Education policy and early fertility: lessons from an expansion of upper secondary schooling

This paper studies effects of education policy on early fertility. We study a major educational reform in Sweden in which vocational tracks in upper secondary school were prolonged from two to three years and the curricula were made more academic. Our identification strategy takes advantage of cross-regional and cross-time variation in the implementation of a pilot scheme preceding the reform in which several municipalities evaluated the new policy. The empirical analysis draws on rich population micro data. We find that women who enrolled in the new program were significantly less likely to give birth early in life and that this effect is driven by women with higher opportunity costs of child rearing. There is however no statistically significant effect on men’s fertility decisions. Our results suggest that the social benefits of changes in education policy may extend beyond those usually claimed.Schooling reform; teenage childbearing; fertility

Education policy and early fertility: Lessons from an expansion of upper secondary schooling

This paper studies effects of education policy on early fertility. We study a major educational reform in Sweden in which vocational tracks in upper secondary school were prolonged from two to three years and the curricula were made more academic. Our identification strategy takes advantage of cross-regional and cross-time variation in the implementation of a pilot scheme preceding the reform in which several municipalities evaluated the new policy. The empirical analysis draws on rich population micro data. We find that women who enrolled in the new program were significantly less likely to give birth early in life and that this effect is driven by women with higher opportunity costs of child rearing. There is however no statistically significant effect on mens fertility decisions. Our results suggest that the social benefits of changes in education policy may extend beyond those usually claimed.Schooling reform; teenage childbearing; fertility

KUNSKAP ÄR MAKT: En jämförande analys av kursplaner i engelska för gymnasieskolan med språkkunskap, kunskapssyn och makt i fokus.

De frågor uppsatsen fokuserar på är vad det är för kunskapssyn som präglar Lgy 70 och Lpf 94, och vem besitter makten i det postmoderna klassrummet. Vår undersökning är baserad på litterära källor därför har vi valt att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys för att på bästa sätt kunna synliggöra läroplanernas olika kunskapssyner. Vi har använt oss av ett diskursanalytiskt förhållningssätt till läroplanerna. Läroplanerna blir meningsfyllda först när de sätts in i ett kontextuellt sammanhang. Viktigt är även förändringarna inom pedagogiken genom historien. Vi har använt oss av den hermeneutiska tolkningsspiralen där vi försöker se delarna som en del i helheten och tolka fenomen genom att försöka se betydelsen för oss människor i vår upplevda och subjektiva livsvärld. För att kunna sätta sig in i hur kunskapssynen har utvecklats fram till dagens samhälle så har vi gjort en idéhistorisk eller kunskapsteoretisk undersökning där vi detaljerat går in i de historiska epokernas inverkan på kunskapssynen med representanter från filosofin i fokus och med dess idéer kring kunskap och samhälle. Vi diskuterar också hur kunskapssynen gestaltas idag och om maktkonstruktioner i skolans sfär. Vi har i uppsatsen kommit fram till att respektive kursplaner Lgy 70 och Lpf 94 har tydlig prägel på kunskapssynerna genom historien. Lgy 70 har dominerande inslag av positivistisk kunskapssyn men man kan finna spår av ett mer demokratiskt synsätt och vissa postmoderna tankar. Lpf 94 är tydligt författad med sociokulturell teori som bas där kultur och de mänskliga villkoret är i fokus. Betydelsen för läraryrket är vi ser att den framtida lärarens största egenskaper bör vara förändringsbenägenhet, flexibilitet samt kritiskt granskande och reflekterande för att synliggöra maktkonstruktioner i klassrummet

Retoriskt lyssnande. En fallstudie om lyssnandets funktioner i fyra svensklärares rapporterade undervisning i gymnasieskolan

