Utvärdering av ålyngelutsättningar i Mälaren och Ymsen

I Sverige görs utsättningar av importerade ålyngel som en del av förvaltningsåtgärderna inom den svenska ålförvaltningsplanen. Eftersom det är svårt att avgöra om en ål är av importerad och utsatt härkomst eller naturligt hitvandrad så är det svårt att utvärdera vilka effekterna är av de utsättningar som görs. I den här rapporten utvärderar vi effekterna av att sätta ut ål genom att analysera data från specifika experimentutsättningar av ål som gjorts med syftet att följa effekterna av dessa över tid. I sjöarna Mälaren och Ymsen har experimentutsättningar av importerade och märkta (PIT-märkta eller kemiskt märkta med alizarin, barium, strontium) ålar följts upp systematiskt med riktade provfisken eller genom ål som fångats i yrkesfisket i över 20 års tid. Från fisket i de båda sjöarna har ål provtagits och dissekerats. Resultaten från dessa fisken och provtagningar tyder på att en stor andel av de utsatta ålarna stannade kvar i den del av sjön där de sattes ut. Cirka 11–15 % av den ål som har satts ut per utsättning har återfångats, och majoriteten av dessa var honor. Inom respektive sjö kunde inga större skillnader fastställas gällande kondition, parasiteringsgrad av simblåseparasiten Anguillicola crassus, eller ålder mellan utvecklingsstadier, varken mellan omärkta (potentiellt naturligt hitvandrade) och märkta (importerade och utsatta) ålar eller mellan experimentutsättningar. Tillväxthastigheten var högre för omärkt ål jämfört med märkt ål i Mälaren (dock liten effektstorlek) men generellt växte ålen i Mälaren, oavsett ursprung, långsammare än ål i Ymsen. Det fanns också en skillnad vid vilken ålder ålarna mognade från gulål till blankål mellan Mälaren och Ymsen, medan mängden ål vid utsättningstillfället (täthet) inte verkade ha en så stor påverkan. Det indikerar att vattensystemet i vilken utsättningen sker påverkar hur snabbt utsatt ål växer och når blankålsstadiet. Val av sjö kan därmed vara avgörande för hur snabbt ål från en utsättning genererar blankål och därmed kan bidra till att nå ålförvaltningsplanens mål att 40 % av en teoretiskt opåverkad biomassa ska ge sig av till Sargassohavet

Center Feature Fusion: Selective Multi-Sensor Fusion of Center-based Objects

Leveraging multi-modal fusion, especially between camera and LiDAR, has become essential for building accurate and robust 3D object detection systems for autonomous vehicles. Until recently, point decorating approaches, in which point clouds are augmented with camera features, have been the dominant approach in the field. However, these approaches fail to utilize the higher resolution images from cameras. Recent works projecting camera features to the bird's-eye-view (BEV) space for fusion have also been proposed, however they require projecting millions of pixels, most of which only contain background information. In this work, we propose a novel approach Center Feature Fusion (CFF), in which we leverage center-based detection networks in both the camera and LiDAR streams to identify relevant object locations. We then use the center-based detection to identify the locations of pixel features relevant to object locations, a small fraction of the total number in the image. These are then projected and fused in the BEV frame. On the nuScenes dataset, we outperform the LiDAR-only baseline by 4.9% mAP while fusing up to 100x fewer features than other fusion methods.Comment: Accepted by ICRA 202

Growth variation of Atlantic salmon Salmo salar at sea affects their population-specific reproductive potential

Understanding the processes shaping the dynamics of anadromous fish populations is essential for their management and conservation. Yet, little is known about how variation in performance at sea affects their population dynamics. Here we show that variation in body growth at sea contributes to explaining variation in the reproductive potential for 2 Atlantic salmon Salmo salar populations, but to a varying extent. To this end, we assembled data collected during 50 yr for 2 Baltic salmon populations of hatchery origin, including annually released smolts, survival at sea estimates, size-specific growth at sea, annual length distributions of returning adult females and their reproductive potential. The regression models fitted to explain the reproductive potential of our 2 study populations improved when growth at sea was included as an explanatory variable, in addition to smolt year class abundance and estimates of their survival at sea. This link between body growth at sea and population-level reproductive potential suggests that growth at sea can be important to consider when resolving variation in recovery and dynamics among salmon populations sharing the same sea

Size-dependent diet composition and feeding of Eurasian perch (Perca fluviatilis) and northern pike (Esox lucius) in the Baltic Sea

To understand food web dynamics, knowledge about factors influencing trophic interactions is fundamental. Using stomach content analysis, we investigated size-dependent predator-prey relations of two coastal predatory fish in the Baltic Sea: perch (Perca fluviatilis) and northern pike (Esox lucius). Perch undergo two ontogenetic diet shifts, from zooplankton to macroinvertebrates at ca. 50 mm; and then to fish at ca. 250 mm. For pike, all sizes (103–810 mm) fed almost exclusively on fish. The fish prey of perch and pike was predominantly three-spined stickleback in spring, and gobiids in late summer. The mean and maximum prey:predator size ratio was larger, while the minimum was smaller for pike compared with perch. Perch and pike fed on smaller-sized gobiids, three-spined and nine-spined stickleback compared within the environment. Our results on size-dependent diets of perch and pike is useful for quantitative analyses of food-web interactions and for ecosystem-based management

