1 research outputs found
Modellering av marknadspåverkan på aktiepriser
En oväntad förlust vid aktiehandel med stora ordrar kan ske till följd av en effekt kallad
marknadspåverkan. Marknadspåverkan definieras som den procentuella skillnaden mellan
transaktionspriset och marknadspriset om ordern inte nått marknaden. Denna effekt
blir tydligare vid handel med stora ordrar eftersom en order då kan behöva genomföras i
omgångar. Därmed märks en förändring i efterfrågan av aktien och således ändras priset.
Denna prisförändring hade inte ansetts vara en förlust om det inte empiriskt påvisats
att den delvis är av temporär karaktär.
I dagsläget finns ingen allmänt vedertagen modell för marknadspåverkan. Syftet med
projektet är därför att skapa en enkel modell för denna effekt. Modellen togs fram i
samarbete med myndigheten Andra AP-fonden då de är intresserade av att använda en
sådan modell vid optimering av aktieportföljer. Detta gjordes genom att utgå från en
befintlig modell där marknadspåverkan, MI, modelleras enligt
MI = c1
V
V
c2
q:
I ekvationen är aktiens volatilitet, V är den genomsnittliga volymen som handlas per
dag, är antal tillgängliga aktier på marknaden och q är antal aktier som ordern består
av. För att skapa modellen behövdes konstanterna c1 och c2 bestämmas med icke-linjär
regression utifrån given data för de nämnda parametrarna. För att göra det krävdes en
skattning av marknadspåverkan eftersom denna parameter inte är direkt observerbar.
Tre uppsättningar data innehållande information om transaktioner, som är genomförda
av Andra AP-fonden, analyserades för att kunna skatta marknadspåverkan på fyra
olika sätt. Den första metoden jämförde priset när ordern träffade marknaden med det
genomsnittliga transaktionspriset. Den andra metoden jämförde priset för första transaktionen
med det genomsnittliga transaktionspriset. Den tredje metoden för skattning
jämförde aktiens avkastning från stängningspris mellan två dagar med avkastningen
för aktiens referensgrupp för samma tidsperiod. Den fjärde metoden skattade marknadspåverkan
genom att jämföra aktiens avkastning med avkastningen för aktiens referensgrupp.
Skillnaden var att i det senare fallet var det inte den dagliga avkastningen
mellan två stängningspris utan avkastningen från stängningspris till öppningspris nästkommande
dag som användes.
För varje skattning av marknadspåverkan delades ordrarna upp i fem geografiska
regioner och c1 samt c2 beräknades. Inte för någon kombination av skattningsmetod
och region lyckades dock ett rimligt resultat erhållas. Detta beror troligtvis på brister
i metoderna för hur marknadspåverkan skattas samt brister i modellen. Resultatet kan
även vara till följd av stora mängder brus i den erhållna datan