I föreliggande studie undersöks retorikens receptionsaspekt, lyssnandet, utifrån fyra gymnasielärares rapporterade svenskundervisning. Därtill granskas hur lyssnandet uttrycks explicit i läroplaner utifrån ett historisk perspektiv samt ett progressionsperspektiv. Ambitionen är att söka svar på hur lyssnande som egen färdighet uttrycks genom olika läroplansdimensioner. Tre frågeställningar ligger till grund för studien vilka var och en söker svara mot olika läroplansdimensioner: hur lyssnande uttrycks i den formella läroplanen utifrån dess manifesta budskap; hur de fyra lärarna uppfattar och tolkar läroplanen samt hur de fyra lärarna uppfattar att de operationaliserar läroplanen. För att förstå lyssnandet som en retoriskt aktiv och meningsskapande språkaktivitet är ett sociokulturellt perspektiv på lärande en förutsättning. Språkfilosofisk och modern retorisk teori verkar som utgångspunkt för att analysera materialet för examensarbetet som har två delar. Den första delen består av 1970 års läroplan för gymnasieskolan, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, samt 2011 års läroplaner för förskola fram till och med gymnasieskola. Den andra delen består av samtalsintervjuer med fyra verksamma gymnasielärare i svenska. Resultatet visar att lyssnande som egen receptionsdisciplin i den formella läroplanen är under tillväxt. Mest framträdande typer av lyssnande i lärarnas uppfattade läroplan är förståelselyssning och kritisk lyssning, där lyssnandets främsta funktion utgörs av att expressivt ge respons i syfte att ge feedback till talaren samt att lyssnaren själv ska bli en bättre talare. I lärarnas undervisningspraktik dominerar att eleverna ger öppen respons utifrån ett kritiskt lyssnande, samt övningar i att gestalta uppmärksamhet. En viktig slutsats är att lärarnas uppfattade och operationaliserade läroplan generellt stämmer väl överens, men att det saknas didaktiskteoretisk kunskap om receptionen lyssnande

"Det skall löna sig att plugga" ­ En undersökning av processerna bakom det nya betygsförslaget (Ds 2008:13), samt tidigare betygsskiften, utifrån aspekter såsom politiska ideologier.

Syfte I detta arbete tas en närmare till på Jan Björklunds förslag på ny betygsskala (Ds 2008:13) samt hur den process som ligger bakom förslaget har sett ut. Syftet är att utifrån aspekter som bland annat politiska ideologier och kunskapssyner studera vad som lett fram till förslaget. Huvudfråga Hur mycket och på vilket sätt påverkar politiska ideologier i det nya och tidigare betygsystembyte? Metod och material En historisk tillbakablick med fokus på betyg och de olika betygsreformer som skett i Sverige genomförs genom en litteraturstudie. Vidare har även olika propositioner, betänkande samt dokument från Statens offentliga utredningar kring betygsfrågan studerats men också artiklar av betyg- och bedömningsforskare har granskats. Därefter utfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med betyg- och bedömningsforskare samt en politisk sakkunnig från den nu sittande regeringen(2008). Resultat I analys och resultat genomförs en jämförande analys utifrån våra kvalitativa intervjuer. Slutsatsen är att politiska ideologier tydligt påverkar beslut vid betygsystembyten. Genom historien kan man se att inflytande i debatten flyttats från forskare till allmänheten, men att det ändå är politikerna som tar det slutgiltiga beslutet i processen. Betydelse för läraryrket Det är viktigt att som lärare ha kunskap i vilka olika kunskapssyner och politiska influenser som styr och påverkar i skolreformer. Det är viktigt för att ha en medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt till olika styrdokumen

\u27We have our lessons in Teams\u27. Strategies chosen in Swedish schools during the COVID-19 pandemic and consequences for students in upper secondary education

In Sweden during the COVID-19 pandemic, compulsory schools were generally kept open but upper secondary schools closed and turned instead to distance education for a time during the spring term 2020. This article investigates the strategies chosen in Swedish schools, with special focus on the consequences of these decisions for students in upper secondary education. The study, built on interviews with a group of 15- to 19-year-old youths, contributes through a student perspective on learning from home during remote education. The article analyzes the strategy in the Swedish education sector during the pandemic and describes how a group of upper secondary students perceived the shift to digital and remote teaching during the pandemic with regard to the availability of the digital infrastructure and to studying under the new conditions of distance and remote education. Possible lessons to learn from the pandemic in Sweden could be that students are technically better prepared to work with computers, but less prepared to work independently. (DIPF/Orig.

