Veileder til startpakkene for kartlegging av marint biologisk mangfold - Sør-Trøndelag

Den foreliggende rapporten utgjør en veileder til Sør-Trøndelags digitale startpakke, med oversikt over hvilke informasjon som er inkludert i startpakken, status for kartleggingen for de ulike naturtypene, og et forslag til prioritering av framtidig innsats for å få kartlagt de gjenstående viktigste forekomstene

Kvinnor på sjöbefälsutbildningar - Varför så få? En kvalitativ undersökning av kvinnliga sjöbefälsstudenters upplevelser av sin utbildning

Sammanfattning: Vårt syfte med detta examensarbete har varit att belysa och uppmärksamma en utbildning som kännetecknas av en ojämn fördelning av män och kvinnor. Vår utgångspunkt har varit att det är problematiskt med en ojämn könsfördelning. Vårt fokus är på sjöbefälsutbildningen, där kvinnor sedan inträdet på 1960- och -70 talet varit underrepresenterade. Genom att intervjua en kvinna och hennes manliga klasskamrat som påbörjade sin sjöbefälsutbildning i Göteborg på 1970-talet och tre kvinnor som läser till sjöbefäl i Göteborg idag vill vi uppmärksamma och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av en manligt dominerad utbildning. Vi vill förstå och synliggöra vad som eventuellt främja

Rekruttering for økt mangfold: En studie av den statlige intervjuordningen

For å bidra til at innvandrere ikke skal bli utestengt som gruppe fra ledige stillinger i staten, og for å bidra til et økt mangfold i den statlige arbeidsstyrken, er det innført en ordning med plikt for alle statlige virksomheter som sier at minst en kvalifisert søker med innvandrerbakgrunn skal kalles inn til intervju (heretter kalt intervjuordningen). I denne masteroppgaven undersøker jeg i hvilken grad intervjuordningen er et effektivt virkemiddel for å øke andelen ansatte med innvandrerbakgrunn i staten. Som teoretisk rammeverk for undersøkelsen har jeg valgt teorien om representativt byråkrati. Her settes det fokus på i hvilken grad byråkratiet er lydhør overfor ulike grupper i samfunnet og evner å respondere på deres preferanser og verdier. Det fokuseres videre på hvordan den demografiske sammensetningen i arbeidsstyrken kan bidra til å oppnå dette og styrke byråkratiets legitimitet hos alle grupper i befolkningen. Tre perspektiver på representativitet utgjør tre ulike motiver for iverksetting av intervjuordningen: representativitet i et maktperspektiv, representativitet for like muligheter og representativitet som ledelse av mangfold. Motivet for iverksetting av intervjuordningen ser ut til å være fundert i alle de tre perspektivene for representativitet. Jeg fant i undersøkelsen at det ikke virker til å være samsvar i oppfattelse av motivet for iverksetting av intervjuordningen mellom myndighetene og informantene i undersøkelsen. Jeg vurderer at dette er uheldig, da motivet er for et tiltak er styrende for gjennomføringen og får betydning for resultatene. Dette har dermed betydning for hvor effektivt intervjuordningen blir som virkemiddel. Jeg fant videre at intervjuordningen virker til å være en hybrid av et mykt og et hardt styringsvirkemiddel, og at tiltakets handlingslogikk fremstår som uklar. Dette kan etter min vurdering svekke ordningens gjennomslagskraft. Jeg fant til slutt at intervjuordningen har stor overføringsverdi til kommunal sektor, og undersøkelsen har synliggjort ulike suksesskriterier for at ordningen kan bli vellykket. Jeg vurderer på bakgrunn av analysen at intervjuordningen ikke er et effektivt virkemiddel som enkeltstående tiltak. Intervjuordningen kan være et nyttig virkemiddel for å øke andelen ansatte med innvandrerbakgrunn i samspill med andre tiltak, og som en del av en overordnet strategi. Jeg tror intervjuordningen fungerer godt som et bevissthetsøkende tiltak, men en slik intensjon må kommuniseres tydelig fra toppledelse til målgruppen for å gi god effekt.To help ensure that immigrants should not be excluded as a group from positions in the state, and to contribute to a diversification of the state labour force, there was introduced a system of duty of all state agencies as saying that at least one qualified applicant with immigrant background must be called for an interview (hereinafter interview scheme). In this thesis I examine to which extent the interview scheme is an effective tool for increasing the proportion of employees with immigrant background in the state. As a theoretical framework for the study, I have chosen the theory of representative bureaucracy. Here the focus is on the extent to which the bureaucracy is responsive to various community groups and abilities to respond to their preferences and values. The focus is on how the demographic composition of the workforce can help to achieve this and strengthen the bureaucracy legitimacy among all population groups. Three perspectives on representation constitute three different motives for introducing the interview scheme: representativeness of a power perspective, representativeness of equal opportunities and representation as diversity management. The motive for introducing the interview scheme appears to be based in all the three perspectives of representativeness. I found in the survey that there doesn’t seem to be agreement in the perception of the motive for the interview scheme between the authorities and informants in the study. I consider that unfortunate, as the motive for a measure determines the implementation and will affect the results. Thus, this can affect how effectively the interview scheme is as an instrument. I found that interview scheme seems to be a hybrid of a soft and a hard-management tool, and that the measure action logic appears to be unclear. This can in my consideration weaken the scheme efficiency. I finally found the interview scheme has great relevance for the local government sector, and the study has highlighted various success criteria for the scheme can be successful. Based on the analysis I don’t consider the interview scheme is an effective tool in itself. The interview scheme can be a useful tool for increasing the proportion of employees with immigrant background in concert with other measures, and as part of an overall strategy. I think the interview arrangement works well as a means for growing awareness, but such intention must be clearly communicated from top management to the target group to be effective.Master i styring og ledels

