Enhancing Storytelling about Skábma Traditions in Early Childhood Education and Care as Part of a Sámi Decolonising Process

In Sápmi, there are many stories and traditions tied to skábma, or the dark time of midwinter. Skábma is considered a sacred time and space. Some of the stories and traditions, which stem from Sámi Indigenous religion and are related to various invisible beings, are still passed on through oral traditions and storytelling. This article explores what it can mean for children, educators and researchers to creatively engage with lesser-known Indigenous religious traditions, stories told by older generations and current traditions, in ways that give further life to them. The research aim is twofold: the article studies both how co-research within an Indigenous context is conducted, and how educators and children in a Sámi Early Childhood Education and Care (ECEC) centre managed activities and searched for and created new stories based on skábma traditions. The research question is: In what ways can strengthening storytelling in the ECEC setting function as a contribution to Sámi decolonisation processes? The research materials were collected through ethnographic fieldwork. The fieldwork was methodologically framed as critical utopian action research that considers the social learning of the children, educators and researchers that participated in the activities. Accordingly, this article shows how educators and children at an ECEC centre in Sápmi conducted activities to search for and create new skábma stories based on Indigenous traditions. The researchers were invited to learn about stories and traditions in which their attentiveness to the present was connected to valuing the past and taking responsibility for a sustainable future. The latter was achieved via storytelling by the educators, a duodji (Sámi craft) activity and children’s playtime. The article concludes by discussing how the search for and creation of traditions, such as sharing food with ancestors, involve decolonising processes. Abstrákta Nanusmahttit muitalusaid Skábmavieruid birra ovdaskuvllas oassin sámi dekoloniserenproseassas Sámis gávdnojit ollu muitalusat vieruid birra mat gullet skábmaáigái, dahje guovdu dálvvi sevdnjes áiggi birra. Skábma árvvoštallo bassi áigin ja báikin. Muhtin muitalusat ja vierut vulget sámi eamiálbmotoskkus ja dasa gullet oaidnemeahttun ealibat, ja dat fievrriduvvojit ain ge viidáset njálmmálaš árbevieruid ja máinnasteami bokte. Dát čálus suokkarda maid sáhttá mearkkašit mánáide, oahpaheddjiide ja dutkiide jus kreatiivvalaččat áŋgiruššet unnit dovddus eamiálbmotoskkolaš vieruide, muitalusaide maid boarráset buolvvat leat muitalan ja dála áiggi árbevieruide dakkár vugiiguin mat fievrridit daid viidásit. Dutkamuša ulbmil lea guovttesuorat: čálus suokkarda sihke movt ovttasdutkan eamiálbmogiid birra čađahuvvo, ja movt pedagogat ja mánát smávvamánáid guovddážiin fuolahedje aktivitehtaid ja ohce ja hutke ođđa muitalusaid maid vuođđu lea skábmavierru. Dutkamuša gažaldat lea: man láhkái sáhttá nanusmahttojuvvon máinnasteapmi ovdaskuvllas doaibmat reaidun sámi dekoloniserenproseassas? Dutkanmateriála lea čohkkejuvvon etnográfalaš gieddebarggu bokte. Gieddebargu lea metodalaččat hábmejuvvon kritihkalaš utopalaš akšuvdnadutkamuššan, mii gieđahalai mánáid, pedagogaid ja dutkiid sosiála oahppama, guhte oassálaste aktivitehtain. Čuovvovaččat čájeha dát čálus movt mánát ja pedagogat mánáidguovddážis jođihedje aktivitehtaid ozadettiin ja ráhkadettiin ođđa skábmamáidnasiid maid vuođđun ledje eamiálbmotárbevierut. Dutkit bovdejuvvojedje boahtit oahppat máidnasiid ja árbevieruid gos áicilvuohta dála áiggis leai goallostuvvon árvvoštallat vássánáiggi ja váldit ovddasvástádusa bistevaš boahtteáiggis. Dan maŋemusa olahedje pedagogaid muitalusain, duodjebarggu bokte ja mánáid stoahkama bokte. Čálus loahpahuvvo digaštallamiin movt árbevieruid ohcan ja hutkan, nugo juogadit borramuša máddariiguin, buktet mielddis dekoloniserenproseassa

Detaljerad översvämningskarta för Eskilstunaån. Ett projekt inom KRIS-GIS

SMHI har gjort en detaljerad översvämningskarta för en 23 km lång sträcka längs Eskilstunaån, från utloppet av Närsjöfjärden och ned till mynningen i Mälaren. Arbetet har drivits som ett projekt inom KRIS-GIS ® och finansierats till hälften av KBM (via Lantmäteriets Totalförsvarsenhet) och till häften av SMHI. En jämförelse mellan den framtagna detaljerade översvämningskarteringen och den av Räddningsverket (numera MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) finansierade översiktliga översvämningskarteringen för Eskilstunaån har också genomförts. En laserskannad höjdmodell med hög noggrannhet har tagits fram och en ekolodning av Eskilstunaån har genomförts. Med bland annat detta underlagsmaterial har den detaljerade karteringen genomförts. De hydrauliska beräkningarna har förbättrats av den mer detaljerade höjddatabasen och djupmätningarna. Vattenståndsberäkningarna i den översiktliga översvämningskarteringen är oftast förvånansvärt bra, men stora fel kan finnas på kortare sträckor längs vattendraget. Det beror på och är beroende av mängden och kvalitén på extrainformationen som inhämtas, såsom broritningar, dammuppgifter, vattenståndsuppgifter från tidigare flöden och tidigare inventeringar. De översvämmade områdena skiljer relativt mycket mellan den detaljerade och den översiktliga översvämningskarteringen. Den huvudsakliga orsaken är skillnaden mellan höjddatabaserna

