Heder som brottsmotiv: En antropologisk diskussion kring hedersrelaterat våld och hedersmord i Sverige

Denna uppsats syftar att visa vikten av att förstå innebörden i begreppen hedersrelaterat våld och hedersmord. Genom aktuell litteratur och övrig diskurs har jag jämfört och resonerat kring olika perspektiv på begreppet heder. Dessa påståenden grundas i mitt teoretiska perspektiv som jag hävdar är strukturalistiskt. Med strukturalistisk menar jag att teorin baseras på att en samhällsordning är vad som styr innebörden i heder och vad som krävs för att upprättahålla den. I Sverige beräknas 20 kvinnor om året mördas av närstående, 17 av dessa av sina expojkvänner eller makar och långt fler får fly från eller leva med våld från makar eller pojkvänner (BRÅ 2007). Detta innefattar dock något mer än hedersrelaterat våld och hedersmord, något jag valt att kalla passionsmord och våld i nära relationer. Problematiken ligger i att felaktigt placera hedersrelaterat våld och hedersmord i samma kategori som våld i nära relationer eller universellt våld mot kvinnor. För att kunna hjälpa såväl som förebygga hedersrelaterat våld och hedersmord krävs kunskap om varje detalj som hedersstrukturen består av och vad en hederskodex innebär

De unga kvinnorna och männen vi sviker - en komparativ studie av svensk och dansk rätt avseende bevismöjligheterna vid medverkan till hedersmord

