Upplevd oenighet bland forskare som skäl att slippa personligt miljöansvar

En miljöpsykologisk studie, som behandlar frågan om varför det finns ett gap mellan intention och handling när det gäller människors beteende vid miljömässiga val och om kommunikationens betydelse. Frågan i denna studie är hur motstridig information från forskarsamhället uppfattas och påverkar människors inställning till att handla mer miljöanpassat

Parkeringsskatt - en litteraturstudie

I denna rapport sammanfattas resultat och slutsatser från utvärderingar och undersökningar av effekterna av en parkeringsskatt i de städer där en sådan har införts. Rapporten sammanfattar den vetenskapliga litteraturen fram till november 2020. Artiklarna behandlar utförandet av de olika parkeringsskattemodellerna och införandeprocesser, medborgardialoger och kostnader samt effekter, attityder och attitydförändringar. Litteraturstudien ingår i en större studie som syftar till att utreda hur en parkeringsskat skulle kunna utformas under svenska förhållanden

Gemensam planering - Samverkansformer för att planera trafik och bebyggelse mot en hållbar målbild

I detta projekt som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i samarbete med Trivector Traffic, har vi att utvecklat och provat samverkansformer och metodik för att överbygga målkonflikter och skapa samsyn kring gemensamma mål för planering av stadens trafik och bebyggelse. Inom projektet utvecklades och testades samverkansmodeller i två pilotprojekt som utmynnade i en utvärdering av processer, målformuleringar, avtalsfrågor, åtgärder och styrmedel för att hantera infrastrukturplaneringen i städer mot gemensamma miljömål. I projektet och i fallstudierna medverkade också regioner och länsstyrelserna.Gemensamma mål och styrmedel för stadens trafik – samverkan för bättre måluppfyllna

Parkeringsskatt som styrmedel : Respons från svenska kommuner och en rättslig analys

En parkeringsskatt är en skatt som tas ut av organisationer som tillhandahåller parkeringsplatser inom ett visst område, till exempel en stadskärna. Skatten används som ett styrmedel för att begränsa biltrafiken till förmån för andra transportsätt I konceptet ingår också att de intäkter skatten ger ska återinvesteras i alternativ mobilitet och stadsutveckling. I dagsläget finns inte de juridiska förutsättningarna att införa en sådan skatt i Sverige på samma sätt som gjorts i t.ex. Storbritannien eller Australien. I denna rapport redovisas respons från svenska kommuner om hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Resultatet visar att mer än hälften av respondenterna anser att frågan är värd att utreda vidare, samt att syftet i så fall skulle kunna vara att nå klimatmål, minska trängsel och effektivisera ytanvändning. Intäkter skulle främst gå till förbättringar i kollektivtrafik och gång och cykelsatsningar. Flera kan också tänka sig att den kan vara en del i ett stadsmiljöavtal med delvis statlig finansiering. Styrmedel som riktar sig mot parkering ses av flertalet som effektiva. Som hinder anges främst problem att skapa acceptans och att utforma ett system som upplevs rättvist. I rapporten redovisas också en rättslig analys av hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Tre alternativ analyseras, som ger olika förutsättning för flexibel utformning av parkeringsskatten. Alla modeller har problem med måluppfyllnad, men en ny statlig punktskatt på vissa parkeringsupplåtelser bedöms ha bäst förutsättningar att bygga på lokala förutsättningar och samtidigt ge tydligt ramverk

Parkeringsskatt som styrmedel : Respons från svenska kommuner och en rättslig analys

En parkeringsskatt är en skatt som tas ut av organisationer som tillhandahåller parkeringsplatser inom ett visst område, till exempel en stadskärna. Skatten används som ett styrmedel för att begränsa biltrafiken till förmån för andra transportsätt I konceptet ingår också att de intäkter skatten ger ska återinvesteras i alternativ mobilitet och stadsutveckling. I dagsläget finns inte de juridiska förutsättningarna att införa en sådan skatt i Sverige på samma sätt som gjorts i t.ex. Storbritannien eller Australien. I denna rapport redovisas respons från svenska kommuner om hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Resultatet visar att mer än hälften av respondenterna anser att frågan är värd att utreda vidare, samt att syftet i så fall skulle kunna vara att nå klimatmål, minska trängsel och effektivisera ytanvändning. Intäkter skulle främst gå till förbättringar i kollektivtrafik och gång och cykelsatsningar. Flera kan också tänka sig att den kan vara en del i ett stadsmiljöavtal med delvis statlig finansiering. Styrmedel som riktar sig mot parkering ses av flertalet som effektiva. Som hinder anges främst problem att skapa acceptans och att utforma ett system som upplevs rättvist. I rapporten redovisas också en rättslig analys av hur en parkeringsskatt skulle kunna införas i Sverige. Tre alternativ analyseras, som ger olika förutsättning för flexibel utformning av parkeringsskatten. Alla modeller har problem med måluppfyllnad, men en ny statlig punktskatt på vissa parkeringsupplåtelser bedöms ha bäst förutsättningar att bygga på lokala förutsättningar och samtidigt ge tydligt ramverk

Gemensam planering - Samverkansformer för att planera trafik och bebyggelse mot en hållbar målbild

