Internrekrytering och kvalifikationer - Inom Polismyndigheten

Denna studie undersöker vilka kvalifikationer som värderas vid internrekrytering hos polismyndigheten. Studien undersöker varför en viss kandidat rekryteras samt hur själva rekryteringsprocessen går till. En utvärdering av organisationskulturen får också stor plats i studien då det tidigare är känt att just polismyndigheten präglas av en stark kultur. Vi undersöker om och hur kulturella aspekter påverkar organisationen och också rekryteringen. För att genomföra denna undersökning har empiriskt material samlats in genom kvalitativa intervjuer. De subjektiva uppfattningar och åsikter som samlats in har sedan, tillsammans med en teoretisk referensram, lagt grunden för en analys. Detta har sedan mynnat ut i några slutsatser. Det råder en ovisshet bland poliserna kring hur man kvalificerar sig. Detta skapar i många fall en frustration. Denna ovisshet grundar sig främst i att tjänsteålder och levnadsålder i många fall värderas högt vid rekrytering, högre än de personliga attributen. En annan insikt som framkommit genom studien är att det råder ett missnöje hos framförallt de yngre poliserna som grundar sig i att deras förväntningar på polisyrket inte har levts upp till. Efter att dessa ovan, och några ytterligare slutsatser har diskuterats föreslår vi två strategier, Employer Branding och Talent Management som vi finner bör övervägas att implementeras inom polismyndigheten. Strategierna syftar båda till att främja ett bevarande av det humankapital och den kompetens som finns inom en organisation för att i längden skapa ökad effektivitet

Bedömning av personlig kompetens vid rekrytering

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till. Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens. Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning. Till hjälp i bedömningen använder rekryterarna en intuitiv känsla. Personlig kompetens har visat sig svårt att tydligt definiera, vilket leder till svårigheter i bedömningen. Bedömning tenderar ske på intuitiv känsla. Socialpsykologiska processer påverkar bedömningen med risk att andra aspekter än kompetens avgör utfallet. Följderna kan bli homosocial reproduktion, felrekrytering och diskriminering. Slutligen visar studien hur magkänsla och intuition även kan liknas vid förtrogenhetskunskap

Urban Inequality and Political Recruitment Networks

This paper provides evidence of segregation-generated differences in political recruitment networks. By taking explicit account of social-geographical differentiation in the urban landscape, we evaluate—in prior work largely neglected—contextual effects on requests for participation. Consistent with previous research, we find that those activists who try to convince others to participate in political life systematically use a set of selection criteria when deciding whom to approach. However, using recent data based on a sample of inhabitants of Swedish cities and properties of their neighborhoods, we also show that the degree of (aggregate-level) social exclusion negatively influences (individual-level) recruitment efforts. This contextual effect stems both from the disproportional population composition as such in residential areas, and from recruiters’ rational avoidance of areas marked by high levels of social exclusion. We conclude that these logics jointly reinforce urban inequalities regarding the chances for ordinary citizens to be invited to political life.political recruitment; political recruiters; contextual effects; Civic Voluntarism Model; statistical discrimination

Arbetsliv för alla åldrar? -- Om åldersdiskriminering i arbetslivet

Förbudet mot åldersdiskriminering inom arbetslivet instiftades i Sverige 2009 som en följd av EU-lagstiftning inom samma område. Diskrimineringsgrunden ålder uppvisar, som uppsatsen illustrerar, flera särdrag i jämförelse med andra diskrimineringsgrunder. Omfattande undantag från åldersdiskrimineringsförbudet har ansetts motiverade till följd av åldersdiskrimineringsförbudets benägenhet att komma i konflikt med etablerade samhällsstrukturer och EU-domstolen har härvid medgivit medlemsstaterna ett stort skönsmässigt utrymme i fråga om berättigade syften för att tillämpa undantagen. Detta har sannolikt sin grund i att flera frågor berör det socialpolitiska området där EU och medlemsstaterna har delad kompetens. Särskilt tillåtande till förmån för medlemsstaterna har EU-domstolen varit i rättsfall där kopplingar finns till nationella pensionssystem. Uppsatsen visar dock att betydande oklarheter kvarstår kring undantagens tillämplighet, särskilt gällande rekryteringssituationer, och det är exempelvis även oklart i vilken mån ekonomiska hänsyn kan läggas till grund för nämnda berättigade syften. Vägledning och klargöranden från domstol behövs därför i detta avseende. I framställningen fastslås vidare att åldersdiskrimineringsskyddet utöver frågan om undantagstillämplighet kompliceras av vissa särskilda faktorer. Mångfalden av EU-rättskällor till stöd för detta skydd och förhållandet dessa emellan utgör en sådan faktor där förbudet mot åldersdiskrimineringsförbudet som allmän rättsprincip inom EU utgör en särskilt omdebatterad rättskälla. Även förhållandet mellan EU-rätt och svensk diskrimineringslagstiftning samt specifika särdrag hos diskrimineringsgrunden ålder bidrar till den nämnda komplexiteten. I uppsatsen föreslås inga egentliga lagändringar av åldersdiskrimineringsförbudet som sådant. Däremot föreslås att diskrimineringsgrunden ålder bör omfattas av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 1 § DL. Samtliga åtgärdsbestämmelser bör dock inte beröras av grunden ålder utan främst bestämmelserna kring arbetsförhållanden och till viss del lönefrågor. Detta förslag bör kompletteras med en i lag definierad systematik för åtgärdsarbetets utförande

