SBUF rapport nr. 12623

Denna rapport redogör för en genomförd förstudie om framtidens projektering i svensk byggindustri. Projekteringsprocessen är en komplex process som involverar många olika aktörer. Tyngdpunkten i studien ligger på att undersöka samarbete mellan dessa aktörer, t ex hur kommunikationen och lärandet kan utvecklas för att förnya och förbättra projekteringsprocessen. Förstudien bygger på tre utförda aktiviteter: (1) en litteraturstudie. (2) en intervjustudie, samt (3) en workshop. Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan förbättra projekteringsprocessen genom att kartlägga och undersöka nuvarande samt nya metoder och tekniker kring kommunikation och samarbete mellan olika aktörer i projekteringsprocessen för att uppnå en effektivare, snabbare och mer produktionsanpassad byggprocess. Målsättningen är att undersöka projekteringens problem och förbättringsmöjligheter utifrån forskningslitteraturen och intervjuer med aktörer inom den svenska byggbranschen. Som slutsats behöver vi utveckla och forska på en helhetssyn som bygger på en kombination av flera element: (a) användningen av ny teknologi, (b) nya arbetsmetoder och processor, (c) organisationsförändringar i termer av incitament, feedback, och bonussystem, (d) och möjligtvis nya former för samarbete mellan olika företa

Kunskapsåterföring En explorativt kvalitativ studie hos en underentreprenör

Detta examensarbete riktar sig till byggindustrin och behandlar ämnet kunskapsåterföring hos en underentreprenör. Syftet med arbetet var att undersöka vilka eventuella barriärer som finns för kunskapsåterföring hos en underentreprenör. Eftersom tidigare studier har gjorts hos huvudentreprenörer så ville författaren undersöka genom en explorativ studie om underentreprenörer har samma problem eller om de skiljer sig. För att identifiera barriärer gjordes en kvalitativ studie i form av intervjuer med de personer som samordnar projekten hos underentreprenören. En metod vid namn critical incident technique (Flanagan, 1954) användes för att analysera och identifiera kritiska händelser för kunskapsåterföring. Slutsatserna i studien visade att underentreprenörens barriärer på många sätt är lika de som identifierats tidigare hos huvudentreprenörer, där en inkonsekvent bearbetning av lessons learned framstod som en av de främst bristande delarna. En barriär som var specifikt för underentreprenören visade sig vara hur sent de involverar sig i projekt. En tidigare involvering resulterar i ett bättre resultat både ur ett ekonomiskt- och miljöperspektiv

Översättningar: arbetsprogrammet för nationellt genomförande av artikel 8j inom FN:s Konvention om biologisk mångfald samt relevanta beslut från partsmötena 2010 och 2014

Detta är en inofficiell översättning av flera dokument framtagna inom FN:s konvention om biologisk mångfald med fokus på lokal och traditionell kunskap och urfolk och lokala samhällen. Konventionens artikel 8 handlar om in situ-bevarande av biologisk mångfald (både vild och domesticerad) och delparagrafen 8j berör vikten av att i arbetet ta särskild hänsyn till s.k. traditionell kunskap som finns hos urfolk och lokala samhällen med traditionella sedvänjor. Artikel 10c handlar om att främja fortsatt hållbart sedvanebruk av biologisk mångfald. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald samt uppnå ett framtida hållbart samhälle. För att underlätta för staterna, som har skrivit under konventionen, att genomföra dessa åtaganden nationellt har man man gemensamt utarbetat arbetsprogram och handlingsplaner för att underlätta och påskynda den nationella processen. Detta är översättningar av sådana sekundära dokument inom Konventionen