I detta projekt som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i samarbete med Trivector Traffic, har vi att utvecklat och provat samverkansformer och metodik för att överbygga målkonflikter och skapa samsyn kring gemensamma mål för planering av stadens trafik och bebyggelse. Inom projektet utvecklades och testades samverkansmodeller i två pilotprojekt som utmynnade i en utvärdering av processer, målformuleringar, avtalsfrågor, åtgärder och styrmedel för att hantera infrastrukturplaneringen i städer mot gemensamma miljömål. I projektet och i fallstudierna medverkade också regioner och länsstyrelserna

Förutsättningar för att etablera elbilsladdning på pendelparkeringar i Västra Götaland

Antalet laddbara bilar ökar snabbt. Allt fler bilister vill ladda på parkeringar och arbetsplatser. I dagsläget är dock svårt att hitta laddare på pendelparkeringar. I en förstudie med stöd från kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen har IVL Svenska Miljöinstitutet gått igenom möjligheter och svårigheter med att bygga ut laddplatser på pendelparkeringar i Västra Götaland. Förstudien ger översikt av dagens erfarenheter, och några förslag på en pilotstudie som kan ge mer detaljerad kunskap inför framtida beslut om laddning på pendelparkering

Jämförelse av tekniker för klimatsmarta tunga godstransporter

Godstransporter på väg är idag i stort sett helt beroende av fossila drivmedel, så vad kan man göra för att bryta detta? I denna rapport beskrivs alternativ för klimatsmarta lösningar, såsom elektrifierade vägar, bränslecellsdrift, batterier och biodrivmedel. Vi har analyserat drivkrafter och hinder för de olika lösningarna och vad som skulle krävas för att komma vidare. Analysen behandlar såväl tekniska aspekter, såsom aktörers roller, affärsmodeller, socioekonomiska faktorer och ekonomiska potentialer inom ett tidsperspektiv mot 2030-2045

Infraröd fjärranalys för mätning av miljöstörande gasformiga ämnen i verkstadsindustri

I denna studie har en kommersiell FTIR-spektrometer (MB-100) använts tillsammans med ett egendesignat optiskt spegelsystem för mätning av infraröda absorptionsspektra i det spektrala intervallet 3-10 um, i verkstadsmekanisk miljö. Mätningarna genomfördes i Volvo Lastvagnars fabrik i Skövde vid 5 olika mätplatser i anslutning till tre olika processdelar: tvättning, målning och gjuteri. Ur dom erhållna spektra har olika ämnen identifierats samt så har den kvantitativa förekomsten beräknats. Ämnen som bl.a detekterades var ammoniak, butan, butylacetat, dimetyletylamin, etanol, eten, formaldehyd, hexan, koloxid, metanol, monoetanolamin, m-p-o-xylen, propan och propanol, i haltintervallet 10-2500 ppb. Målsättningen med studien var i första hand att undersöka användbarheten av ett optiskt spegelsystem kopplat till ett FTIR-instrument, för mätning av miljöstörande gasformiga ämnen vilka emitteras i verkstadsteknisk miljö. En ämnesgrupp vilket vårt intresse bl. a. var fokuserat på var aminer, vilka används i tvättvätskor och skärvätskor och vilka är mycket svåra att mäta konventionellt p.g.a. att de lätt adsorberar på ytor. Inom den förstnämnda ämnesgruppen kunde monoetanolamin och dimetyletylamin identifieras i de uppmätta spektra.I denna studie har en kommersiell FTIR-spektrometer (MB-100) använts tillsammans med ett egendesignat optiskt spegelsystem för mätning av infraröda absorptionsspektra i det spektrala intervallet 3-10 um, i verkstadsmekanisk miljö. Mätningarna genomfördes i Volvo Lastvagnars fabrik i Skövde vid 5 olika mätplatser i anslutning till tre olika processdelar: tvättning, målning och gjuteri. Ur dom erhållna spektra har olika ämnen identifierats samt så har den kvantitativa förekomsten beräknats. Ämnen som bl.a detekterades var ammoniak, butan, butylacetat, dimetyletylamin, etanol, eten, formaldehyd, hexan, koloxid, metanol, monoetanolamin, m-p-o-xylen, propan och propanol, i haltintervallet 10-2500 ppb. Målsättningen med studien var i första hand att undersöka användbarheten av ett optiskt spegelsystem kopplat till ett FTIR-instrument, för mätning av miljöstörande gasformiga ämnen vilka emitteras i verkstadsteknisk miljö. En ämnesgrupp vilket vårt intresse bl. a. var fokuserat på var aminer, vilka används i tvättvätskor och skärvätskor och vilka är mycket svåra att mäta konventionellt p.g.a. att de lätt adsorberar på ytor. Inom den förstnämnda ämnesgruppen kunde monoetanolamin och dimetyletylamin identifieras i de uppmätta spektra

Trends in patent applications for dye-sensitized solar cells

Dye-sensitized solar cell (DSC) technol. has grown into a massive field of research and development with a fast increasing no. of scientific publications and patent applications. We have created a database for patents and patent applications that deal with dye-sensitized solar cell technol. In this paper the database has been used to analyze the no. of patent applications over time, as well as tech., organizational, and geog. trends in patent applications for dye-sensitized solar cells. Activity in relation to DSC patents seriously took off after the millennium, with the majority of DSC patent applications coming from Asia. Almost 90% of the documents in the database derive from Japan, China, and Korea. From a tech. perspective, approx. 75% of the DSC patent applications deal with DSC materials, mainly semiconductor materials, dyes, electrolytes, and device substrates. The DSC patent situation is complex and we recommend any potential manufacturer of DSC devices and/or DSC components to carefully analyze their freedom-to-operate