Sedan mitten av 1990-talet och fram till idag har Sverige och det svenska rättsväsendet fått uppleva att unga kvinnor och män mördats i hederns namn. Det var främst i samband med morden på Pela och Fadime som be-greppet hedersmord fick fäste i det svenska allmänna medvetandet. Hedersmord är ett brott vars motiv går ut på att återupprätta en familjs förlorade heder, efter det att en flicka, pojke, kvinna eller man anses ha vanhedrat hedern genom att bryta mot hederskoden; familjens normer och regler. Det karaktäristiska dragen för hedersmord är den kollektiva sfären av eventuella medverkanden. Detta kan hänföras till att familjen och släkten som utgångspunkt både godkänt och medverkat till gärningen som medfört att hedersmord klassificeras som kollektivbaserade brott. Gärningsmannen är ofta en yngre manlig släkting som efter påtryckningar från resterande familjemedlemmar, främst de manliga, utför mordet. Trots den kollektiva sfären är det endast gärningsmannen som fälls till ansvar. Eftersom inga medverkanden fälls till ansvar har uppsatsen således till syfte att utreda: vilken bevisning krävs för att medverkanden ska fällas till ansvar för hedersmord? År 2006 meddelade Højesteret (motsvarar HD i Sverige) en historisk dom. Domen utmärkte sig eftersom Danmark var det första landet i Europa som dömde åtta personer, utöver gärningsmannen, till ansvar för att ha medverkat till ett hedersmord. Den avgörande faktorn var den omfattande bevisning som åklagaren presenterade. Bevisningen var resultatet av polisens insikt om att mordet hade begåtts med ett hedersmotiv och arbetade således redan inledningsvis med att samla in bevisning som kunde fälla samtliga medverkanden till ansvar. Det är med hänsyn till den danska domen som uppsatsen bygger på en komparation, detta för att se om det svenska rättsväsendet kan ta lärdom av det danska rättsväsendet. Hedersmord är svåra att utreda på grund av den kollektiva sfären. Verksamma inom det svenska rättsväsendet är eniga om att det är svårt att fast-ställa varje enskild persons medverkan och därigenom deras uppsåt. Den bevisning som finns avseende de medverkande till hedersmordet måste nå upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel. Avsaknad av bevisning medför att åklagaren inte väcker åtal mot eventuella medhjälpare och anstiftare eftersom vederbörande inte ser en fällande dom, vilket i sin tur medför att de inte kan lagföras. Problematiken avseende detta kan hänföras till att det svenska rättsväsendet som utgångspunkt endast söker efter gärningsmannen; personen som står närmst den otillåtna gärningen. För att rättsväsendet inte ska förbise eventuella medverkande bör svensk lagstiftning införa en särreglering avseende hedersmotivet som en straffskärpningsgrund. Straffskärpningsgrunden skulle fungera som en kunskapsspridare vilket i sin tur skulle underlätta för rättsväsendet, både i den utredande samt dömande verksamheten. Det är främst av betydelse att polisen och åklagaren har kunskap beträffande hedersmord så att rätt utredningsåtgärder vidtas då det ankommer dem att samla in bevisning för en framtida rättegång. För att de svenska domstolarna ska kunna döma personer som medverkat till ett hedersmord krävs det omfattande bevisning. Utifrån rättsfallen går det att konstatera att bevisningen som utgångspunkt både ska vara skriftlig och muntlig.Since the middle of 1990s and up to today, Sweden and the Swedish justice system have experienced that young men and women are being killed in the name of honour. It was mainly in connection with the murder of Pela and Fadime that the concept of honour killings was rooted in the Swedish public consciousness. Honour killings are crimes whose motive is to re-establish a family’s lost honour, after a girl, boy, woman or man is considered to have dishonoured the honour by violating the honourcode; the family’s norms and rules. The characteristic features of an honour killings are therefore the collective realm of potential participants to the murder. Honour killings are classified as collective crimes because of the family’s participation. The perpetrator is often a younger male relative of the victim who is pressured by the remaining family members to carry out the murder. Despite the public sphere, only the perpetrator is the one who is being sentenced. Since no accomplices are being sentenced this study therefore aims to investigate: which evidence is required to convict accomplices of an honour killing? In 2006, the Højesteret (conform to the Swedish HD) announced a historic judgement. The judgment was historic because Denmark was the first country in Europe who sentenced eight people, in addition to the perpetrator, for the responsibility of having abetted to an honour killing. The determining factor in this case was the extensive evidence that the prosecutor presented. The evidence gained by the insight of the police was the contributing factor that proved that the murder had been committed with an honourable motive, thus resulting in that proper investigation measures being taken. According to this the evidence was sufficient for a conviction and therefore Højesteret convicted all those that hade been involved in the murder. It is with regard to the Danish judgment that this study is based on a comparison between Swedish and Danish law. The reason is to see if the Swedish justice system can learn something from the Danish justice system. Honour killings are difficult to investigate because of the collective sphere of possible accomplices. Employees in the Swedish justice system agrees that it is difficult to determine each individual's involvement and hence their intent. In order to hold the accomplices responsible for the murder the evidence need to reach up to the standard of evidence: beyond a reasonable doubt. Lack of evidence means that the prosecutor can’t raise charges against any complicities or instigators because she or he does not see a conviction, which means that accomplices can’t be held responsible for the murder. The problems regarding why the prosecutor doesn’t raise charges against possible accomplices can be attributed to the Swedish justice system basically only looks for the perpetrator. To prevent the justice system from overlooking potential participants the Swedish legislation should introduce a special rule concerning the honour motive as an aggravating circumstance. The aggravating circumstance would serve as a knowledge-spreader which in turn would facilitate the justice system, in both the investigative and adjudication process. It is mainly of importance that the police and the prosecutor have knowledge regarding honour killings so that proper investigative measures are taken. This is because it is their responsibility to gather sufficient evidence for future trials. To the Swedish courts to judge the people who accomplies in honour killings, extensive evidence are required. In according to the case law the evidence most often need to be written and oral

Kultur, patriarkat och hedersrelaterat våld - En argumentationsanalys av den svenska offentliga debatten kring hedersrelaterat våld

The public debate on honor-related violence intensified in Sweden after the murder of Fadime Sahindal. A culture-based understanding and feminist understanding on honor-related violence has mainly characterized the public debate. The essay aims to analyze these arguments based on the concept of culture. Does the understanding of the honor-related violence need to be divided into either a culture understanding or a feminist understanding? After a review of the arguments, the best option seems to be a combination of both perspectives to gain an understanding of honor-related violence

Vilken roll spelar kulturen : En retorisk studie av debatten efter mordet på Fadime