Doubly Robust Self-Training

Self-training is an important technique for solving semi-supervised learning problems. It leverages unlabeled data by generating pseudo-labels and combining them with a limited labeled dataset for training. The effectiveness of self-training heavily relies on the accuracy of these pseudo-labels. In this paper, we introduce doubly robust self-training, a novel semi-supervised algorithm that provably balances between two extremes. When the pseudo-labels are entirely incorrect, our method reduces to a training process solely using labeled data. Conversely, when the pseudo-labels are completely accurate, our method transforms into a training process utilizing all pseudo-labeled data and labeled data, thus increasing the effective sample size. Through empirical evaluations on both the ImageNet dataset for image classification and the nuScenes autonomous driving dataset for 3D object detection, we demonstrate the superiority of the doubly robust loss over the standard self-training baseline

Species- and origin-specific susceptibility to bird predation among juvenile salmonids

Juvenile salmonids often experience high mortality rates during migration and bird predation is a common source of mortality. Research suggests that hatchery-reared salmonids are more prone to predation than wild salmonids, and that Atlantic salmon (Salmo salar) experience lower predation than Sea trout (Salmo trutta), yet telemetry studies have displayed equivocal results. Here, using a large data set on passive integrated transponder (PIT) tagged hatchery-reared and wild juveniles of Atlantic salmon and Sea trout (25,769 individuals) we investigate predation probability by piscivorous birds (mainly Great Cormorants Phalarocorax carbo) on salmonids originating from River Dalälven in Sweden. Bird colonies and roosting sites were scanned annually (2019–2021), and the temporal dynamics of bird predation on salmonids released in 2017–2021 was assessed. Hatchery-reared trout was clearly most susceptible to cormorant predation (0.31, 90% credibility interval [CRI] = 0.14–0.53), followed by wild trout (0.19, 90% CRI = 0.08–0.37), hatchery-reared salmon (0.13, 90% CRI = 0.07–0.23), and wild salmon (0.08, 90% CRI = 0.04–0.14), in subsequent order. This order in predation probability was consistent across all studied tag- and release-years, suggesting that the opportunistic foraging of cormorants affects the overall survival of juvenile salmonids, but that the inherent predation risk between different salmonid types differs systematically

Stress hos europeisk ål under sumpning och transport : effekter av fångst and transport

Fångst och transport, så kallad ’trap and transport’, används för att transportera fisk förbi hinder som blockerar dess vandringsväg. Metoden kan användas för att transportera fisk både uppströms och nedströms vandringshinder. Fångst och transport används ofta för att bevara fiskpopulationer och ekosystemfunktioner, men kan också användas för att förbättra möjligheterna till fiske i områden uppströms vandringshinder. Den europeiska ålen, Anguilla anguilla, är en art där fångst och transport används som en bevarandeåtgärd. Ålen har minskat kraftigt och är rödlistad som akut hotad av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Genom att samla in vuxen ål, så kallad blankål, i sjöar och andra vattendrag, transportera dem nedströms vattenkraftverk och dammar, och släppa ut dem i havet eller nedströms vandringshinder, är förhoppningen att öka mängden blankål som kan fullborda sin vandring till Sargassohavet där de reproducerar sig. Om metoden verkligen fungerar är i dagsläget okänt eftersom vi inte lyckats följa någon ål på hela dess vandring från Europas kuster till Sargassohavet. Det är däremot känt att passager genom turbiner medför dödlighet för den blankål som vandrar nedströms, varför det kan antas att fångst och transport åtminstone initialt minskar dödligheten. Under fångst och transport hanteras ålen i flera steg då de först fångas in med ett fångstredskap, därefter sumpas de en tid (i vissa fall sker transporten direkt efter insamling), för att sedan flyttas till en transporttank på en bil för att köras till platsen där de släpps ut. Dessa hanteringsmoment innebär en påverkan på ålen som kan leda till direkt dödlighet. Hanteringen kan även öka stress och orsaka skador på ålen, vilket i sin tur kan leda till förhöjd dödlighet senare, vilket har en negativ påverkan på ålens möjlighet att nå Sargassohavet och reproducera sig.I det här projektet har vi undersökt stressnivåer hos ål genom alla steg som ingår i fångst och transport inom ramen för den kompensatoriska åtgärd som finansieras av program Krafttag ål. Genom att kirurgiskt implantera elektroniska loggrar, så kallade biologgers, kunde vi mäta ålarnas hjärtrytm, vilket sedan användes som en indikator för att tolka stressnivå. Detta gjordes på två lokaler där fångst och transport normalt sett utförs, där metoden (utöver implantering av biologgers) efterliknade normal hantering under fångst och transport av ål. Försöken utfördes under vår, sommar och höst år 2023. För att samla in data över kontrollvärden, eller basnivåvärden, på ålens hjärtrytm under relativt ostörda förhållanden förvarades ål med biologgers i en miljö som var gjord för att minska stress så mycket som möjligt. Resultaten visade att överlevanden var hög under fångst och transport då ingen ål dog under hanteringsmomenten. Ålens respons på hantering under fångst och transport var tydligt påverkad av vattentemperatur, ålarnas hjärtfrekvens var generellt högre och ökade mer under hantering vid höga vattentemperaturer. Under tiden som ålen förvarades i sump var stressnivåerna relativt låga, för att sedan öka igen då de hanterades under transporten. Stressnivåerna var höga under hela transporttiden.Vår slutsats är att stressnivåerna under fångst och transport inte var så höga att de orsakade någon dödlighet vid de vattentemperaturer som uppmättes under märkningsförsöken (8–18° C). Vid höga vattentemperaturer var hjärtfrekvensen generellt högre, framför allt under transport. Om fångst och transport sker vid vattentemperaturer under 18–19° C så kan denna åtgärd öka möjligheterna för blankål att vandra mot Sargassohavet. Eftersom ålen utsätts för stress och hantering, samt att metoden kräver mänsklig inverkan, så bör det slutgiltiga målet vara att skapa fria vandringsvägar runt vandringshinder