Arbete med SVAR version 2016, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI

SVAR-databasen innehåller bl.a. information om Sveriges sjöar, vattendrag och havsområden samt om huvud- och delavrinningsområden. SVAR återfinns i en geospatial relationsdatabas (SQL Server med tillägget ArcSDE). Där finns både kartskikt och attributdata samt relationer mellan tabeller. Databasen innehåller sjöregistret, vattendragsregistret, avrinningsområdesregistret och havsområdesregistret. Dammregistret ligger arkiverat utanför databasen men har kopplingar till SVAR. Alla koordinater i databasen är lagrade i SWEREF 99. I Bilaga 6. Tabellbeskrivning av SVAR_ finns en mer utförlig tabellbeskrivning över informationen i skikt och tabeller. Uppdateringar och förändringar sker kontinuerligt och i samarbete med interna och externa intressenter. De främsta externa intressenterna har under senare år varit de fem vattenmyndigheterna.Under de senaste åren har arbetet inom SVAR fokuserats på underhållet den nationella databasen med vattenförekomster och avrinningsområden till dessa. Vattenförekomsterna används för vattenförvaltningen enligt EG:s vattendirektiv och för miljömålsuppföljning

Swedish large-scale schizophrenia study : Why do patients and healthy controls participate?

Insights into determination of study participation are useful for researchers, clinicians and for ethical considerations. Few large-scale genomic studies have involved motives for enrollment, in schizophrenia patients and unaffected controls. In a case-control study with participants recruited nation-wide in Sweden between 2005 and 2010, semi-structured interviews on motives and attitudes towards future studies were explored in 2767 schizophrenia cases and 4466 controls. In qualitative and quantitative analyses, we identified altruism as a major determinant in 84% of the cases and in 97% of the controls. Among pre-defined subcategories of altruism, cases with schizophrenia were more often referring to science for example, ‘I want to help science move forward’ or ‘I want better medications for future generations’ in relation to unaffected controls that were more often referring to common humanity such as ‘It is my duty and responsibility to help’. In schizophrenia, motives related to personal benefit and social influence were reported by 9% and 5%. We conclude that individuals with schizophrenia frequently report altruistic motives for study participation, almost to the same extent as unaffected controls. In contrast to unfortunate stereotypes, people with schizophrenia wish others to benefit from their experiences with severe mental illness and should not be refrained from participating in genomic research

Going Public with Advanced Simulations

Part 6: Climate Services and Environmental Tools for Urban Planning and Climate Change Applications and ServicesInternational audienceWeb technology provides public access to advanced simulation models and efficiently distributes vast volumes of data in an unprecedented way. The traditional boundary between the producers and the users of data has become less distinct. Users now download data generated by themselves or by others. The role of the hydrologist has therefore shifted towards the management of systems and tools that are publicly available. A recent example of this development is the SMHI VattenWeb, a web application that makes available different databases and modelling tools managed by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. Since VattenWeb was primarily developed to meet the demands of the EU Water Framework Directive, one of the key elements is a database of simulated discharge and nutrient transport generated by the SMHI HYPE model. These data consist of daily, monthly and annual hydrologic simulations for all Swedish water bodies reported within the WFD. We show the present status of SMHI VattenWeb and highlight the strategies that have made this application successful among users seeking to characterize the quantity and quality of water at high spatial resolution across Sweden

Arbete med SVAR version 2012_1 och 2012_2, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI

SVAR-databasen innehåller bl.a. information om Sveriges sjöar, vattendrag och havsområdensamt om huvud- och delavrinningsområden. SVAR återfinns i en geospatial relationsdatabas (SQL Server med tillägget ArcSDE). Där finns både kartskikt och attributdata samt relationer mellan tabeller. Databasen innehåller sjöregistret, vattendragsregistret, avrinningsområdesregistret och havsområdesregistret. Dammregistret ligger arkiverat utanför databasen men har kopplingar till SVAR. Alla koordinater i databasen är fr.o.m. version 2012_1 lagrade i SWEREF 99. I Bilaga 6. Tabellbeskrivning av SVAR_2012_2 finns en mer utförlig tabellbeskrivning över informationen i skikt och tabeller. Uppdateringar och förändringar sker kontinuerligt och i samarbete med interna och externa intressenter. De främsta externa intressenterna har under senare år varit de fem vattenmyndigheterna.Under de senaste åren har arbetet inom SVAR fokuserats på uppbyggnaden av en nationell databas med vattenförekomster och avrinningsområden till dessa. Vattenförekomsterna har identifierats av vattenmyndigheterna och används för vattenförvaltningen enligt EG:s vattendirektiv och för miljömålsuppföljning. Detta har varit och är ett omfattande arbete