Uppsatsen handlar om svenska tidningars debatt efter mordet på Fadime Sahindal 2002. Hon sköts till döds av sin kurdiske far som tyckte att hon fläckat familjens heder. Mitt syfte var att ta reda på hur debattörerna såg på den kurdiska kulturens roll i sammanhanget. Jag valde ut åtta debattartiklar som publicerades i Sveriges största morgon- och kvällstidningar den första tiden efter mordet. Artiklarna var skrivna av åtta olika skribenter, fyra män och fyra kvinnor med både svenska och kurdiska bakgrunder, som alla haft nyckelroller i debatten. Med retorikanalys analyserade jag sedan artiklarna i tre steg: kontext, argumentation och stil

Constructing the ''honor killing'': an analysis of framing in Swedish newspaper media

This thesis aims to analyze how Swedish media construct news about the murder cases within ethnic and/or religious minorities in the Swedish society which are declared to be “honor killings”. The intention is to examine how ideas about concepts such as gender, culture, religion and violence might influence such constructions through different shapes of media bias. The main argument presented in the thesis is that media has an important role in shaping opinion among the public and therefore has a responsibility to be aware of the message that is communicated as well as of how that message might be received. In order to analyze the Swedish news paper media a discourse analysis and an analysis of headlines has been conducted on the three largest daily newspapers with in Sweden, all with different regional and ideological profiles. The main goal with analyzing headlines was to understand when and why the “honor” aspect of a crime was emphasized in news articles. The main goal for the content analysis was to make visible patterns of framing in the news reporting on cases of “honor killings”. One of the findings of the thesis was that xenophobic and Eurocentric language is existing but rare. However the results showed a tendency in the Swedish newspaper media to sensationalize the “honor crime”. Such search for sensation might add negative attention to already vulnerable minority groups in the Swedish society. Keywords: Newspaper media, ”Honor killing”, Women’s rights, Framing

Att Kringgå Heder - en kvalitativ innehållsanalys av Länsstyrelsens Östergötlands förebyggande metoder mot hedersrelaterat våld och förtryck

Uppsatsen har sin utgångspunkt i e pågående debatt om hedersvåld. Studiens syfte är utifrån kvalitativ innehållsanalys undersöka förebyggande metoder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Uppsats har sin utgångspunkt i: Genusteori, Bourdieu´s teori om manlig dominans, hedersbegreppet och om kulturbegreppet. Det empiriska materialet har samlats in från Länsstyrelsen Östergötland i form av handböcker och utbildningsmaterial mot hedersrelaterat våld och förtryck. Handböckerna tar sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter och ungas rättigheter, och ämnar sprida kunskap om hedersvåld, mekanismerna bakom och hur man skall hjälpa utsatta på bästa sätt. Metoderna består av kunskap om hedersproblematiken, samverkan mellan organisationer och samtalsguider för att hjälpa utsatta. Fokus ligger på hur man kan samtala med utsatta och vilka begrepp som kan användas. Analysen belyser den ständiga diskussionen om hedersrelaterat våld som en del av mäns våld mot kvinnor och det framhålls att det inte behöver ha direkt koppling till religion eller kultur samtidigt som i samtalsguiderna belyses kulturen som en viktig aspekt. Det förebyggande metodernas grundproblem är att begreppsdefinitionerna är lösa, vilket påverkar det förebyggande arbetet. Mot bakgrund av dessa resultat ger studien även en slutdiskussion med förslag på vidare forskning