Etruskische und griechische Kannen der Form VI im 5. Jahrhundert

Det pågår utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt är statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte är att analysera hur aktörer på olika nivåer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbränningsanläggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien är hämtat från Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv från företag, myndigheter och samhälle är en av nycklarna till bättre miljöbeslut. De menar också att verktyg som är framtagna för att ge vägledning för olika beslut kan vara användbara vid beslutsprocesser. En kvalitativ intervjumetodik har använts för att besvara syftena. Tio respondenter har intervjuats från tre fall, där det nyligen beslutats om upprättande eller utbyggnad av avfallsförbränningsanläggningar. Dessa är lokaliserade i ett och samma län i Sverige. Studiens syfte besvarades med hjälp av ett analysinstrument som växte fram. Vid analysen av de olika frågeområdena skapades kodenheter som belyser innehållet i intervjumaterialet. I uppsatsen diskuteras resultaten och förhålls till de teoretiska perspektiven som lyfts fram i studien och tidigare forskning på området. Resultatet indikerar att aktörers samverkan mellan olika nivåer och dimensioner är bristfällig. Det förefaller som byggandet av avfallsförbränningsanläggningar drivs av initiativ på bolags/projektnivån, medan andra nivåer (lokal-, regional-, nationell- och europeisknivå) och miljöstrategiska dimensioner är svagt företrädda i beslutsprocessen. Drivande faktorer av ekonomisk och marknadsmässig karaktär framstår som de starkaste drivkrafterna i beslutsprocessen för att upprätta avfallsförbränningsanläggningar i de undersökta fallen. Även drivande faktorer i form av lagar och regleringar ses som starka. Genom studiens resultat verkar det som om verktyg i form av hjälpmedel för kunskapshantering och beslutstöd av ekonomi och marknadsmässig karaktär styr inriktningen och utformningen av projekten att upprätta en avfallsförbränningsanläggning. Det verkar inte som användningen av verktyg av miljöstrategisk karaktär används i samma utsträckning och har då inte heller möjlighet att vara styrande. Jag tror att det finns en potential hos miljöstrategiska verktyg att påverka samverkan mellan aktörer vid upprättande och utbyggnad av avfallsförbränning och påverka hanteringen av miljöfrågor i beslutsprocessen

En nulägesanalys av kunskap och lärande inom svensk byggindustri

År 2019 uppgick kostnaderna för byggfel i Sverige till ca 60–80 miljarder kronor. Med följdfelen inräknat uppgår de till 110 miljarder kronor. Anledningen till majoriteten av dessa fel kan hänvisas till motivation, tid och kunskap. Torts detta kunde branschen samtidigt producera byggnader som idag fungerar felfritt. Det betyder att de företag som producerat de felaktiga byggnaderna och åtgärdat dem nu bör veta varför problemen uppstod och hur de förhindrar att det sker i framtiden. Så är inte fallet då samma misstag sker igen fast på andra projekt. Genom att ta till vara den kompetens som finns och att generera ny kunskap, kan företag göra besparingar i form av både tid och pengar. Den undersökning som presenteras i detta arbete studerar hur några branschledande och några mindre företag arbetar med kunskapsöverföring och kunskapshantering. Frågeställningar som besvaras; - Positiva och negativa aspekter med företagens kunskapshantering jämfört med litteratur inom området? - Hur arbetar företagen med att överföra och hantera kunskap inom organisationen? - Hur hanterar företagen fel i byggprojekt samt företagskulturella förutsättningar inom respektive organisation? Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod och rapporten består av tre huvuddelar; teoretisk referensram, empiri och analys. I teoriavsnittet lyfts tidigare forskning om kunskap och hur kunskap kan hanteras som en organisatorisk resurs. Empirin presenteras som en sammanfattning av de genomförda intervjuerna och förhåller sig till ämnena kunskapshantering, företagskultur och ekonomi. I undersökningen genomfördes totalt 10 intervjuer med beställare, entreprenörer och konsultföretag. I analysdelen har en komparativ metod genomförts där en framtagen modell kategoriserar nyckelfaktorer identifierade från intervjuerna. Resultatet i denna undersökning visar att det finns stora skillnader i hur långt olika företag har kommit i sitt arbete att systematisera kunskapsöverföring. De vi intervjuat har mycket olika förutsättningar för att lagra och dela sina erfarenheter trots att alla känner att det är en nödvändig åtgärd för att driva utvecklingen framåt. De olika lösningar som presenteras av företagen variera mycket från varandra och de modeller som litteraturen hänvisar till. Ingen av de intervjuade företagen har en lösning som är komplett i den aspekt att det inte bär med sig någon typ av belastning på företaget. Detta framkommer i att den generella attityden till kunskapsöverföring är att det känns som extra jobb även om dess syfte är att i slutändan minimera jobbet som krävs att färdigställa ett projekt

