The Swedish monitoring of surface waters: 50 years of adaptive monitoring

For more than 50 years, scientific insights from surface water monitoring have supported Swedish evidence-based environmental management. Efforts to understand and control eutrophication in the 1960s led to construction of wastewater treatment plants with phosphorus retention, while acid rain research in the 1970s contributed to international legislation curbing emissions. By the 1990s, long-time series were being used to infer climate effects on surface water chemistry and biology. Monitoring data play a key role in implementing the EU Water Framework Directive and other legislation and have been used to show beneficial effects of agricultural management on Baltic Sea eutrophication. The Swedish experience demonstrates that well-designed and financially supported surface water monitoring can be used to understand and manage a range of stressors and societal concerns. Using scientifically sound adaptive monitoring principles to balance continuity and change has ensured long-time series and the capability to address new questions over time

Riksinventering 2000

Inventeringen år 2000 omfattade ca 3400 sjöar och 700 vattendrag. I huvudsak provtogs samma objekt som vid riksinventeringen 1995. Prover för vattenkemi togs i alla objekt, medan bottenfaunaprover togs i alla vattendrag och i en tredjedel av sjöarna. Inventeringen bidrar med underlag för uppföljning av fyra av Sveriges miljömål; levande sjöar och vattendrag, bara naturlig försurning, ingen eutrofiering och giftfri miljö (spårmetaller). Vid sammanställningen av resultaten från riksinventeringen 2000 är det lockande att jämföra resultatet från riksinventeringen 1995, men man bör komma ihåg att inventeringar ger ögonblicksbild och att skillnader kan bero på en mängd andra miljöfaktorer än just föroreningsläget. Miljödata visar normalt en mellanårsvariation som beror på flera olika faktorer (t.ex. variationer i klimat) och det är därför vanligt att mätvärden skiljer mellan olika mättillfällen. Hösten 2000 kännetecknades av en ovanligt hög nederbörd som medförde höga vattenstånd och flöden. Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län och Västmanlands län drabbades extra hårt och som följd av de extrema väderleksförhållandena saknas till exempel från Örebro län samtliga bottenfaunaprover utom ett i riksinventeringen 2000. Utgående från Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet beskrivs tillstånd och påverkan (avvikelse från jämförvärde. Med hjälp av en ny digitaliserad karta (GSD 1:100 000) kunde mer områdesspecifika uppgifter erhållas. Dessutom inkluderades områden som tidigare saknades, som t.ex. fjälltrakterna. Provtagningarna genomfördes väl trots höga vattenstånd och andra väderproblem. Alla bestämningar har gjorts vid Inst. för miljöanalys vid SLU, utom aluminiumfraktioner som bestämdes av ITM, Stockholms universitet