Fritidsfiskets omfattning i Vättern 2017

Fritidsfiske är en populär aktivitet med positiva ekonomiska, sociala och hälsofrämjande effekter för både den enskilde individen och för samhället. För flera av Sveriges fiskbestånd är idag fångsterna större i fritidsfisket än i yrkesfisket. På samma sätt som yrkesfisket är därför fritidsfisket en nationellt viktig resurs, men utgör samtidigt en verksamhet som belastar ekosystemen. Det åligger Sverige att bedöma fritidsfiskets ekologiska effekter och dess sociala och ekonomiska betydelse för samhälle och människor. Idag saknas dock god kunskap och robusta underlag om fritidsfiskets omfattning, värde och påverkan. Det finns därför ett behov av att samla data från fritidsfisket både för att möjliggöra en kunskapsbaserad rådgivning till fiskförvaltningen men också för att belysa fritidsfiskets omfattning och betydelse. I denna rapport undersöktes olika metoder för datainsamling inom fritidsfisket efter röding, lax och öring i Vättern under juli och november 2017, med fokus på resultat till nytta för fiskförvaltningen och bedömning av beståndens status. Två huvudsakliga undersökningar genomfördes: inventeringar av ansträngningen (antal fiskande) och en enkätundersökning för att beskriva fisket och fångsterna. Antal fiskande och deras fiskemetoder inventerades från flygplan, båt och via fritidsbåthamnar. Via enkäter samlades information om de svarandes fiskeerfarenheter och om fångsterna. Genom att kombinera de två undersökningarna estimerades sedan totalfångster av röding, öring och lax. Beräknat antal fiskande från de tre inventeringsmetoderna korrelerade väl och hade en liknande precision. Flyg- och båtinventeringen gav en bättre rumslig täckning och en säkrare bedömning att fiske faktiskt bedrivits, medan hamninventeringar av naturliga skäl är begränsade till vissa platser. Med hjälp av lokala hamnvärdar kunde dock fler dagar och flera tillfällen per dag undersökas än vad flyg- och båtinventeringar normalt medger. Från flyget, som täckte hela Vättern, estimerades antalet trollingfiskande båtar (± 1 standardfel) i juli respektive november till 1 260 (±450) och 370 (±140). För juli beräknades antalet båtar som bedrev vertikalfiske till 420 (±170) och i november fiskade 130 (±60) personer från land eller landnära med flytring. I kombination med enkätundersökningen gav detta att det i juli i trollingfisket respektive vertikalfisket totalt fångades (behållen och återutsatt fisk) 5 840 (±2 220) och 1 430 (±630) rödingar. Motsvarande fångster av lax var 940 (±520) och 15 (±15). I trollingfisket i november beräknades fångsterna av röding till 910 (±390) samt lax till 390 (±160). Fångsterna av öring var i paritet med lax i både juli och november. För alla tre arter i både trolling- och vertikalfisket återutsattes en betydande andel av de fångade fiskarna (ca 40–70 %). Kunskap om fångster av röding, öring och lax utgör ett viktigt underlag för fiskförvaltningen i Vättern. Samtidigt visar studien på tre goda exempel hur fritidsfiskets omfattning och fångster kan samlas in, där val av metod i huvudsak styrs av ett givet fritidsfiskes rumsliga och temporala utbrednin

Biotopkartering Vätterbäckar. Del 1, Sammanfattande resultat

I denna rapport redovisas resultatet från ett projekt benämnt Biotopkartering Vätterbäckar. Projektet har innefattat kartering av sammanlagt 46,2 mil fördelat på 91 vattendrag som mynnar i Vättern inom Jönköpings-, Västra Götalands-, Örebro och Östergötlands län. Biotopkarteringen har skett med en standardiserad metodik som innefattar beskrivningar av miljöerna både i vattnet och i strandområdena. Dessutom har en modell för beräkning av öringproduktion i bäckarna tagits fram.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Provfiske Ryssbysjön 2006

