Independent Living and Attendant care in Sweden: A Consumer Perspective

[Excerpt] One of the main aims of the growing Independent Living Movement , the international civil rights movement of people with disabilities, has been to gain control over the services that are necessary for participating in society on equal terms. Of these services attendant care has been identified by the movement as perhaps the most critical prerequisite for a dignified and productive life for persons with severe disabilities

När leder kännedom till handling?

Jordbruket är den mest klimatkänsliga sektorn som både påverkas av och påverkar klimatförändringarna. Ekologiska livsmedel är att föredra ur miljösynpunkt då konstgödsel och bekämpningsmedel inte förekommer i den ekologiska odlingen. KRAV-märkningen är Sveriges mest kända miljömärkning och visar att en vara är ekologisk odlad. KRAV når i dagsläget inte ut till många konsumenter, 98 procent av den svenska befolkningen känner till KRAV men KRAV-märkningen utgör endast 4 procent av försäljningsvärdet för livsmedel. KRAVs mervärden är djuromsorg, hälsa, miljö och klimat, samt socialt ansvarstagande. KRAV är en ekonomisk förening som består utav 26 medlemmar som är med och beslutar om hur KRAV ska drivas. De över 6000 anslutna företagen betalar en licensavgift till KRAV och är deras viktigaste inkomstkälla. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en organisation som KRAV arbetar med sin marknadsföring och hur de kan nå ut till fler konsumenter. Detta är en kvalitativ studie där medarbetare på KRAV har intervjuats för att kunna besvara examensarbetets frågeställningar, med hjälp av den valda teorin inom marknadsföring. Detta är en fallstudie där författarna riktat in sig på KRAVs marknadsföring och kommunikation till slutkonsumenten. Vår slutsats är att KRAV befinner sig i en komplex marknadssituation där de upplever det svårt att påverka sin omgivning. Medlemmarna och de anslutna företagen har olika syften då de KRAV-certifierar sig och vidare vilar KRAVs framtid på externa faktorer som jordbruksstöd och regleringar. Vi menar att KRAVs mervärden är något som berör de flesta, men att KRAV måste bli tydligare då de förmedlar sina mervärden. KRAV har i dagsläget inte en tydligt definierad målgrupp, något som är viktigt för att effektivt nå ut med sitt budskap. För att skapa engagemang skulle KRAV kunna bli mer aktiva i sociala medier och skapa kanaler där konsumenter kan kommunicera med varandra. Vi anser att KRAV kan vara mer informativa och tydliga, dels då de kommunicerar sina mervärden men också genom att förklara följderna av konventionell produktion.Agriculture is considered the most climate sensitive sector and is both affected and affect by climate change. Ecological farming is environmentally preferable when synthetic fertilizers and pesticides must not be used. KRAV is a well known eco- labelling in Sweden and indicate that a product is ecologically cultured. 98 percent of the Swedish population is familiar with the KRAV- label, but KRAV-labeled products only represents 4 percent of the total sales value of foods in Sweden. KRAV stands for better animal health, care for the environment and climate and social responsibility. The purpose of this thesis is to examine how an organization like KRAV works with marketing. The authors focus are primarily on KRAV’s marketing and communication directed to end customers. When the authors analyzed KRAV, they understood that KRAV is in a complex situation with regards to its stakeholders and customers. KRAV is a cooperative with 26 members who are involved in deciding how the organisation should be managed. KRAV has a limited marketing budget and is dependent on their members. Companies pay a license fee each year to KRAV which constitutes their main source of income. KRAV has not been able to reach as many consumers as they wish with their eco-labeling. In 2013, they changed their marketing strategy and the aim is to make sure, their consumers associate KRAV with added value such as taste and quality. KRAV has identified LOHAS (Lifestyles of Health and Sustainability) as its new audience. Social media is changing the way most organizations market themselves. Organizations can through these channels interact with consumers, and the consumers can communicate with each other. Through the Internet, organizations have become more transparent and therefore it is important to have a clear strategy when organizations deal with social media. KRAV’s main marketing channel is its website and Facebook homepage. Our conclusion is that KRAV find themselves in a complex market situation, in which they find it difficult to influence their environment. We believe that KRAV’s value is something that affects most people, but they must be improving in communicating their added value in order to create emotional engagement with consumers. KRAV needs to get better to define their target group, in order to effectively reach out with their message. KRAV could become more active and effective in social media, and create channels where consumers can communicate with each other. We believe that KRAV has to be more informative and clear, when they communicate their added value but also by explaining the consequences of conventional production

