Friction in metal-on-metal total disc arthroplasty: effect of ball radius

Total Disc Arthroplasty (TDA) can be used to replace a degenerated intervertebral disc in the spine. There are different designs of prosthetic discs, but one of the most common is a ball-and-socket combination. Contact between the bearing surfaces can result in high frictional torque, which can then result in wear and implant loosening. This study was designed to determine the effects of ball radius on friction. Generic models of metal-on-metal TDA were manufactured with ball radii of 10, 12, 14 and 16 mm, with a radial clearance of 0.015 mm. A simulator was used to test each sample in flexion-extension, lateral bending and axial rotation at frequencies of 0.25, 0.5, 0.75, 1, 1.25, 1.5, 1.75 and 2 Hz under loads of 50, 600, 1200 and 2000 N, in new born calf serum. Frictional torque was measured and Stribeck curves were plotted to illustrate the lubrication regime in each case. It was observed that implants with a smaller ball radius showed lower friction and showed boundary and mixed lubrication regimes, whereas implants with larger ball radius showed boundary lubrication only. This study suggests designing metal-on-metal TDAs with ball radius of 10 or 12 mm, in order to reduce wear and implant loosening

A quantitative assessment of the amount of prion diverted to category 1 materials and wastewater during processing

In this article the development and parameterization of a quantitative assessment is described that estimates the amount of TSE infectivity that is present in a whole animal carcass (bovine spongiform encephalopathy [BSE] for cattle and classical/atypical scrapie for sheep and lambs) and the amounts that subsequently fall to the floor during processing at facilities that handle specified risk material (SRM). BSE in cattle was found to contain the most oral doses, with a mean of 9864 BO ID50s (310, 38840) in a whole carcass compared to a mean of 1851 OO ID50s (600, 4070) and 614 OO ID50s (155, 1509) for a sheep infected with classical and atypical scrapie, respectively. Lambs contained the least infectivity with a mean of 251 OO ID50s (83, 548) for classical scrapie and 1 OO ID50s (0.2, 2) for atypical scrapie. The highest amounts of infectivity falling to the floor and entering the drains from slaughtering a whole carcass at SRM facilities were found to be from cattle infected with BSE at rendering and large incineration facilities with 7.4 BO ID50s (0.1, 29), intermediate plants and small incinerators with a mean of 4.5 BO ID50s (0.1, 18), and collection centers, 3.6 BO ID50s (0.1, 14). The lowest amounts entering drains are from lambs infected with classical and atypical scrapie at intermediate plants and atypical scrapie at collection centers with a mean of 3 × 10−7 OO ID50s (2 × 10−8, 1 × 10−6) per carcass. The results of this model provide key inputs for the model in the companion paper published here

Det-Det Correlations for Quantum Maps: Dual Pair and Saddle-Point Analyses

An attempt is made to clarify the ballistic non-linear sigma model formalism recently proposed for quantum chaotic systems, by the spectral determinant Z(s)=Det(1-sU) of a quantized map U element of U(N). More precisely, we study the correlator omega_U(s)= (averaging t over the unit circle). Identifying the group U(N) as one member of a dual pair acting in the spinor representation of Spin(4N), omega_U(s) is expanded in terms of irreducible characters of U(N). In close analogy with the ballistic non-linear sigma model, a coherent-state integral representation of omega_U(s) is developed. We show that the leading-order saddle-point approximation reproduces omega_U(s) exactly, up to a constant factor; this miracle can be explained by interpreting omega_U(s) as a character of U(2N), for which the saddle-point expansion yields the Weyl character formula. Unfortunately, this decomposition behaves non-smoothly in the semiclassical limit, and to make further progress some averaging over U needs to be introduced. Several averaging schemes are investigated. In general, a direct application of the saddle-point approximation to these schemes is demonstrated to give incorrect results; this is not the case for a `semiclassical averaging scheme', for which all loop corrections vanish identically. As a side product of the dual pair decomposition, we compute a crossover between the Poisson and CUE ensembles for omega_U(s)

Journal Staff

Vad händer när man stukar foten? Går ledbandet av eller töjs det ut? Hur lång tid tar det innan det är läkt? Blir det fullt återställt? Man kan tycka att svaren på dessa frågor borde vara grundläggande kunskap bland läkare och sjukgymnaster, men så är det inte. Frågorna är bara skenbart enkla; egentligen kan vi inte svara bestämt på någon av dem. Men nu ska vi ändå försöka. I det följande kommer jag att skriva senor ibland och ledband ibland, men det mesta gäller både och. Senor kan vara olika och även så ledband. I grova drag kan vi dock dra allihop över en kam, om vi utesluter det specialfall som fingrarnas böjsenor utgör

