Effects of biochar amendment in soils from Kisumu, Kenya

Agriculture in Kenya consists mainly of smallhold farming that produce the majority of the total agricultural products. Until the late 1900s soil fertility was maintained through good farming practices with fallow periods, crop rotations and fertilization with livestock manure. Due to the increasing demand for food and the scarcity of land the present agricultural production cannot maintain these practices. Agricultural land is therefore losing soil fertility as most farmers cannot afford to buy fertilizers and often lack the knowledge of other alternative practices. A possible measure to increase soil fertility and carbon content is by biochar amendment. Biochar is produced through pyrolysis, a process when organic material is turned into carbonaceous material during heating with low to no access of. Biochar consist of both stable and easy degradable parts. This is a Minor Field Study concerning biochar amendment in smallhold farming where the maize mixed farming system is utilized. The aim was to examine the effect of biochar as a soil amendment on decomposition of organic matter and on plant growth of maize under varying soil moisture conditions in Kisumu, Western Kenya. Soils from two nearby farms were used in a pot trial. The results from soil analyses showed that the amendment of biochar significantly increased pH, carbon content, the total amount of magnesium and calcium in both farms. I the plant growth trial with a water level of 90 % of field capacity there were no significant differences between the control and biochar treated soil, but both trial showed signs of nitrogen deficiency. For the plant trial with 40 % of field capacity both the control and biochar treated trial showed signs of drought stress but it were more severe in the control than in the biochar treated

Sustainable phosphorus management of horse paddocks at Julmyra

Horse keeping is gaining an increasing interest in Sweden. During 2004 to 2010 the number of horses increased with 10 - 20 %, and was estimated to be 362 700 in 2010. Julmyra Horse Center (JHC), situated in Heby municipality, is a gated community for people sharing a large interest for horses and a vision of a sustainable horse management has been formulated. This study evaluates how the horse keeping of today at JHC, and how an expansion of the horse keeping may affect the risk of enhanced phosphorus load to the nearby lake system Vansjön – Nordsjön. The risks associated with outdoor horse keeping are an accumulation of phosphorus in the soil profile caused by dung deposition and roughage residues, and treading damages, that might contribute to eutrophication. The soils in the area are mainly lowland soils with high humus content. The mineral fractions are dominated by sand, sandy loam and moraine. There are no regulations regarding livestock densities for outdoor horse keeping in Sweden, but maximum 2-10 horses/hectare is recommended in order to retain a vegetation cover in paddocks. The livestock density at JHC today is 17.5 horses per hectare, causing treading damages in most paddocks. The paddocks receive approximately a yearly input of 38 – 53 kg P/hectare with the current horse density. The soil phosphorus status in most of the paddocks (P-AL) was low to moderate, 4.2 – 7.9 mg/100 g soil. However, in areas where an accumulation of phosphorus by dung deposition had occurred over a long period of time, and for a loose housing system the P-AL values were higher (17.7 and 16.3 mg/100 g soil). In these areas, the values of phosphorus sorption capacity in the soil were low or moderate (1.1 and 4.5) and the degree of soil phosphorus saturation quite high (up to 22.0 %). It was concluded that there is a continuous accumulation of phosphorus in the horse paddocks which is not sustainable in the long-term. In order to make the paddock management at JHC sustainable suggested countermeasures are increased paddock areas, cleaning of dung and roughage residues and establishment of grass vegetated buffer strips between paddocks and the watercourse.Julmyra Horse Center (JHC) är ett hästsportsamhälle i Heby kommun, Uppsala län, som omfattar 250 hektar mark. På JHC finns hästsportanläggningar i form av stall, travbana, ridhus m.m. och också boendemöjligheter. Julmyra Horse Center har en vision om en hållbar hästhållning. I dagsläget finns det 105 hästar på området men det finns planer på att utöka till 500 hästar. I samband med en utökad hästverksamhet planeras även utökad byggnation med konceptet ”gård på gården”, som innebär avstyckning av mark på 2-5 hektar där bostadshus samt stall kan uppföras. Ett stort antal hästar samlat på en begränsad yta kan komma att påverka miljön på ett negativt sätt om hästhållningen inte är hållbar. Det som främst kan orsaka problem är gödselhantering, av både stallgödsel och gödsel i rasthagar. I detta fall ligger hästanläggningen uppströms sjösystemet Vansjön- Nordsjön som är påverkat av övergödning. Övergödning i sjöar orsakas av tillförsel av växtnäring, framförallt fosfor, och oro finns för att en utökad hästverksamhet kan komma att påverka sjösystemets ekologiska status. Främst är det fosforläckage från rasthagarna som utgör en risk. När det gäller hantering av gödsel i stallen har JHC redan en fungerande stallgödselhantering i form av containersystem. Av områdets 250 hektar utgör ca 6 hektar rasthagar till de 105 hästarna, vilket ger ett djurtryck på 17,5 hästar per hektar. Det är ett djurtryck som ligger högt över Jordbruksverkets rekommendationer. Ett för högt antal hästar leder till att marken i rasthagarna blir upptrampad och att det då inte finns ett sammanhängande växttäcke som kan ta upp växtnäringen från hästgödseln och skydda mot jorderosion. Genom att hagarna ligger längs bäcken som går genom området finns därmed en direkt risk för belastning av växtnäring och jordpartiklar. I arbetet gjordes en fosforbalans och fosforbelastningen på hagarna uppskattades. Jordprover togs för att undersöka markens fosforinnehåll och förmåga att binda fosfor som tillförs med gödseln. Beräkningarna indikerar en hög fosforbelastning som kan innebära ökad risk för förluster av fosfor. Samtidigt visar jordprovtagningen att marken, förutom i två identifierade riskområden, har relativt låg fosformättnadsgrad och förmåga att binda fosfor. Där utgör dagens tillförsel av fosfor ingen större läckagerisk, men kan på sikt leda till problem. Riskområdena, där fosforinnehållet i marken var högt, och förmågan att binda ytterligare fosfor nedsatt, var platser med stor belastning av gödsel under lång tid. De åtgärder som rekommenderas för att JHC ska uppfylla sin vision om en hållbar hästhållning är att mocka ut gödsel och foderrester från rasthagarna, samt att utöka antalet rasthagar för att minska djurtrycket. Detta för att fosforbelastningen inte ska bli ett problem i form av ökat läckage i framtiden. Dessutom behövs etablering av skyddszoner mot bäcken för att förhindra ytavrinning från hagarna under perioder med regn eller snösmältning