Konsumenters köp av ekologisk mat - En forskningsöversikt

Vår översikt över de senaste årens forskning om konsumenters inställning till och köp av ekologisk mat visar att: • Andelen köpta ekologiska livsmedel är liten trots ett stort intresse för miljöfrågor. Konsumenters attityder till att det är viktigt att tänka på miljön är ofta för allmänt hållna för att ge vägledning vid köp av en specifik vara. • Det finns skillnader mellan olika konsumenters intresse för och köp av ekologisk mat som delvis hänger samman med konsumentens kön, ålder och utbildning. • Värdena solidaritet och omtanke har ett samband med köp av miljövänliga varor. • Det finns flera omständigheter kring hur konsumenten brukar agera och reagera i butiken som gör det svårt att beakta miljöinformation. • Konsumenter värderar egenskaperna god smak, kvalitet och hälsa mycket högre än att maten är ekologiskt producerad. • Av de konsumenter som köper ekologisk mat är uppfattningen att ekomaten är hälsosammare minst lika viktig som att den är bättre för miljön. • Konsumenter känner ambivalens kring köp av ekologisk mat. De tycker att det är svårt att värdera miljöinformationen och veta vad de skall välja. Dessutom kan miljöintresset stå i konflikt med andra värderingar, som att handla ekonomiskt. Forskningen om konsumenters användning av miljömärkning visar att: • Det är viktigt att märkningen är enkel, tydlig och inte innehåller stora mängder information. • Många parallella miljömärkningssystem skapar förvirring hos konsumenterna. • Varning för produkter som är skadliga ur miljösynpunkt har för de måttligt miljöengagerade konsumenterna större effekt på köpbeteendet än dagens positiva märkning av ekomat. Utformningen av kommunikation och marknadsföring av ekologisk mat bör, enligt de forskningsresultat vi redovisar, inriktas på att: • Stärka konsumenters intresse för miljöfrågor. • Vara långsiktig – det tar tid att ändra värderingar och vanor. • Vända sig till bredare konsumentgrupper än de redan miljöengagerade konsumenterna. • Ge oberoende miljöinformation • Tydliggöra fördelarna med att köpa ekomat för den enskilde konsumenten. • Rikta information och marknadsföring kring miljöfrågor och ekomat till butiker eftersom butiken har en viktig roll i konsumenters val av matvaror. • Ladda ekomaten med spännande värden

The meaning of living environmental knowledge in productive activities: the case of a Finnish dairy farm

Individuals and communities need 'living' environmental knowledge as their particular resource in order to develop their environmental practices and identities. Environmental knowledge can be defined as embedded explanatory, instrumental and evaluative knowledge, offering the 'why' and 'how' for the actors

Kan Corporate Social Responsibility dempe anger forårsaket av impulskjøp?

Den overordnede hensikten med denne studien var å etablere en sammenheng mellom CSR og anger. Vi ønsket å finne ut om CSR kunne benyttes som en copingstrategi for å kunne dempe anger oppstått som følge av et impulskjøp. Vi gjennomførte et eksperiment på 106 studenter ved Norges Handelshøyskole, der vi benyttet oss av avisen Financial Times og dens CSRinitiativ som stimuli. Våre resultater antydet at CSR hadde en dempende effekt på anger under visse betingelser. Denne effekten var størst når respondentene hadde en positiv holdning til CSR, og når deres verdier var kongruente med Financial Times sine verdier

Konsumenter om märken på mat

Miljöproblemen har blivit alltmer komplexa och en mängd olika budskap riktas till konsumenterna i deras val av mat. En rik flora av märkningar används för att informera om miljöriktiga och klimatsmarta inköp. En synpunkt som kom fram i samband med de konsumentundersökningar som publicerats i tidigare faktablad kring frukt, grönsaker och potatis var att konsumenten har svårt att skilja mellan olika budskap och märkningar som finns på frukt och grönt och på livsmedel i allmänhet. I detta faktablad presenteras en enkätstudie med syfte att testa konsumenters intresse för och kännedom om märken, logotyper, som förekommer på den svenska marknaden, med fokus på miljömärkningen. Produktmärkningar på livsmedel är viktiga för konsumenterna i studien. Resultatet visar också att kännedomen och kunskapen om miljömärkningen är relativt låg, med undantag för KRAV, som de flesta känner till. Sju av tio säger sig veta vad KRAV står för, men när frågan ställs direkt till ett trettiotal av konsumenterna kan knappt hälften ge en godtagbar definition. Trots en hög igenkänningsgrad är kunskapen relativt låg om Änglamark, som har angivist som Sveriges grönaste varumärke. Sju av tio känner till Svenskt Sigill men knappt tre av tio tror sig veta vad det står för och få kan ge en egen godtagbar beskrivning. Det råder en viss förvirring kring nuvarande märkning och man blandar ihop miljömärken, hälsomärken och etisk märkning. Nyckelhålet är ett framgångsrikt hälsomärke och två tredjedelar känner också till ICA Gott liv. Fair Trade känns igen av knappt sex av tio. Dagligvaruhandeln skulle kunna vägleda konsumenten till klimatsmarta livsmedelsval genom olika kommunikationsmedel och i studien anger en majoritet att det vore bra med ett märke som graderar i stället för att certifiera. Konsumenterna tittar lika mycket på innehållsförteckningar som på märken. Ett alternativ till logotyper och ”trafikljus” är innehållsdeklarationer med mer detaljerad information om produktionsmetoder och miljöeffekter. Detta förutsätter att det finns objektiv information som konsumenten kan tolka. Även om mer information alltid antas vara bra kan man ändå ställa sig frågan om konsumenterna inte till sist går efter relativt enkla signaler. Det finns en stor tilltro till deras förmåga att fatta rationella beslut baserade på den information som märkningen kommunicerar, inte minst bland avsändarna till de olika märkena. Dessa kan förhoppningsvis finna resultaten intressanta i sitt strategiska utvecklingsarbete. Den utbredda okunskap som resultaten visar på aktualiserar också frågan om statens roll i samband med informationsspridning och produktmärkning