”ORGANISATIONSKULTUR - DET ÄR SÅ VI GÖR SAKER OCH TING HÄR” En studie av organisationskultur utifrån ett ledarskapsperspektiv

Syfte: Syftet med studien var att undersöka fenomenet organisationskultur och få en förståelse för hur ledarna beskriver och konstruerar kulturen. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter avgränsade studien och definierade förståelsen av fenomenet organisationskultur. Analysen av organisationskulturen i den kommersiella organisationen gjordes utifrån Scheins (2010) och Bangs (1999) olika kulturnivåer. Vilka beskriver kulturens innehåll och avgör hur kulturen definieras. Genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv studerades fenomenet organisationskultur som en social konstruktion. Med det menas att inte bara acceptera sociala företeelser som om de vore ”naturliga” utan att de skapas av individer. Organisationskultur är något som konstrueras, reproduceras och upprätthålls mellan individer genom sociala processer. Olika grupper av individer skapar olika typer av kulturer (Alvesson & Sveningsson, 2012). Metod: Studien utformades som en fenomenografisk fallstudie då den kommersiella organisationen var det specifika fallet som studerades. Studien undersökte fenomenet organisationskultur genom semistrukturerade intervjuer. Den fenomenografiska ansatsen var aktuell då studien utgick från att undersöka individers (ledarnas) uppfattningar av ett visst fenomen (organisationskulturen). Resultat: Studiens resultat visade att samtliga deltagare beskrev organisationskulturen som en central del av verksamheten och ställde sig positivt till dess funktion inom organisationen. Organisationskulturen uttrycktes vara gemensamt framtagen och beskrevs som levande i den dagliga verksamheten. Kulturens innehåll visade sig sammanfalla med Bangs (1999) och Scheins (2010) teorier om de olika kulturnivåerna. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv stärkte teorin om att organisationskulturen är en social konstruktion. Deltagarna var alla överens om att organisationskulturen är en bärande del i organisationens verksamhet och dess möjlighet till framgång på marknaden

Attityder til och erfarenheter avl Nätuniversitetets IT-stödda distansutbildningar hos studenter, lärare och prefekter 2003-2006 - slutrapport II från en 3-årig utvärdering

Rapportens syfte är att beskriva attityder till och erfarenheter av IT-stödd distansutbildning bland studenter, lärare och prefekter och förändringar som skett mellan åren 2003 och 2006. De övergripande frågor som lyfts fram i rapporten är; Vilka attityder till och erfarenheter av IT-stödd distansutbildning har studenter, lärare och prefekter? Har det skett några förändringar mellan åren 2003 och 2006? Finns det någon koppling mellan attityder och erfarenheter? Vad kan förklara förekommande attityder och eventuella förändringar i attityderna? De tre intressentgrupperna, studenter, lärare och prefekter, är generellt positiva till IT stödd distansutbildning och allt arbete som görs för att främja utvecklingen av dessa, t.ex. Myndigheten för Sveriges nätuniversitets insatser. Vi kan också skönja en utveckling mot att fler är positiva till utvecklingen än för tre år sedan. Den ökade tillgängligheten och rekryteringen till högre utbildning är några förklaringar till de positiva attityderna. Lärare och prefekter upplever dessutom ett minskat kollegialt motstånd och en institutionsledning som är mer positiv än för tre år sedan. Trots detta kvarstår en del attityder om att studieformen har begränsningar och i förhållande till campusutbildning inte är lika bra. Attityderna handlar exempelvis om att alla ämnen inte går att ge som IT-stödd distansutbildning, studieformen är inte lämplig för nybörjare, kvaliteten och pedagogiken är sämre än campusutbildning. Det tycks dock finnas en tydlig koppling mellan ökade erfarenheter och positiva attityder. Vi kan notera en hel del negativa attityder främst bland studenter och prefekter som har mindre erfarenheter av ITstödda distansutbildningar. De tre intressentgruppernas erfarenheter av IT-stödd distansutbildning och informations- och kommunikationsteknik (IKT) har ökat över tre år. Många studenter har erfarenheter av mer än en IT-stödd distansutbildning 2006. Motiven till valet av studieform är i stort sett desamma, främst är de arbets- eller utbildningsrelaterade, men för en del är de också intressestyrda. Studieformen har oförändrat stor betydelse för studenternas möjligheter att kunna studera. Vi kan också se att fler studenter har använt webbportalen, där lärosätena inom Nätuniversitetet presenterar sitt utbud av IT stödda distansutbildningar