The Distribution of Revenues From State-Collected Consumer Taxes

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde. Från resultatdelen kunde det utläsas att det var många olika definitioner på de genusvetenskapliga begreppen och att flertalet av pedagogerna inte hade samma syn som forskningen kring om det beror på det sociala eller det biologiska när barnen positionerar sig som pojkar eller flickor. Resultatet visade också att endast ett fåtal pedagogerna använder sig av det komplicerande och normkritiska arbetssättet med barnen och att lite fler än hälften tycker att de har tillräckligt med kunskap för att arbeta med genus. Slutsatser som kunde dras från resultaten från enkäten är att pedagogernas kompetenser i de genusvetenskapliga begreppen är på olika nivå och att de varierar väldigt mycket. Därför drog jag den slutsatsen att det är därför som det komplicerande och normkritiska arbetet inte används i arbetet med genus i förskolan. Ändå så ansåg flertalet av de pedagoger som inte arbetade med det komplicerande och normkritiska arbetet att de ändå hade tillräckligt med kunskap i genus. Kompetens i ett ämne gör att det är möjligt att ta ut svängarna, att verkligen se hur barnen gör genus i barngruppen och att ifrågasätta normer i samhället tillsammans med barnen

Meeting the Challenge of Cyberterrorism: Defining the Military Role in a Democracy

Denna forskningskonsumtion strävar efter att utifrån två frågeställningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begränsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet påverkar lärarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och även ett par internationella engelskspråkiga författare. Det deliberativa samtalet är en kommunikativ metod där samförståelse, konsensus och demokrati står i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmärksammade förespråkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrågaställas och samtalet ska helst utesluta lärarledning. Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna värdegrundsarbetet i skolan. Runt millenieskiftet hade det deliberativa samtalet samt värdegrundsarbetet fått en allt mer central del i skolan där Tomas Englund var en av de mest framträdande förespråkarna av metoden. Ytterligare styrkor i samtalet kunde även förstås som dess potential i att kunna implementeras i andra kommunikativa situationer inom flertalet ämnen. Trots att förespråkarna av det deliberativa samtalet kan lyfta många styrkor hos metoden finns fortfarande flera invändningar. De främsta styrkorna som lyfts ur det deliberativa samtalet är värdegrundsarbetet och samtalets tillämpningsbarhet, men de mer kritiska författarna vill gärna uppmärksamma hur det tämligen strukturerade samtalet kan påverka klassrummet och dess dynamik mellan lärare och elever. Hur ska exempelvis läraren förena sin position som betygsättande maktfigur med att hålla samtalet så öppet och tolererande som möjligt, oavsett åsikter som tas upp? Hur ska retoriska färdigheter hos eleverna behandlas när samtalet ska vara öppet och inkluderande? Forskningskonsumtionen lyfter även hur sociala och kulturella faktorer spelar in på elevers förmåga att deltaga i samtalet och lyfter genom författarna fram en diskussion om samtalets lämplighet i klassrummet, främst genom dess deltagare som utgångspunkt. Slutsatsen härleds till att lämpligheten hos det deliberativa samtalet i klassrummet kan kondenseras ned till frågan om förutsättningarna i klassrummet. Det deliberativa samtalet är ingen universallösning för värdegrundsarbete, men har samtidigt en rad andra styrkor som är värda att lyfta fram. Författarna saknar även en enhällig lösning över vilken roll läraren ska ha i samtalet och saknar även en riktig diskussion om hur det deliberativa samtalet ska behandla konflikter när samtalet drivs till sin spets

Interning Dissent: The Law of Large Political Events

1968 är ett mytomspunnet år. Håller man sig till 1900-talet är det få årtal som kan konkurrera med 1968 i fråga om symbolisk laddning och dragningskraft. Denna dragningskraft utövar det även på omkringliggande årtal: i dag står 1968 mer för en epok än ett årtal. När denna epok börjar och slutar är oklart, men att den kulminerade 1968 råder det, så vitt jag kan bedöma, stor enighet om. 1968 betraktas allmänt som kulmen på en våg av ungdomsprotester, kravaller, mobilisering, livsstilsexperiment, en politisk vänstervåg, galna upptåg och framväxten av ett specifikt generationsmedvetande. Det är framför allt som generationsmarkör 1968 har skrivit in sig i historie