Företag och mänskliga rättigheter -policy och diskurs inom två typer av företag

För att leva upp till uppställda mål om mänskliga rättigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, använder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger på internationellt erkända system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehåll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgår från en social vision, där det sociala ansvaret är huvudfokus. Konventionella företag utgår från marknadens principer, där vinstintresset är främsta fokus. Dessa skilda kontexter leder till olika syn på vad som ”bör” göras för att främja de mänskliga rättigheterna inom produktionen. Samtidigt börjar de båda typerna av företag efterlikna varandra allt mer. De sociala företagen har upptäckt att de måste vara marknadsmässiga för att överleva, att det är viktigt att satsa på produkter som kunden vill ha. Konventionella företag har insett att kunden efterfrågar sociala och etiskt hållbara produkter. Det handlar antingen om ett ökat socialt ansvarstagande genom främjande av kulturella olikheter eller kulturell likriktning. Mänskliga rättigheter, som kategori och begrepp, ges skilda betydelser beroende av kontext. Diskursanalysen visar att en tolkning av mänskliga rättigheter, som ett universellt begrepp som bör omfatta alla människor, är ett resultat av postkolonialism

Konsumentekonomi i skolämnet hemkunskap/hem och konsumentkunskap. En analys av läroböcker 1982-2008 i relation till styrdokument

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur textens innehåll av kunskapsområdet konsumentekonomi i läroböcker i hemkunskap/hem- och konsumentkunskap har förändrats relaterat till läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94. Avsikten är att utifrån grundskolans läroböcker belysa, analysera och jämföra texterna i några utvalda läroböckerna mellan åren 198-008. Frågeställningarna är följande Hur skiljer sig texterna från varandra? Hur har texterna förändrats över tid och vad är det som har förändrats? Hur relaterar texterna till målen i styrdokument? Som metod har en komparativ textanalys använts för att belysa eventuella förändringar i textinnehållet övertid och i förhållande till läroplanerna. I studien redovisas resultatet av jämförande analysen som utförts på läroböckerna i förhållande till respektive kursplan. Resultatet visar att läroböckerna följer styrdokumenten och har ett relativt liknande innehåll trots de åren som skiljer böckerna åt. Som en följd av samhällsutveckling moderniseras textinnehållet med nya begrepp. Granskning av kursplanerna framhåller i korthet ämnets karaktär och uppbyggnad samt syfte och roll i utbildningen. Begreppet konsumentekonomi återfinns i de kursplanerna under ämnet hemkunskap/hem- och konsumentkunskap. Förutom mat och hälsa har ämnet även en fokus på ekonomi och resurshushållning. Studie av kursplanerna visar även ingen större förändring i det centrala innehållet. I ämnet hemkunskap tillkom ett namnskifte år 000 till hem- och konsumentkunskap med anledning till att belysa ämnets breda karaktär. Kunskaper som kan relateras till konsumentkunskap anses vara nödvändiga för dagens ungdomar. Det poängterar vikten av att eleverna får insikter om grunderna i konsumentekonomi i ett samhälle där överkonsumtion ses som ett hot för både välbefinnande och den globala miljön. Det som framkommer i den nya kursplanen uppfattas som en återgång till vad som står i föregående kursplaner. Trots omarbetningar har fortfarande ämnets syfte och roll en svag anknytning med uppnåendemålen. En sådan anmärkning ger förslag till politikerna för närmare granskning och revidering av kursplanerna. Den sedan länge rådande tanke är att konsumtionssamhället förs framåt av människans längtan efter att passa in. Därför är utbildning nödvändigt för att ungdomar så tidigt som möjligt få lära sig att hantera sin ekonomi och bli medvetna konsumenter. Dessutom är det viktigt för oss lärare att ha stöd av mer detaljerade kursplaner i relation till att använda rätt redskap för kunskapsmedling