortsätta bekämpningen av sjukdomen, där den vilda reservoaren måste tas i beaktande. Vidare forskning angående bakteriens värdpreferenser och interaktioner samt tropism till vävnader i reproduktionsorganen är viktigt för att förbättra sjukdomsläget för såväl djur som människor världen över.Brucellosis is a zoonotic disease that occurs worldwide. It causes economic losses and presents a threat to animal and human health. Brucellosis is a chronic bacterial infection caused by intracellular gram-negative bacteria of the genus Brucella. The infection can affect several mammalian species, including humans. B. melitensis, B. abortus and B. suis are considered to have the largest zoonotic potential and can cause serious illness in humans. In animals, reproductive disorders are predominant, while humans get a flu-like symptoms with undulating fever. The purpose of this study is to give an overview of brucellosis as a disease with a focus on the bacterial pathogenesis, and to answer the question why the bacteria have a tropism for the reproductive organs of animals, causing reproductive disorders. The study also discusses why it is unusual with abortions in women. The mechanism of bacterial tropism to reproductive organs and how abortion occurs are poorly understood. It is important that all abortions in late pregnancy are considered as suspected Brucella infection. An important factor for bacterial tropism to the reproductive organs and growth in trophoblast cells is the presence of erythritol. Erythritol is a growth factor for Brucella spp. The increasing growth of bacteria in the placenta may result in the formation of lesions and placentitis. Placentitis may be one reason that induced abortions occur. Absence of erythritol in human placenta and fetus may be one reason for fewer observations of spontaneous abortions in humans than in animals. People who daily handle infected animals and materials have a high risk of infection. The prevention of human brucellosis is best achieved by control or eradication of the disease in animals, because the frequency of human cases is related to the prevalence in animals. Vaccination is an important step in the combating of brucellosis, but further vaccine development and knowledge of various aspects of the disease are required to eradicate the disease. Future challenges include improving knowledge of the bacteria and continue the fight against the disease, where the presence of wildlife reservoirs must be considered. Further research on the bacterial host preferences and interactions as well as tropism for tissues of the reproductive tract is essential to improve the situation for both animal and human health worldwide

Virala orsaker till abort hos hund

Virala orsaker till reproduktionsstörningar så som abort, resorption av foster och dödfödda valpar är hos hundar ofullständigt kartlagda. Herpesvirus är det agens som har studerats mest och är även ett välkänt abortagens på andra djurslag, däribland häst. Hundens herpesvirus (CHV-1) orsakar hos vuxna individer i regel endast milda respiratoriska symptom. Hos dräktiga djur kan viruset ge upphov till förlust av valpar och även orsaka en kraftig och dödlig infektion hos neonatala valpar. Precis som många andra herpesvirus kan CHV-1 ge upphov till en latent infektion som kan reaktiveras vid stress. CHV-1 är vanligt förekommande i hundpopulationer i Europa och det finns idag vaccin tillgängligt. Det är då främst riskindivider och kennlar med problem där vaccination av tiken under dräktigheten ger valparna skydd via antikroppar i kolostrum. Hästens herpesvirus(EHV-1) är mer välkaraktäriserat och ger en vägledning i att förstå CHV-1 mekanismer. EHV-1 orsakar likt CHV-1 respiratoriska symptom och aborter dessutom ger vissa varianter upphov till CNS-symptom. Förutom CHV-1 anses minute virus of canines samt valpsjukevirus kunna ligga bakom ofullgångna dräktigheter och dödfödda valpar

Impact of phytoestrogens in fodder on physiological processes in farm and companion animals

Phytoestrogens are secondary metabolites produced by plants. Among the plants that make phytoestrogens are soya, red clover and some types of grass. The name phytoestrogen is a collective term for compounds such as genistein, daidzein, biochanin A and formononetin. These compounds are similar to oestradiol-17β in their chemical structure. Because of this similarity, they can attach to the same binding site as regular oestradiol-17β. These binding sites are receptors called alpha (ERα) and beta (ERβ). Phytoestrogen can cause certain problems when sheep graze on phytoestrogen rich grass. Sheep can get reproductive disorders such as producing fewer lambs or difficulty getting pregnant. Phytoestrogen like formononetin can however have positive effects. If grass contains low concentration of formononetin, we can see a clear weight gain in lambs. The same problem emerges in cow, when they are fed on red clover. Their reproductive disorders however, are slightly weaker than in sheep. One problem that can occur in cows fed on clover is silent heat because phytoestrogens are inhibiting the heat in some cows. Another problem associated with phytoestrogens is that they occur in milk in the form of equol. Soy is widely used in pet food because it is inexpensive and it is a rich source of protein. One effect that has been observed is an increase in total and free thyroxin (T4)

Reproductive disorders in wild Swedish mink (Mustela vison)

Minken (Mustela vison) är en relativt ny svensk art som sägs härstamma från rymning/utsläpp från minkfarmer under det senaste århundradet. Arten är en toppkonsument i näringskedjan och har visat sig vara mycket känslig för olika miljöföroreningar. Effekter på reproduktionen har setts vid utfodring med PCB-kontaminerad fisk samt i varierande grad i samband med exponering av andra miljögifter. Minken har även föreslagits som en lämplig art när man övervakar miljöföroreningstrender. Kryptorkism är en av utvecklingsrubbningarna som är relativt vanligt förekommande på minkfarmer och som också hittats hos vilda minkar. Även minkar med antikroppar mot plasmacytos har hittats i naturen, men liksom andra sjukdomar är effekterna på en vild population dåligt studerade. Troligtvis förekommer sjukdomar såsom nursing disease i mindre grad i naturen. Då minken används i produktionssyften under en längre tid har en rätt omfattande reproduktionsforskning utförts. Dessa resultat bör till stor del kunna överföras på en vild population, men har i vissa fall visat sig stämma dåligt överrens. Det senare gäller bl.a. faktorer som dålig näringsstatus där man sett betydligt mindre effekter hos vilda minkar. Parametrar såsom näringstillgång, revir m.m. framstår som viktiga områden att ta hänsyn till vid dessa jämförelser. En varierande grad av vild minkforskning har utförts. I Sverige framskrider forskningen och i dagsläget främst med avseende på hanminkar. På många områden behövs mer forskning och i Sverige kanske främst på minkhonor. Forskning på vissa av de reproduktionsparametrar jag tagit upp är med stor sannolikhet resurskrävande och i många fall relativt svåra att genomföra.The mink (Mustela vison) is a relatively new Swedish species which originates from escapes from mink farms during the last century. It’s a top consumer in the food-chain and considered very sensitive to environmental pollutants. The reproduction system of the mink has for example proven to be very sensitive to PCB and other pollutants in varying degrees. The mink has also been suggested as an appropriate species when monitoring trends in environmental contaminants. Cryptorchidism is one of the disorders that commonly occurs on mink farms and is a disease that also have been detected among wild mink. Antibodies against plasmacytosis virus have been detected among wild mink, but as other diseases the effect on a wild population is not fully studied. Most likely, diseases such as nursing disease occur to a lesser extent in nature. Since minks have been used for production purposes for a long time a quite extensive reproduction research has been performed. These results might be transferable to a wild mink population, although some aspects, such as variations in nutritional status, have shown no significance. Parameters such as nutrient availability appear to be important areas to consider in this context. A variable degree of wild mink research has been conducted. In Sweden progress are made on this area and currently mainly on male minks. More research is still needed and in Sweden mainly in the field of female minks. Research on some reproductive parameters are likely to demand large resources and are probably, in many cases, relatively difficult to implement