Självförtroende och musikaliskt lärande – en studie av hur normer och förväntningar påverkar studenter i ämnena gehör och notläsning

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap kring lärande och hur det är kopplat till självförtroende, självuppfattning och normer i undervisningen. Jag har valt att intervjua studenter från Musikhögskolan i Malmö, där jag för närvarande själv studerar till musiklärare. Studien utgår från studenternas perspektiv och är avgränsad till två huvudområden, undervisning i gehör och notläsning. Resultaten är samlade kring tre centrala begrepp: självuppfattning, självförtroende samt normer och förväntningar. Mina forskningsfrågor berör vilka faktorer som påverkar studenters självbild och självförtroende i undervisningen, hur och i vilken utsträckning normer och förväntningar påverkar samt huruvida studenters bakgrund och rollidentitet har en inverkan. Vald metod är kvalitativ halvstrukturerad intervju. Studien indikerar att studenterna har ett stort behov av att ha en lärmiljö där det är tillåtet att misslyckas, något de inte alltid känner. De är också i behov av en undervisning som i större utsträckning utgår ifrån individens behov. Studien visa även på att normer och förväntningar från lärare och medstudenter har en stor inverkan på lärandesituationen och på deras självförtroende. I studien är effekten av negativa normer och förväntningar särskilt tydlig.The aim with this study is to try to contribute to the common knowledge about how learning is connected to self-confidence, and how norms and expectations influence a learning environment. I have interviewed students from Malmö Academy of Music (Sweden), where I am currently finishing my studies in music teacher education. The study assumes a student’s point of view, and is framed a round two subjects, ear training and score reading, two very central areas in music education. The results are structured around three central areas: self-image, self-confidence, and norms and expectations. My research questions concern the factors that may influence a student’s self-image and self-confidence in music learning situations and how and to what extent the norms and expectations affect the student's identity. I have chosen semi-structured interview as a method. The study shows that the students have a great need of a learning environment that is open for trial and error, where it is allowed to fail and learn, something they do not always experience. They are also in need of teaching that better meets their individual needs. The study also shows that norms and expectations from teachers and fellow students have a big impact on the students’ self-confidence and on their learning environment. Especially visible in the study is the effect of the negative norms and expectations

Praktiskt gehör - Framtagning och utvärdering av ett gruppbaserat övningsmaterial

Studien undersöker hur man på ett praktiskt sätt kan knyta samman musikteori-, gehörs- och ensembleundervisningen. Syftet är att undersöka möjligheten att i jazzsammanhang träna sitt gehör i grupp vid sina instrument. Jag har utvecklat tre gehörsövningar som undersöks i den här studien. Övningarna är konstruerade så att exempelvis pianisten skall övas i att höra basgångar, medan basisten övas i att höra ackordläggningar. En av ensembledeltagarna (piano, gitarr, sång, blås eller bas) styr övningen och väljer hur ackordföljden ska fortsätta genom att följa vissa regler (exempelvis upplöses dominanter alltid ren kvart upp/ren kvint ner). Detta sker i realtid och alla i ensemblen reagerar på det de hör och följer med i progressionen. Övningarna har testats på nio studenter på musikhögskolan, fem i grupp och fyra enskilt. Gruppen träffades vid fyra tillfällen under hösten medan de övriga träffades vid ett tillfälle vardera. Informanterna har därefter svarat på frågor angående övningarna och dess utformning. Studien visar att övningarna inte bara tränar gehöret utan en mängd andra egenskaper. Här tränas exempelvis att föra/följa, att spela tydligt och att spela i alla tonarter. Title: Practical ear training - Development and evaluation of a group based exercise material. Thïs study examines how, in a practical way, to link music theory, ear training and ensemble playing together. The aim is to examine the possibility to practice ear training, in a jazz group, at your instruments. I have developed an ear training program that is examined in this study. These three exercises are designed so that for example the piano player will be trained to hear bass lines, while the bass player is trained to hear chords. One of the ensemble participants (piano, guitar, song, horn or bass) leads the exercise and chooses how the chord progression will continue by following certain rules (for example the dominant always resolve a perfect fourth up/perfect fifth down). This happens in real time and everyone in the ensemble reacts on what they hear and follow the progression. The exercises have been tested on nine students at the music academy, five in an ensemble and four individually. The ensemble met at four occasions during the autumn while the other met at one occasion each. The informants then answered questions concerning the exercises. This study shows that the exercises not only involve ear training but also a great amount of other qualities. For example to lead/follow, to play clearly and to play in all keys