Traumatic brain injury: integrated approaches to improve prevention, clinical care, and research

No abstract available

Variation in Structure and Process of Care in Traumatic Brain Injury: Provider Profiles of European Neurotrauma Centers Participating in the CENTER-TBI Study.

INTRODUCTION: The strength of evidence underpinning care and treatment recommendations in traumatic brain injury (TBI) is low. Comparative effectiveness research (CER) has been proposed as a framework to provide evidence for optimal care for TBI patients. The first step in CER is to map the existing variation. The aim of current study is to quantify variation in general structural and process characteristics among centers participating in the Collaborative European NeuroTrauma Effectiveness Research in Traumatic Brain Injury (CENTER-TBI) study. METHODS: We designed a set of 11 provider profiling questionnaires with 321 questions about various aspects of TBI care, chosen based on literature and expert opinion. After pilot testing, questionnaires were disseminated to 71 centers from 20 countries participating in the CENTER-TBI study. Reliability of questionnaires was estimated by calculating a concordance rate among 5% duplicate questions. RESULTS: All 71 centers completed the questionnaires. Median concordance rate among duplicate questions was 0.85. The majority of centers were academic hospitals (n = 65, 92%), designated as a level I trauma center (n = 48, 68%) and situated in an urban location (n = 70, 99%). The availability of facilities for neuro-trauma care varied across centers; e.g. 40 (57%) had a dedicated neuro-intensive care unit (ICU), 36 (51%) had an in-hospital rehabilitation unit and the organization of the ICU was closed in 64% (n = 45) of the centers. In addition, we found wide variation in processes of care, such as the ICU admission policy and intracranial pressure monitoring policy among centers. CONCLUSION: Even among high-volume, specialized neurotrauma centers there is substantial variation in structures and processes of TBI care. This variation provides an opportunity to study effectiveness of specific aspects of TBI care and to identify best practices with CER approaches