Verksamhetsförlagd lärarutbildning och specialpedagogisk kunskap

I den förnyade lärarutbildningen ska alla studenter tillägna sig specialpedagogisk kunskap och kompetens. Enligt lärarutbildningskommitténs betänkande är det nödvändigt, eftersom den stora utmaningen i dagens skola utbildningsmässigt och verksamhetsmässigt är hur förskolans och skolans personal ska hantera det faktum att elever har olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Projektet tar sin utgångspunkt i de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningen (VFU) och lärarstudenters kunskapsutveckling i specialpedagogik. Syftet är att studera hur blivande lärare erfar mötet med alla elevers olikheter samt uppfattar och förstår betingelser och villkor för elevers delaktighet och lärande i skolans vardagliga arbete. Kunskapsintresset är även riktat mot att studera högskolans kollektiva kunskapsbildning med avseende på lärarstudenters möte med hela variationen av elevers olikheter i skolan. Undersökningen är grundad i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv inom vilket samspel mellan individ och omvärld fokuseras (Ahlberg, 2001). Människors delaktighet, kommunikation och lärande betraktas som sammanflätade i en ömsesidig påverkan. Forskningsintresset är riktat mot att samtidigt urskilja och beakta olika aspekter av skolans verksamhet. Det handlar om individen, den sociala praktiken samt organisatoriska och strukturella aspekter som formar villkor och betingelser för elevers skolsituationer. Studenterna som deltar i projektet går vid någon av lärarutbildningens tre inriktningar mot grundskolans senare år och gymnasieskolan som erbjuds vid den högskola där studien genomförs. Åtta till tio studenter från varje inriktning bildar ett nätverk som fortlöpande träffas för att diskutera och reflektera över frågeställningar och dilemman som uppstår i mötet med alla elevers olikheter. Som utgångspunkt för samtalen tas loggböcker som studenterna skriver under sina veckor i skolan. Studenterna får även tillfälle att föra samtal tillsammans med handledare, specialpedagoger, högskolelärare och representanter från andra yrkesgrupper. Resultaten visar att studenterna när det gäller att möta elevers olikheter i stor utsträckning uppmärksammar differentiering och nivågruppering av eleverna. De reflekterar över konsekvenserna av en målstyrd skola och refererar till mål att sträva mot och mål att uppnå. De fokuserar i mycket stor utsträckning arbetsmiljön i klassrummet och lärares möjligheter att skapa lugn och arbetsro i klassrummet. I mindre utsträckning berör studenterna skolan som organisation, skoldokument och lärares samverkan. Ett resultat av projektet är också att det har bidragit till en ökad fokusering av specialpedagogiska frågeställningar vid högskolan

Rapport för Bolognanätverket för Kemiutbildningar

The network for Academic Chemistry Educations in Sweden has served the purpose of arranging regular meetings of representatives from all institutions partaking in higher education in chemistry in Sweden, and for the arrangement of the triennial conference SPUCK. The main result achieved by this network, apart from a tangibly enhanced cohesion of academic education in chemistry, has been common guidelines for recruitment of students nationally, and help in international recruitment, collaboration on issues concerning the implementation of the Bologna process and collaboration on the evaluation of employability of students

Isolerat eller integrerat? En studie av sex tryckta läromedel i svenska med utgångspunkt i att möjliggöra integrerad grammatikundervisning i gymnasieskolan

Denna studie söker ta reda på huruvida grammatiskt metaspråk används i ett antal tryckta läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolan. Anledningen till detta är att det idag finns forskning som visar att undervisning om skrivande som integrerar grammatiskt metaspråk leder till att elevers skrivande utvecklas i större grad än när lärare undervisar isolerat om grammatik. Studien utgår också ifrån teorier som handlar om att läromedel har en normerande roll för de som använder dem. Resultatet visar att grammatiskt metaspråk i form av grammatisk terminologi används i de undersökta böckerna, med ett undantag, men att det i flera fall saknas förklaringar av de termer som används. I vissa fall används grammatiskt metaspråk på ett sätt som får beskrivas som integrerat, där termerna förklaras och kontextualiseras på ett sätt som fungerar väl. I andra fall förekommer termer, men förklaringar saknas genomgående och därför kan detta inte ses som integrerat. I ett av de analyserade läromedlen används ingen grammatisk terminologi alls, varför grammatiken blir isolerad. Där termer används på ett bra sätt bör det vara till hjälp för både elever och lärare men i det fall där det saknas terminologi och förklaringar till dessa så fungerar det mindre bra. Resultatet visar att det är den nyaste av de analyserade böckerna som integrerar grammatisk terminologi allra bäst. Studien visar också att det finns markanta skillnader i användning av grammatisk terminologi i böcker för yrkesförberedande program respektive studieförberedande program. Läromedlen som är avsedda för yrkesförberedande program har betydligt färre grammatiska termer än de böcker som är avsedda för studieförberedande program. Förklaringar av termer saknas också i större omfattning i böckerna med yrkesinriktning. Detta ger en indikation på att böcker med olika inriktningar, trots att de är skrivna utifrån samma kursplan, inte nödvändigtvis är likvärdiga