Mellan klaviatur och greppbräda: praktisk tillämpning av gehörs- och musiklära

I detta arbete undersöks hur gymnasieelever med gitarr som instrument omsätter kunskaper i gehörs- och musiklära till praktik. Syftet är att undersöka förhållandet mellan teori och spel på det egna instrumentet och att identifiera metoder som kan stärka interaktionen mellan teori och praktik. Arbetet grundar sig på en kvalitativ studie utförd med elever från estetiskt gymnasium som informanter. Resultatet visar att elever med elgitarr som huvudinstrument använder klaviatur för att förstå musikteoretiska begrepp och har svårt att omsätta dessa kunskaper till gitarr. I detta arbete finns också exempel på praktiska övningar för att hjälpa elever omsätta teoretiska kunskaper till praktiskt gitarrspel.This study examines how guitar students in Swedish ”gymnasium” turn theoretical knowledge into practice. The aim is to investigate the relation between theory and performance on one’s instrument and to identify methods that can enhance this interaction between theory and practice. The paper is based on a qualitative study conducted with students as informants. The results show that pupils with electric guitar as their main instrument still use the keyboard to understand music theory concepts and have problems to transfer this knowledge to the guitar. There are also examples of practical exercises to help students translate theory into practical guitar playing in this paper

Rytmikundervisning för nybörjare i musik - en kvalitativ studie av instrumentalpedagogers syn på Rytmikpedagogikens möjligheter

This paper aims to explore instrumental teachers approach to possibilities with the eurhythmics in the education for beginners in music. The reason to this paper is the authors recurring speculations in how eurhythmics is done in Swedish municipal music schools and what role it has there. The theory chapter give a description of the eurhythmics history and the meaning of the method, followed by an exposé of the literature and earlier studies that connects to this paper. The baseline data was collected through qualitative interviews with three recorder teachers and one violin teacher. The main results shows, among other things, that instrumental teachers are experiencing that the eurhythmics is influencing the education for beginners in a positive way, although this paper ended up with just a few substantial evidences. This study then discusses and consolidates the results with the literature and the eurhythmics. Finally a presentation of personal thoughts and suggestions on future studies is presented.Detta examensarbete syftar till att undersöka instrumentalpedagogers syn på Rytmikpedagogikens möjligheter för nybörjarelever i musik. Till grund för undersökningen ligger författarens återkommande funderingar kring hur Rytmikundervisning ser ut på kulturskolor samt vilken roll den har där. I teorikapitlet redogörs Rytmikens historia och innebörd, följt av en beskrivning av litteratur och tidigare forskning som anknyter till denna uppsats. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av tre blockflöjtspedagoger och en fiolpedagog. Genom uttryckliga svar om att elever utvecklar en bättre puls- och rytmuppfattning visar resultaten bland annat att instrumentalpedagoger upplever att Rytmikpedagogiken påverkar undervisningen för nybörjare i positiv bemärkelse. Andra svar tyder på att eleverna blir bättre på att uppleva helheten i låtar, får en känsla för musiken samt att de tillägnar sig musikens grunder genom kroppen. Resultaten diskuteras med informanternas syn på Rytmikpedagogik i resultatdiskussionen där resultaten sammanförs med litteraturen och beskrivningen av Rytmikpedagogik. Slutligen presenteras egna tankar kring detta examensarbete och förslag till framtida forskning