I hederns namn - En studie om rättssystemets hantering av hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld är ett ämne som engagerar. Förutom att ämnet debatteras flitigt i massmedia höjs regelbundet röster om att våldet borde särkriminaliseras, t.ex. genom ett införande av hedersmotiv som särskild straffskärpande grund. Men inom rättsvetenskapen är hedersvåld fortfarande ett förhållandevis outforskat område. Hur ser rättsystemet, särskilt domstolar, egentligen på och hur resonerar man kring hedersrelaterad brottslighet? Syftet med uppsatsen är att utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv undersöka fenomenet hedersrelaterat våld. Syftet innefattar att definiera vad hedersrelaterat våld är, att undersöka hur våldet manifesteras och hur den faktiska rättsliga hanteringen ser ut, samt att föra en diskussion kring eventuell problematik kring den rättsliga hanteringen. Fokus ligger särskilt på tillämpningen av medverkansinstitutet samt domstolarnas bedömning av straffvärde. Uppsatsen baseras främst på sociologisk doktrin samt ett antal utvalda rättsfall. Hedersvåld kan definieras som våldshandlingar som syftar till att kontrollera, bestraffa eller hämnas någon som genom brott mot den sociala normen, särskilt den kvinnliga kyskhetsnormen, kränkt eller riskerar att kränka individens eller familjens heder, och där motivet bakom handlingen är att återupprätta eller upprätthålla hedern. Våldet kännetecknas av att det riktas mot närstående och är sanktionerat av familjen. Sett utifrån de undersökta rättsfallen är våldet synnerligen grovt, ofta med tortyrliknande och rituella inslag. Det saknas en tydlig praxis för hur hedersmotiverade mord ska bedömas. I många fall berörs hedersfrågan överhuvudtaget inte, och i de fall hedersfrågan utreds råder det oenighet om hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet eller ej. Rättstillämpningen är således inte enhetlig. I flera av de undersökta fallen har det också stått klart, eller funnits skäl att anta, att flera personer känt till brottsplanen och/eller uppmanat gärningsmannen att utföra dådet. Eventuella medverkare och anstiftare måste därmed på ett bättre sätt utredas och åtalas. Det framstår som att någon form av klargörande huruvida hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet behöver göras. Ett sådant klargörande bör dock ske genom politiska beslut, med hänsyn till att domstolarna, särskilt Högsta domstolen, under en lång tid varit ovilliga att etablera en tydlig praxis. Om lagstiftning riktad specifikt mot hedersbrott skulle införas, är det särskilt viktigt att risken för diskriminerande effekter beaktas, då sådan lagstiftning i praktiken endast skulle tillämpas på vissa minoritetsgrupper.Honor-related violence is a captivating topic. It has been a frequent subject of debate in Swedish mass media and voices have regularly been raised demanding that specific criminal laws against such crimes should be introduced, e.g. making honor motives an aggravating circumstance when deciding penalty. However, in legal doctrine, honor-related violence is still a relatively unexplored subject. This essay aims, from an interdisciplinary perspective, to investigate honor-related violence, particularily honor killings. The purpose is partly to define what honor-related violence is, but also to investigate how the violence manifests itself. Thereafter, the intent is to investigate and discuss any identified problems regarding how the Swedish judicial system handles this kind of crime. The focus is especially on whether applicable laws as well as Supreme Court practice allows for a uniform adjudication, and to what extent participants and instigators of honor-related violence, beside the main perpetrator, are subject to prosecution. The essay is mainly based on sociological doctrine together with several selected cases of honor killings. Honor-related violence can be defined as acts of violence that aims to punish someone, who by violating the social norm, especially the female chastity-norm, has dishonored the family, and where the motive behind the acts of violence is to uphold or restore the family’s honor. The violence is characterized by that it is usually aimed at closely related family members, and is sanctioned by the family. Based on the investigated cases, the lower courts seems to be uncertain how to assess the subject of honor in honor-related killings. In several cases the lower court do not even touch on the subject, and in the cases it is assessed, the lower courts sometimes view it as an aggravating circumstance, and sometimes not. Thus, the application of the law is not uniform. In several of the investigated cases it has also been clear, or existed reasons to assume, that several other individuals, who did not have to stand trial, knew about the murder plans, and/or even encouraged or urged them. Thus, investigative action and prosecution against possible participants is not satisfactory in the investigated cases. It seems some kind of clarification whether honor motives should be an aggravating circumstance or not is needed. Such a clarification needs to be shaped politically, considering the courts, especially the Supreme Court, seems to be unwilling to take a clear stand on the subject. If a special criminal law aimed at honor-related crimes were to be introduced, it is important that the risk of such a law being discriminatory is considered, as it in practice would be directed and applied on certain minority groups only

