Does nuclear power plants affect house prices? : a hedonic price model of Forsmark nuclear power plant

Nuclear power plants existences have been well debated since the 70s (Swedish radiation safety authority, 2014). Accidents, risk and presence connected to nuclear power plants have been part of many studies around the world. Recent studies have shown a connection between prices of houses and the distance and presence of nuclear power plant in a surronding area of the house. This paper uses Hedonic price modelling to investigate the willingness to pay for an increased distance to the Swedish nuclear power plant, Forsmark. For the dependent variable selling price was used and the independent variables were number of rooms, living area, other area, lot size, selling year, building year and distance to Forsmark. The findings of the study were a positive relation between distance from Forsmark and house prices within a 25-kilometer range. The study also tested a possible Fukushima effect that prices would go down after the Fukushima accident in 2011. The study didn’t find a statistical Fukushima effect. Further research should be done to look deeper into the effects of having a nuclear power plant in a surrounding area of a house in Sweden. Such research should include more independent variables, observations and also the other nuclear power plants located in Sweden.Kärnkraft som energikälla har varit ett omdiskuterat ämne sedan sjuttiotalet (Swedish radiation safety authority, 2014). Risken och skadorna av en olycka, hur avfallet ska hanteras och lagras är några av alla frågor. Tidigare studier har visat på ett samband mellan huspriser och såväl närvaro av ett kärnkraftverk i närheten som avstånd till ett närliggande kärnkraftverk. Denna studie har tittat på försäljningspriser på hus inom 25 kilometers avstånd från Forsmarks kärnkraftverk på den svenska östkusten. Studien har baserats på två frågor, om avståndet till Forsmark påverkar huspriser inom 25 kilometer från Forsmark och om det kan urskiljas en negativ Fukushima effekt på huspriser kring Forsmark, i samband med Fukushima olyckan i Japan 2011. Frågorna testades genom en hedonisk prismodell. Modellen byggde på priset i logaritm som beroende variabel med boarea, biarea, antal rum, tomtstorlek, försäljningsår, byggår och avstånd till Forsmark som oberoende variabler. Där både boarea och avstånd inkluderades som andragradspolynom och försäljningsår som binär variabel, de resterande oberoende variablerna inkulderades som linjära. Resultatet visar att avståndet har en positiv inverkan på priset inom 25 kilometer. I resultatet kan inte en signifikant Fukushimaeffekt ses. För att dra vidare slutsatser bör fler studier på ämnet göras där fler variabler, observationer och eventuellt de två övriga kärnkraftverk i Sverige inkluderas

Risk perception and WTP in connection to radioactive substances in food products

Nuclear power accidents can have severe impact on land, animals and people. The perception of risk connected to nuclear power has been a topic for research for decades. Sweden was heavily effected by the nuclear accident at Chernobyl nuclear power plant. Approximately five percent of the radionuclides that spread ended up on Swedish ground. Reindeer meet was one of the most effected food products in Sweden and large amounts had to be discarded. The purpose of this research was to look at risk perception of radioactive substances in food products and find key determinants and find the willingness to pay for potatoes and minced beef and what key determinants could be found for that. A survey was conducted with 218 respondents. The data was analysed using ordered probit model for the level of concern and ordinary least square for willingness to pay for potatoes and minced beef. Main findings were that concern was determined by age, having children, income, knowing a current policy decision, searching for food information connected to Fukushima and two interaction terms where gender interacted with using food recommendation and gender interacted with attitude towards nuclear power. Willingness to pay for potatoes were determined by age, gender, size of household and knowing the current nuclear power production in Sweden. Willingness to pay for beef were determined by age, income, attitude towards nuclear power, searching for origin on food products and knowing the current nuclear power production. The result show that, among the sample, there is a willingness to pay to avoid the risk of radioactive substances in food and that at least some, perceive a risk with radioactive substances in food. However, to be able to draw general conclusions to the population further research must be done focusing on a representative sample and the possibility of extending the questionnaire to be able to better capture the perception of risk and willingness to pay.Ungefär fem procent av de radioaktiva ämnen som spreds efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl år 1986 landade i Sverige. En av de mest kontaminerade livsmedelsprodukterna i Sverige var renkött vilket ledde till att stora mängder renkött kasserades. Riskuppfattning i samband med kärnkraft har varit ett hett ämne i den vetenskapliga litteraturen och betalningsvilja är en erkänd metod för att beräkna monetära värden på varor eller tjänster som inte naturligt finns på en marknad. Riksuppfattning för radioaktiva ämnen i mat i Sverige och betalningsvilja för att undvika en sådan risk är dock inte studerat. Studien tittar på riskuppfattning och betalningsvilja i samband med radioaktiva ämnen i livsmedel och kartlägger de avgörande faktorerna för riskuppfattning såväl som betalningsvilja för en märkning av potatis och köttfärs. Studien bygger på en enkät med 218 deltagare, vilka tillfrågades på väg in i två olika matvarubutiker. För att analysera svaren användes två metoder, ordered probit model och ordinary least square. Riskuppfattning förklaras av ålder, inkomst, kunskap om ett aktuellt kärnkraftsbeslut, sökning av livsmedelsinformation i samband med Fukushima och två interaktionstermer där könstillhörighet interagerar med livsmedelsrekommendationer och kärnkraftsattityd. Betalningsvilja för en märkning av potatis förklaras av ålder, könstillhörighet, hushållets storlek och kunskap om energiförsörjningsgrad från kärnkraft. Betalningsvilja för köttfärs förklaras bland annat av ålder, inkomst och kärnkraftsattityd. Denna studie visar att det kan finnas betalningsvilja för att undvika risker med radioaktiva ämnen i mat. Men för att kunna dra några generella slutsatser om riksuppfattning och betalningsvilja i Sverige behöver en större studie genomföras med fokus på ett representativt urval och med möjligheten att utöka enkäten för att bättre fånga de faktorer som interagerar med riskuppfattning och betalningsvilja