Bland kvinter, noder och neuroner: En litteraturstudie av forskning och pedagogisk litteratur med fokus på musikaliskt gehör

Gehörsundervisning är ofta obligatoriskt i musikutbildningar. Trots att många moment inom gehörsundervisning, såsom prima vista-sång, kräver en mängd kognitiva färdigheter visar tidigare forskning att den kognitiva sidan av gehör sällan behandlas inom musikpedagogiken. I studien analyseras forskningsresultat från musikpedagogik och mer kognitionsinriktad forskning för att undersöka i vad mån resultaten överensstämmer med varandra samt med den praxis som beskrivs i pedagogisk litteratur angående gehör. Studien visar att skillnaden inte ligger i forskningsresultaten utan snarare beror på olika fokus, språkbruk och forsknings-tradition. Studien lyfter fram forskningsresultat rörande den kognitiva sidan av gehör som bör vara av intresse för musikpedagogiken men indikerar att ett ökat samarbete mellan kognitionsforskare och musikpedagoger behövs för att forskningsresultaten ska komma gehörsundervisningen till godo.Ear training (E.T.) is often mandatory in music educations. Although activities in E.T., like sight-singing, requires a number of cognitive skills previous studies report that the cognitive aspect of E.T. is rarely addressed in music pedagogy. The study analyses research related to E.T. from additional scientific disciplines, that generally focusses on cognitive skills, in order to investigate to what extent the results are coherent with each other and with the practices described in pedagogical literature.The study indicates that the difference is not in the results themselves, but rather due to different focus, language and tradition of research. Although this study states results from cognitive research that could be of interest for music education it addresses the need for further collaboration between disciplines in order to fully interpret the knowledge from cognitive science for further use in music education

Möte med ett okänt musikstycke Musikhögskolestudenters strategier när de ska bilda sig en uppfattning om ett nytt musikverk utifrån ett fonogram eller en notbild

Title: An encounter with an unknown piece of music. This essay describes the mechanisms involved in musical interpretation, by studying a score and listening to a recording. I have tried to map processes dealing with listening and score reading through an experiment, in which students from the Malmö Academy of Music were presented with a novel piece of music. I have made some conclusions, for instance it seems as though there is a connection in the interpretation between musical complexity and tempo, and a connection between dynamics and pitch, moreover that the participants in this study seem to be affected by the interpretational practice at the Malmö Academy of Music. The study is qualitative in its design both regarding data collection and interpretation of data. The analysis of data has aimed at mapping the standpoints of the informers and to explain these by using theories regarding listening and interpretation of a score. I have made categories generated from the results that explain how the informers interpret the music. I denna essä beskrivs processer som har att göra med musikalisk interpretation, hur musik tolkas genom en notbild och genom lyssnandet av en inspelning. Genom att låta ett antal informanter från Musikhögskolan i Malmö ta del av ett nyskrivet musikstycke genom ett experiment som inbegriper lyssnande och notläsning har jag försökt kartlägga processer som är viktiga vid musikalisk interpretation. Jag når fram till vissa slutsatser, som t.ex. att det finns ett samband mellan tolkningen av musikens komplexitet och tempot, att det vidare finns ett samband mellan tolkningen av dynamik och tonhöjd, samt att mina informanter förefaller vara färgade av rådande tolkningspraxis så som den gestaltas på Musikhögskolan i Malmö. Studien är kvalitativ i sitt upplägg både ifråga om datainsamling och tolkning av insamlad data. Analysen av data har syftat till att kartlägga informanternas ställningstaganden och förklara dessa utifrån teorier om lyssnadet och tolkningen av en notbild. Jag når fram till ett antal kategorier som ger förklaringsmodeller över informantens sätt att lyssna och tolka en notbild

