Long-term sustainability of a distributed RI: the EPOS case

The European Plate Observing System (EPOS) is a distributed research infrastructure (RI) with the mission to establish and maintain sustainable and long-term access to solid Earth science data and services by integrating the diverse national research infrastructures under a common federated framework governed by EPOS ERIC (European Research Infrastructure Consortium). This paper presents the EPOS approach to ensure financial viability and to tackle the challenge of long-term sustainability of the RI during its operational phase. The EPOS approach to sustainable operation considers the scientific impact and the promotion of scientific research as the preconditions to achieve long-term sustainability. Enabling scientific excellence implies that high-quality data and services are provided reliably and continuously to establish the RI as the enabler of investigations to solid Earth scientists. The strategic approach and the solutions adopted by EPOS ERIC to address the long-term sustainability of a pan-European distributed RI are discussed in this paper focusing on the governance structure, considered as the qualifying dimension that gathers and connects the financial, legal and technical dimensions. The governance and the financial models are discussed to delineate the legal framework necessary to operate the EPOS RI relying on the implemented technical solutions. A sufficiently stable investment environment is necessary to allow the RI to concentrate on providing high quality services for their user communities. This paper discusses the current actions and challenges to be addressed for achieving this goal.publishedVersio

Cultural Property and Demands for Repatriation

Uppsatsen behandlar vissa juridiska spörsmål som berör kulturföremål, närmare bestämt vem som kan anses ha rätt till föremålen, var dessa lämpligast bör befinna sig och hur en begäran om återlämnande av föremål bör mottagas. Det spektrum av föremål som berörs är brett; stulna föremål, krigsbyten, objekt bortförda under kolonialstyre, rituella föremål, konst, bruksföremål, etc, och de härrör från snart sagt varje hörn av vår planet. För att illustrera denna bredd ger uppsatsen tre exempel på omdebatterade föremål, varav ett har en tydlig koppling till Sverige och Göteborg, nämligen Paracassamlingen som för närvarande visas på världskulturmuseet. Uppsatsen analyserar djupgående de två mest förekommande inställningar till återförande som finns, nämligen de två som jag har valt att benämna nationalism och internationalism. Analysen utgår ifrån lagstiftning, internationella konventioner samt den debatt som har förts i juridisk och annan akademisk miljö under de senaste åren. Vidare följer en undersökning av huruvida och på vilket sätt kulturföremål kan och bör ses som egendom. Båda dessa frågeställningar aktualiserar frågan om vilken definition som skall omvändas om de föremål som min uppsats berör, eftersom det finns en klar koppling mellan val av ord och ideologisk ståndpunkt i den materialla frågan. Kulturjuridik är inte någon särskilt viktig disciplin i svenskt juridisk liv. Det är också relativt svårt att placera uppsatsen inom något speciellt rättsområde; förekomsten av internationella tratat och avtal på området samt de mellanstatliga diskussioner som förs om kulturföremål ger en självklar koppling till internationell rätt, men det finns även ett starkt inslag av rättsfilosofi; särskilt vad gäller frågan om kultur som egendom. Uppsatsen snuddar också vid frågor gällande immaterialrätt, civilrätt och mänskliga rättigheter

Long-term sustainability of a distributed RI: the EPOS case

The European Plate Observing System (EPOS) is a distributed research infrastructure (RI) with the mission to establish and maintain sustainable and long-term access to solid Earth science data and services by integrating the diverse national research infrastructures under a common federated framework governed by EPOS ERIC (European Research Infrastructure Consortium). This paper presents the EPOS approach to ensure financial viability and to tackle the challenge of long-term sustainability of the RI during its operational phase. The EPOS approach to sustainable operation considers the scientific impact and the promotion of scientific research as the preconditions to achieve long-term sustainability. Enabling scientific excellence implies that high-quality data and services are provided reliably and continuously to establish the RI as the enabler of investigations to solid Earth scientists. The strategic approach and the solutions adopted by EPOS ERIC to address the long-term sustainability of a pan-European distributed RI are discussed in this paper focusing on the governance structure, considered as the qualifying dimension that gathers and connects the financial, legal and technical dimensions. The governance and the financial models are discussed to delineate the legal framework necessary to operate the EPOS RI relying on the implemented technical solutions. A sufficiently stable investment environment is necessary to allow the RI to concentrate on providing high quality services for their user communities. This paper discusses the current actions and challenges to be addressed for achieving this goal.ISSN:1593-521