Samordning och komplexa policyproblem - erfarenheter från avsektoriserade kommuner i Sverige

The article highlights the growing contradiction in public policies managing complex policy problems in political systems characterized as sectorized. Utilizing a case study, this article analyzes how Swedish municipalities have attempted to introduce alternative organizational models, replacing a sector-based model to improve coordination values. The local self-government in Sweden has traditionally been organized as a sector-based model, i.e., a political organization that consists of standing committees organized functionally with sector-based responsibilities. In the last two decades, several municipalities have introduced de-sectorized models motivated by arguments concerning coordination and producing seamless municipal services. The article aims to describe and analyze the introduction of de-sectorized models in Swedish municipalities. The most significant results of the analysis show: Firstly, 66 out of a total of 290 municipalities in Sweden have created de-sectorized municipal organizations since the end of the 1990s. Secondly, the de-sectorized organizations introduced imply that the number of elected representatives decreases significantly. The interviewed actors regard this as a negative democratic side-effect. Thirdly, the results of conducted interviews also indicate that the de-sectorized model enhances coordination values at an overall level and has the potential to create cost efficiency in administrative expenses. Finally, more research needs to bring forward analyses on how to introduce alternative political organizing to manage complex policy problems vis-a-vis an institutionalized system of local self-government.Artikeln belyser utmaningar att genom offentlig politik hantera komplexa samhällsfrågor i en sektoriserad politisk organisation. Genom en fallstudie analyseras hur svenska kommuner har försökt införa alternativa organisationsmodeller för att ersätta en sektoriserad modell med syftet att stärka samordningsvärden. Den kommunala självstyrelsen i Sverige har traditionellt organiserats som en sektoriserad modell, det vill säga en politisk organisation som består av facknämnder organiserade funktionellt med sektoriserade ansvarsområden. Under de senaste två decennierna har flera kommuner infört ”avsektoriserade” organisationsmodeller med ambitionen att förbättra samordningen av kommunala tjänster. Avsektorisering sker när facknämnder avvecklas och ansvar överförs till kommunstyrelsen. Artikeln syftar till att beskriva och analysera införandet av avsektoriserade modeller i svenska kommuner. Resultaten av analysen visar: För det första att 66 av totalt 290 kommuner i Sverige skapat en avsektoriserad politisk organisation sedan slutet av 1990-talet. För det andra innebär den avsektoriserade modellen att antalet förtroendeuppdrag och förtroendevalda minskar avsevärt. De intervjuade aktörerna betraktar detta som en negativ demokratisk bieffekt. För det tredje indikerar resultaten att den avsektoriserade modellen förbättrar samordningsvärden på en övergripande nivå men intervjupersonerna har svårigheter att ange samordningsvinster i mer konkreta och praktiska avseenden. För det fjärde anser intervjupersonerna att de avsektoriserade modellerna bidrar till kostnadseffektivitet och administrativa besparingar. Slutligen behövs mer forskning rörande möjligheterna i kommunpolitik att hantera komplexa policyproblem i relation till ett starkt institutionaliserat system av lokal självstyrelse

Arbetsberedning- Ett verktyg med stor potential

Det finns en stor utvecklingspotential med arbetsberedningar. Ett mer systematisk arbete med arbetsberedningar, med striktare rutiner, kan leda till arbetsberedningar kan användas för att mäta produktivitet. Uppföljningen och återkoppling är något som nästan inte existerar i dagsläget och denna del behöver åtgärdas med tydligare rutiner. En ny rutin som snabbt borde införas är att uppföljningsmötet bokas in direkt då arbetsberedningen skapas. En schablontabell med tidsmått för de vanligaste momenten föreslås som en åtgärd för att minska beroendet av kalkylen. Arbetsberedningar har potential till öka kunskapsdelningen i en organisation ifall en central dataportal upprättas. I denna databas kan arbetsberedningar enkelt delas mellan olika projekt