Heterogeneous contributions of change in population distribution of body mass index to change in obesity and underweight NCD Risk Factor Collaboration (NCD-RisC)

From 1985 to 2016, the prevalence of underweight decreased, and that of obesity and severe obesity increased, in most regions, with significant variation in the magnitude of these changes across regions. We investigated how much change in mean body mass index (BMI) explains changes in the prevalence of underweight, obesity, and severe obesity in different regions using data from 2896 population-based studies with 187 million participants. Changes in the prevalence of underweight and total obesity, and to a lesser extent severe obesity, are largely driven by shifts in the distribution of BMI, with smaller contributions from changes in the shape of the distribution. In East and Southeast Asia and sub-Saharan Africa, the underweight tail of the BMI distribution was left behind as the distribution shifted. There is a need for policies that address all forms of malnutrition by making healthy foods accessible and affordable, while restricting unhealthy foods through fiscal and regulatory restrictions

Diskursiva positioneringar till de estetiska ämnenas legitimitet : En studie om hur lärare talar om sina kurser i estetiska ämnen sedan gymnasiereformen 2011

Studiens syfte handlar om att undersöka hur lärare med specifik ämnesprofil talar om estetiska ämnen sedan gymnasiereformen 2011. I studien medverkade verksamma lärare från tre gymnasieskolor i Mellansverige som erbjuder estetiska programmet med inriktning mot bild. Teoretiskt utgår studien från socialkonstruktivismen och diskursteori som perspektiv. Detta betyder att studien bygger på ett antagande om att språket är konstituerande för oss själva och omvärlden. Studien fokuserar på språket som konstruktion och teorin används som utgångspunkt för att kartlägga de diskursiva mönster som framträder i deltagarnas språk och tal. Metodologiskt bygger studien på tre fokusgruppsintervjuer med ett par lärare i varje fokusgrupp. Resultatet visar två utmärkande diskurser i sättet att tala om estetiska ämnenas legitimitet, med särskilt fokus på bildämnet. Diskursernas åtskillnad visar å ena sidan ett humanistiskt bildningsideal där estetiska ämnen har ett värde i sig, å andra sidan ett instrumentellt utbildningsideal där estetiska ämnen är till nytta för någonting annat. Diskurserna visar att kunskap har betydelse genom självförverkligande och kreativitet och då kontra det resultatinriktade idealet som handlar om att anpassa innehållet till arbetsmarknadens förändrade krav på kunskap relaterat till olika yrkesinriktningar. Lärarnas utmaningar är legitimering av estetiska programmet som högskoleförberedande utbildning då den terapeutiska stämpeln lever kvar i skolans institution både bland huvudmän, lärare, elever och föräldrar. Det har i sin tur skapat legitimeringsproblematik sedan reformen inrättades då estetiska programmet blev ett högskoleförberedande program. Lärarna framhåller allmänbildningen och den kognitiva förmågan att kommunicera och samspela genom praktisk tillämpning som betydelsefull kunskapsutveckling. Detta skapar i sin tur motsättningar mellan Gy11 och läroplanens resultatinriktade måluppfyllelse, kontra lärarnas uppfattningar om estetiska ämnenas värde, funktion och innehåll. Studien ger uttryck för en avsaknad av estetiska inslag som enligt lärarna innan reformen 2011 varit en del av skolans kultur då estetisk verksamhet ingick som gymnasiegemensamt ämne

Läroplanens betydelse för förskollärare och föräldrar

Validerat; 20101217 (root

PERSONCENTRERAD VÅRD UTIFRÅN SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER PÅ SJUKHUSAVDELNINGAR : En litteraturstudie