Improvisation i undervisning på musik- och kulturskola

The purpose of this work is to investigate how teachers in the public music school community view improvisation and what goals the teachers expect their students to achieve through improvising. The methology of my essay partly consists of a questionnaire that I sent out to the various schools around Sweden and partly of two interviews that I have had with teachers in various instruments. These teachers teach/have taught in improvisation. The work deals with aspects such as different views on improvisation and how to use improvisation in different kinds of materials. My work concludes that the word improvisation (or the concept improvisation) has a certain significance and meaning all by itself. This gives teachers a certain view on improvising. It also shows how teachers view improvisation more as a tool then a concept. Using improvisation, teachers believe their students musical abilities to grow in various ways. They believe one will get more self-confidence through improvisation as well as increased capacities in musical fields such as composing or connecting with one’s instrument. There are also teachers who believe that their students have achieved a better musical ear after working with improvisation. In the last chapter of this work I discuss how the use of improvisation as a tool and how it may make learning easier as improvisation often appear in a playful manner. Improvisation can be a way to view music itself but it can also be an easier way to reach the goal that the teacher has set for her/his student.Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare inom musik- och kulturskolevärlden har för syn på improvisation samt vilka mål lärarna förväntar sig att deras elever uppnår genom att improvisera. Min metod till detta har bestått dels av en enkät som jag har skickat ut till musik- och kulturskolor runt om i Sverige dels två intervjuer som jag har haft med lärare inom olika instrument. Dessa lärare undervisar/har undervisat inom improvisation. Arbetet tar upp aspekter som olika syner på improvisation samt hur man kopplar improvisation till olika sorters material som man vill använda sig av. Mitt arbete visar att ordet improvisation (eller begreppet improvisation) har en viss betydelse och mening i sig själv. Detta ger läraren en viss syn på hur man improviserar. Mitt arbete visar också på att lärare ser på improvisation mer som ett verktyg än som ett koncept i sig självt. Genom att använda sig av improvisation så tror många lärare på att elevernas musikaliska färdigheter utvecklas på olika vis. De tror bland annat att eleverna får ett ökat självförtroende av att improvisera likaväl som de utvecklar färdigheter inom komposition såväl som instrumentkännedom. Det finns även lärare som tror att deras elever förbättrar sitt gehör genom att improvisera. I sista kapitlet så diskuterar jag om användningen av improvisation som ett verktyg och hur det kan få lärandet att blir lättare eftersom det oftast tillför ett roligt och avslappnat plan i undervisningen. Improvisation kan vara ett sätt att se på musik men det kan även vara ett lättare sätt för en elev att nå de mål som läraren har satt för sin elev

Mellan klassrum och scen - en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program

Singing and playing instruments in Swedish secondary schools follow a long tradition, where playing in orchestras or singing in choirs are common historical examples of ensemble activities. In the last decades ensemble playing and teaching have undergone different changes, both in relation to musical practices at large, and with regard to repertoire, use of instruments, technical equipment and not least the philosophical and pedagogical ideas about music education. The aim of this thesis is to get a deeper knowledge about contemporary classroom ensemble in Swedish upper secondary schools. The research questions are: What does the object of learning look like in classroom ensemble? How are objects of learning in classroom ensemble legitimated? The theoretical framework is inspired by Foucauldian discourse analysis where the concept of discourse is used in an ecclectic way in order to grasp how ways of thinking about music, music education, pedagogy and didactics inform the music teachers and by that legitimizing different objects of learning. Data has been collected by focus group interviews, where four groups of music teachers participated, and by observing and interviewing three music teachers teaching classroom ensemble. Data has been analyzed following Foucault’s concepts of the event, the series, the regularity and the condition of possibility. In the analysis, two discourses are found to permeate the practice of classroom ensemble: (i) the discourse on artistry, which articulates objects with relevance for the performance (a concert, a show), where pupils try to simulate and implement an informal music practice and, (ii) the discourse on schooling, which articulates objects relating to schooling and education. The results show that the performances play a major role in the teaching of classroom ensemble, and as a result, what pupils learn is limited to what they are playing during those performances. This leads to questions about what the pupils learn by participating in such performance