"Vad innebär en balanserad instrument- och sångundervisning?" - En studie i gehörs- kontra teorimoment vid gymnasieskolans estetiska program.

Syfte Studien grundar sig i vår uppfattning att det idag förekommer allt för få gehörsmoment i instrument- och sångundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida gehörs- samt musikteoretiska moment får ett balanserat utrymme på instrument- och sångundervisningen samt att skapa ett nytt arbetsmaterial som har som syfte att föra in fler gehörsmoment i instrument- och sång undervisningen. Vi ämnar även med studien är att belysa den problematik som vi tror existerar mellan läroplaner och den faktiska verkligheten i klassrummet. Metod Genom intervjuer och observationer med verksamma gymnasiepedagoger, samt litteraturstudier har vi jämfört de uppdragsbeskrivningar som finnes i skolverkets läroplan, Lpf94 och instrument- och sångundervisningens kursplan med svaren från de intervjuade pedagogerna. Resultat Vi har funnit att vår uppfattning om att det existerade för få gehörsmoment i instrument- och sångundervisningen inte stämde. Av studien har vi utläst att det förekommer fler gehörsbaserade övningar under instrument- och sångundervisningen än vad vi trodde och fann det därför onödigt att skapa ett nytt arbetsmaterial för instrument- och sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vi har även funnit att pedagogernas undervisning skiljer sig från vad kurs- och läroplanerna förmanar. Vid de lektionstillfällen vi observerat skiljer sig pedagogerna åt och menar vi beror på de begrepp och definitioner av målbeskrivningar som står i Lpf94. Vi har även funnit att de kursplaner som styr instrument- och sångundervisningen på gymnasiets estetiska program inte uppfyller de målbeskrivningar som står att läsa i Lpf94. Med detta som bakgrund menar vi att kraven och regleringarna från skolverket är allt för vida och otydliga för att pedagoger laglydigt skall kunna förhålla sig till dem. 
 


Ordningsbetyg - En nödlösning?

Syfte: I den här uppsatsen vill vi undersöka hur ett begränsat antal lärare ser på de sociala konsekvenser som införandet av ordningsbetyg i skolan kan resultera i. Vi vill veta huruvida lärarna ser att ett ordningsbetyg skulle gynna, eller missgynna vissa grupper eller individer. Vi vill också undersöka hur de här lärarna ser på tillämpning av ett sådant betyg. T ex ser lärarna ordningsbetygens målsättning som möjlig att genomföra. Finns det risk för godtycklighet etc. Frågeställningar: A) Vilken roll tror de intervjuade lärarna att elevers sociala bakgrund kan spela för ordningsbetygens tillämpning? B) Hur ser du intervjuade lärarna på operationaliseringen av förslaget kring ordningsbetyg? Metod: Metoden vi använder är kvalitativa samtalsintervjuer. Undersökningen består av fem sådana intervjuer med högstadielärare vid en skola i Göteborg. Utifrån våra teoretiska utgångspunkter formulerar vi en rad frågor som vi ställer till dessa lärare. Deras svår analyserar vi också utifrån våra teoretiska definitioner. Dessa är dels Bourdieus teorier om habitus, fält och kulturellt kapital, men också teorier om implementering. Resultat: Resultatet av de svar vi fick är inte helt entydiga men vi kan ändå se tydliga tendenser i flera av lärarnas svar som visar på att de tror att ett införande av ordningsbetyg kan medföra en rad sociala konsekvenser. Dessa kan gynna och framförallt missgynna vissa elever beroende på deras sociala bakgrund. Flera av lärarna menade att det fanns risk för att vissa elever som redan hade en dålig relation till skolan skulle försämra sin relation ytterligare genom ett införande av ordningsbetyg. Detta p g a att ett ordningsbetyg skulle tydliggöra skillnaden mellan skolans normer och dessa elevers egna normer. Flera av lärarna ansåg också att det kunde uppstå problem vid betygssättningen när det gällde ordning och uppförande p g a att det fanns risk för godtycklighet. Samtidigt menade de att ett införande av ett ordningsbetyg kommer krocka med andra styrdokument inom skola