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett väsentligt begrepp för sjuksköterskors yrkesroll. Personcentrerad vård syftar till att bemöta patienter så att samtliga av deras behov och förutsättningar tillgodoses. Personcentrerad vård kan skydda patienters självbestämmande och makt i vården. Tidigare forskning beskriver patienters upplevelser av vårdrelationer, samt patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande. För att sjuksköterskor ska kunna eftersträva personcentrerad vård inverkar lagar, riktlinjer och styrdokument. Vidare lyfts vikten av patienters delaktighet fram, samt samarbetet mellan samtliga parter i vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad vård på sjukhusavdelningar. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturstudie. Denna grundas i 10 kvalitativa artiklar som granskats och vidare analyserats utifrån Evans beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identiferades två teman och fem subteman. Teman var Samarbetets betydelse och Helhetssynens betydelse. Subteman var Att arbeta i team, Att göra patienten delaktig, Att involvera närstående, Att se patienten som unik och Att tillse en vårdrelation. Slutsats: Sjusköterskors upplevelser av personcentrerad vård stämde överens med det vårdvetenskapliga perspektivets mening av personcentrerade vårdmiljöer och personcentrerade processer. Dessutom gick sjuksköterskors upplevelser av samarbete och helhetssyn i linje med patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande och vårdrelationer.Background: Personcentred care is an essential concept for nursing’s role. It aims to emphasize patients personal needs and conditions. Personcentred care also aims to protect patients’ autonomy and promote their power within the care. Previous research describes patients’ experience of care relationships and patients’ and relatives’ experiences of the staff’s treatment. Laws, guidelines and documents support the nurses’ work to strive for personcentred care. Patients’ participation and cooperation between all roles in the care process are also emphasized. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of personcentred care in hospital wards. Method: A qualitative literature study followed by Evans descriptive synthesis based on the analysis of 10 qualitative articles. Findings: Two themes and five subthemes were identified. Themes were Partnership’s meaning and Holistic view’s meaning. Subthemes were To work in team, To make the patient involved, To involve relatives, To see the patient as unique and To supervise a care relationship. Conclusion: Nurses’ experiences of personcentred care matched with the care-science perspective meaning of personcentred care’s environments and processes. Furthermore nurses’ experiences went in line with patients’ and relatives’ experiences of care staffs’ treatment and care relationships

PERSONCENTRERAD VÅRD UTIFRÅN SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER PÅ SJUKHUSAVDELNINGAR : En litteraturstudie

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett väsentligt begrepp för sjuksköterskors yrkesroll. Personcentrerad vård syftar till att bemöta patienter så att samtliga av deras behov och förutsättningar tillgodoses. Personcentrerad vård kan skydda patienters självbestämmande och makt i vården. Tidigare forskning beskriver patienters upplevelser av vårdrelationer, samt patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande. För att sjuksköterskor ska kunna eftersträva personcentrerad vård inverkar lagar, riktlinjer och styrdokument. Vidare lyfts vikten av patienters delaktighet fram, samt samarbetet mellan samtliga parter i vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad vård på sjukhusavdelningar. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturstudie. Denna grundas i 10 kvalitativa artiklar som granskats och vidare analyserats utifrån Evans beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identiferades två teman och fem subteman. Teman var Samarbetets betydelse och Helhetssynens betydelse. Subteman var Att arbeta i team, Att göra patienten delaktig, Att involvera närstående, Att se patienten som unik och Att tillse en vårdrelation. Slutsats: Sjusköterskors upplevelser av personcentrerad vård stämde överens med det vårdvetenskapliga perspektivets mening av personcentrerade vårdmiljöer och personcentrerade processer. Dessutom gick sjuksköterskors upplevelser av samarbete och helhetssyn i linje med patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande och vårdrelationer.Background: Personcentred care is an essential concept for nursing’s role. It aims to emphasize patients personal needs and conditions. Personcentred care also aims to protect patients’ autonomy and promote their power within the care. Previous research describes patients’ experience of care relationships and patients’ and relatives’ experiences of the staff’s treatment. Laws, guidelines and documents support the nurses’ work to strive for personcentred care. Patients’ participation and cooperation between all roles in the care process are also emphasized. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of personcentred care in hospital wards. Method: A qualitative literature study followed by Evans descriptive synthesis based on the analysis of 10 qualitative articles. Findings: Two themes and five subthemes were identified. Themes were Partnership’s meaning and Holistic view’s meaning. Subthemes were To work in team, To make the patient involved, To involve relatives, To see the patient as unique and To supervise a care relationship. Conclusion: Nurses’ experiences of personcentred care matched with the care-science perspective meaning of personcentred care’s environments and processes. Furthermore nurses’ experiences went in line with patients’ and relatives’ experiences of care staffs’ treatment and care relationships