Gerillamarknadsföring : För rekrytering av studenter

En låg marknadsföringsbudget är ett faktum i dagens läge då det råder en hög konkurrens inom högskolemarknaden. Eftersom de flesta marknadsföringsmetoder kräver en stor budget så har mindre företag inte alltid möjlighet till en tillräckligt synlig marknadsföring. Gerillamarknadsföring erbjuder en synlig marknadsföring med en låg budget, det enda som krävs är en stor insats och kreativitet. Syftet med arbetet är att få bachelor studenter rekryterat till yrkeshögskolan Arcada samt att utreda effekten med en gerillamarknadsföringskampanj. Men även att utreda ifall gerillamarknadsföring är något som passar min uppdragsgivare i rekryteringssyfte samt inriktning på målgrupp. Undersökningen har avgränsats genom att endast undersöka ett svenskt gymnasium inom huvudstadsregionen även om Arcadas målgruppsmarknad befinner sig inom ett bredare område. Undersökningen kommer enbart att fokusera sig på de svenska och internationella bachelorstudernaden och lämnar såväl masterutbildningarna utanför. För att förverkliga syftet har jag studerat teori om gerillamarknadsföring samt gjort en undersökning för den definierade målgruppen. Undersökningen har visat målgruppens åsikter och attityder gällande gerillamarknadsföring och hur denna passar in på yrkeshögskolan Arcada. Resultaten visade sig vara positiva och kunde eventuellt användas av uppdragsgivaren. Med hjälp av teorin samt undersökningen lyckades jag få en heltäckande uppfattning om vad gerillamarknadsföring handlar om, hur en sådan kampanj byggs upp samt hur denna typ av marknadsföring passar in på min uppdragsgivare Arcada.A low cost marketing budget is a fact in today’s world when a high concurrence in the college markets occurs. Because the majority marketing campaigns require a high budget means that the small companies doesn't have the same visibility in their marketing campaigns. Guerilla marketing makes it possible to a visible marketing with a small budget; the only thing needed is creativity and time. The purpose with this examination is to get student recruitments to Arcada and to see the possibilities with a guerilla campaign. But also to investigate this type of marketing suits my constituent in purpose of recruitment. This examination has been differentiated to only investigate one Swedish high school in the Helsinki region instead of going to other markets where Arcada has it target groups. This examination will only focus on the Swedish and international bachelor students. I've studied guerilla marketing theory and made an investigation of target group to realize the purpose. The investigation showed the target groups views of guerilla marketing and how it suited my constituent. The results turned out to be positive and could eventually be used by Arcada. I got a view of what guerilla marketing is all about, how to create a guerilla campaign and how this campaign suits Arcada based on the theory and investigation

”... så därför väljer jag att vara tyst” En studie om interpersonella konflikter mellan student och handledare under verksamhetsförlagd utbildning på ett Socionomprogram SQ1562,

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som inträffat under den verksamhetsförlagda utbildningen på Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgångsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras på kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkännande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak på grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelåg eller att handledarna var lyhörda så att det istället blev lärorika diskussioner. Dessa konfliktsituationer handlade i huvudsak om oklarheter kring studentens roll, hur de skulle bete sig och handledares olika beteenden. Studenterna använde sig i huvudsak av undvikande strategier såsom att hålla inne på egna åsikter och ändra sina beteenden vid konflikter, för att inte konflikter skulle riskera att påverka relationen till handledaren och praktikperioden negativt. Konsekvenserna av konflikterna handlade bland annat om en oro hos studenterna inför vad en öppen konflikt kunde leda till och att det var känslomässigt betungande att gå till praktikplatsen vid konflikter. En av studiens konklusioner är att handledarnas tillgång till bestraffningsmakt minskar studenternas benägenhet att ta konflikter och det är bestraffningsmakten som gör studenterna rädda för att vara i konflikt med handledaren eftersom de tror att detta skulle medföra negativa konsekvenser