"Förtryck i hederns namn-och hur vi stoppar ett växande problem i Sverige" : SD-kvinnors åtgärdsprogram belyst utifrån ett intersektionellt diskursanalytiskt perspektiv

The purpose of this essay is to examine the Swedish democrat’s action program, "Oppression in the name of honor-and how we stop a growing problem in Sweden.” The focus will be on how The Swedish Democrats’ Women's Association talks about honor. The main questions are what perception of honor-related violence and oppression that are expressed in the action program, how the Swedish Democrat´s Women Association understands culture, gender and ethnicity and how they describe the situation of the women in honor cultures. The theory that will be used to study this action program is intersectionality because this theoretical background will be useful in order to highlight how different categories construct people’s position in the society which can result in superiority and subordination. I will use Norman Faircloughs critical discourse analysis as a method to investigate which discourses they use in their action program to express their political beliefs

”Män har heder kvinnor har skam” - Om kriminalisering som åtgärd för att förebygga hedersrelaterat våld

Honor-based violence is not a foreign phenomenon in Sweden. Still, there are significant difficulties in understanding it. This is partly due to the lack of a recognized definition and to conflicting opinions regarding how the violence can be explained. Nevertheless, what is common to the various explanations is that the violence stems from the idea of man being superior to woman. In Sweden, crimes committed in the name of honor are not covered by any classification of crime. For this reason, the purpose of the thesis is to examine whether or not honor-based violence should be criminalized. Different theories regarding the intentions of penal law are being examined and in particular theories of general prevention. Within general prevention, the conception of legislation’s normative effects and its ability to change people’s behavior are found. Thus, a law is considered a mean to suppress unwanted conducts. The legislation’s normative effects are problematized by adopting the perspective of the sociology of law. Thomas Mathiesen’s theory about intended and unintended consequences of legislation is presented. Mathiesen stresses that the explicit purpose of legislation is neither Always redeemed, nor unlikely to result in unintended consequences. To examine the potential effects of criminalizing honor-based violence, a number of different explanatory models are employed to gain several points of view. Although legislation is shown to have normative effects, it is clear that those effects are insufficient in terms of criminalizing unwanted conducts. It is also clear that one precondition, when examining legislation’s intended and unintended consequences, is to adopt an intersectional perspective. The analysis shows that it is not, within the limits of this essay, possible to give a sole answer to the question if honor-based violence should be criminalized.Hedersrelaterat våld är för svenskt vidkommande inget nytt. Det råder däremot fortfarande stora svårigheter att få grepp om fenomenet vilket dels beror på frånvaron av en vedertagen definition, dels delade meningar om vad våldet beror på. Gemensamt för de olika förklaringarna är dock att det bottnar i föreställningen om att mannen är överordnad kvinnan. Brott utförda med hedersmotiv omfattas inte av en särskild brottsrubricering i svensk rätt. Uppsatsens syfte är därför att undersöka huruvida det vore önskvärt att kriminalisera hedersrelaterat våld. För detta ändamål har teorier om straffrättens syfte studerats och då i synnerhet de allmänpreventiva teorierna. Inom dessa ryms föreställningen om lagens normbildande verkan och förmåga att ändra människors handlande. På så vis anses lagen kunna användas till att undertrycka oönskade beteenden. Lagars normbildande verkan problematiseras med hjälp av det rättssociologiska perspektivet. Som grund för framställningen används Thomas Mathiesens teorier om rättens åsyftade och icke åsyftade verkningar. Det är enligt honom inte självklart att de explicita syftena med en lag infrias, liksom inte otänkbart att andra verkningar än de som åsyftas uppstår vid en lags införande. I syfte att undersöka eventuella konsekvenser av att kriminalisera hedersrelaterat våld presenteras olika förklaringsmodeller till våldet. Även om det är tydligt att lagar kan ha normbildande verkan har det visat sig vara en otillräcklig förutsättning för att kriminalisera oönskade beteenden. Det har även visat sig vara en ofrånkomlig förutsättning att undersöka en lags eventuella åsyftade och icke åsyftade verkningar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Analysen synliggör att det i uppsatsen inte går att ge ett entydigt svar på frågan om hedersrelaterat våld bör kriminaliseras