Ryssbysjön tillhör Huskvarnaåns vattensystem och är belägen strax nordväst om Nässjö. Sjön är kraftigt eutrofierad och har länge brottats med stora näringsbelastningsproblem. Idag är det främst den höga interna belastningen som orsakar problem. Denna interna belastning beror på näringsläckage från bottensedimenten samt bioturbation och exkretion orsakad av mörtfisk (mört och braxen). Med bioturbation avses uppgrumling av bottensediment i samband med mörtfiskens födosök, vilket leder till frigörande av bottenbundna näringsämnen till den fria vattenmassan.Föreliggande redovisning av nätprovfisket i Ryssbysjön 2006 är en uppföljning av ett motsvarande nätprovfiske 1999. Gösen utgör idag 66 % av den totala fiskbiomassan, vilket skall ställas i relation till 21 % 1999. Gösens ökning har skett på bekostnad av övrig rovfisk (abborre och gädda), men har även haft en stor påverkan på bestånden av mörtfisk (mört och braxen).Det fångades visserligen fler abborrar 2006 jämfört med 1999, men medelvikten var betydligt lägre. I princip fångades bara årsyngel vilket innebär att lekbiomassan av abborre är på kritiska nivåer. Orsaken står med största sannolikhet att finna i en hög predation på vuxen abborre och konkurrens från gös. Inga gäddor fångades vid 2006 års nätprovfiske, men då gäddan på grund av sitt stationära beteende är svårfångad vid nätprovfisken är det svårt att uttala sig om beståndets storlek utifrån denna undersökningsmetodik. Troligen har dock även gäddan minskat eftersom Ryssbysjön tidigare betaktades som en bra gäddsjö.Även beståndet av braxen uppvisar förändringar. Medelvikten har under de senaste sju åren ökat samtidigt som den antalsmässiga fångsten per ansträngning har minskat. Att braxen har ökat i storlek men minskat i antal kan ha koppling till ökningen hos gösbeståndet, vilket torde ha medfört ökat predationstryck på mindre braxen. Ur ett internbelastningsperspektiv är den ökade predationen på braxen positiv eftersom braxen är känd för att under sina födosök orsaka bioturbation.Mörten har gått tillbaka sedan nätprovfisket 1999 då arten utgjorde nästan hälften av fångsten sett till antal. Detta bekräftas även av sportfiskare som enligt uppgift har fått allt svårare att fånga betesfisk under senare år. Även mörtens tillbakagång innebär minskad risk för intern näringsbelastning. Längdfördelningen hos mört ser dock fortfarande normal ut, vilket är positivt ur ett reproduktionsperspektiv, det vill säga det finns fortfarande tillräckligt med vuxen mört för att säkra beståndets framtida rekrytering.Ambitionen att få Ryssbysjön ur den "onda cirkel" som den interna belastningen av framför allt fosfor innebär har medfört att MiljöManagement Svenska AB på uppdrag av Nässjö kommun tagit fram ett åtgärdspaket. Detta åtgärdspaket innebär i korthet:Minimering av den externa belastningen genom att förbileda vattnet från avloppsrenings verket direkt till Huluån.Biomanupulering genom utfiskning av mört och braxen. Med utgångspunkt från föreliggan de provfiske rekommenderas att en utfiskning med inriktning på braxen genomförs genom fiske med storryssor.Återetablering av bottenvegetationen.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Fiskevårdsplan Emån 2000

Fiskevårdsplan Emån 2000 är en övergripande plan vars syfte i första hand är att fungera som ett verktyg, kunskapsunderlag och inspirationskälla för planering av fiskevårdande åtgärder i Emåns avrinningsområde. Den skall även fungera som underlag för Länsstyrelsernas ansökningar om fiskevårdsmedel (C4 från Fiskeriverket) samt anslag till biologisk återställning i kalkade vatten. För Jönköpings län utgör planen en del av den faktiska femårsplanen för biologisk återställning i kalkade vatten. Fiskevårdsplanen är utarbetad inom ramen för Emåprojektets Fisk- och fiskegruppen (se bilaga 1). Där beslutades 1997 att utarbeta en gemensam fiskevårdsplan för Emåns avrinningsområde som en del av föreningens arbete för en ekonomisk och miljömässigt hållbar samhällsutveckling i Emå-området. I fiskevårdsplanen har Emåns avrinningsområde delats in i 19 olika delavrinningsområden vilka behandlas var för sig i ett helhetsperspektiv. Det nya synsättet innebär att nya samarbetsformer måste skapas som överskrider de administrativa gränserna. Fiskevårdsplanen innehåller flera delar varav de första är beskrivande och presenterar Emåns avrinningsområde i sin helhet. Där finns beskrivningar över områdets naturtyper, hydrologi, markanvändning fisk- och kräftbestånd, problembilder och inte minst underlagsmaterialet för sammanställandet av planen. De andra delarna av fiskevårdsplanen är delvis att betrakta som operativa eftersom de ger en allmän beskrivning av fiskevårdande åtgärder, en särskild beskrivning av åtgärdsbehovet i Emåns avrinningsområde och slutligen 816 stycken aktuella åtgärdsförslag för samtliga delavrinningsområden. Åtgärdsförslagen är omsorgsfullt utvalda med målsättningen att skydda, bevara samt utveckla Emåns fiskbestånd och därigenom förbättra möjligheterna till ett attraktivt och uthålligt fiske. Förslagen innefattar biotopvård, anläggande av skyddszoner, åtgärder vid vandringshinder, justering av minimiflöden, stödutsättningar och återintroduktioner, kartering och andra undersökningar av ytterligare vattendrag och sjöar samt övriga åtgärder som bl.a. innefattar införande av minimimått och fångstbegränsningar på fisk. De föreslagna åtgärderna gynnar inte bara fisk utan även övrig faunan och floran eftersom syftet är att återställa vattnen till så ursprungliga förhållanden som möjligt. Kostnaderna för samtliga åtgärder har ej uppskattats eftersom detta ofta kräver projekteringar. Däremot har schablonmässiga kostnadsuppskattningar gjorts för biotopvård och åtgärder av vandringshinder, vilket uppgår till en summa av närmare 48 miljoner kronor. Det bör dock här poängteras att finansiering och detaljerad plan för genomförande saknas för nästan alla åtgärder, varför verkställandet av planen får ses på lång sikt.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Biotopkartering vattendrag - Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag

Föreliggande rapport beskriver en ny metodik för kartering av biotoper i och i snalutning till vattendrag. Syftet med metodiken är att lokalisera och kvantifiera olika biotoper i váttendragen och dess närmiljö, samt att beskriva dess påverkansgrad. Resultatet från karteringar kan t ex användas som underlag för naturvärdesbedömningar samt för bedömning av påverkan och behov av åtgärder. Behovet av kunskap inom detta område är mycket stort. Biotopkarteringsmetodiken har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län och arbetet, som pågått under flera år, har innefattat åtskilliga praktiska tester. Metodiken bygger på att vattendraget karteras genom flygbildstolkning och sedan fotvandras utefter hela sin längd varvid information samlas in i fyra olika protokoll samt på karta. Vattendraget och dess båda stränder (närmiljön) delas upp i separata delsträckor, dessutom beskrivs och utmärks samtliga vandringshinder och tillrinnande diken/biflöden.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Kartläggning av samrådsstrukturer inom fiskförvaltning i Sverige

Det pågår ett arbete för att styra över den svenska fiskeriförvaltningen mot ett mer ekosystembaserat arbetssätt. Det nya arbetssättet ställer högre krav på delaktighet och samverkan mellan fiskets olika aktörer. Fasta så kallade samrådsstrukturer har i flera sammanhang lyfts fram som ett effektivt sätt att samverka inom den komplexa fiskförvaltningen. Kunskapen om vilka samrådsstrukturer och processer som finns inom svensk fiskförvaltning är i vissa avseenden bristfällig. Det gäller framför allt de samrådsstrukturer som finns på regional och lokal nivå, där lokala aktörer samarbetar med andra lokala eller regionala aktörer. Då dessa samrådsstrukturer utgör en viktig pusselbit för att utveckla den svenska fiskförvaltningen avser denna kartläggning att ge en bild av hur det ser ut idag. I rapporten ingår även en analys av vilka framgångsfaktorer som finns när man ska arbeta med långsiktiga samrådsstrukturer. Analysen landar också i konkreta rekommendationer för vad man ska tänka på när man startar och driver samrådsstrukturer inom fisket. Kartläggningen utgår från en enkätundersökning som involverade alla länsfiskekonsulenter på landets länsstyrelser, men även andra relevanta intresseorganisationer kontaktades. Inkomna enkätsvar har sammanställts och bidrar med information till både pågående, nybildade och framtida samrådsstrukturer. Totalt har 87 samrådsstrukturer kartlagts, varav 47 är inom vattenområden där Havs-och vattenmyndigheten har föreskriftsrätt. Övriga 40 samrådsstrukturer ligger i vattenområden med i huvudsak enskild fiskerätt där berörda fiskerättsägare har det primära förvaltningsansvaret. Kartläggningen innefattar även frågor och analys av var det finns organisationer som har potential att utvecklas och implementera arbete med regional och lokal förvaltning av fisket i sin verksamhet. Kartor, både analoga och digitala, har tagits fram för att visualisera och tydliggöra var olika samrådsstrukturer finns idag och var det kan finnas behov av ytterligare samrådsstrukturer. Eftersök i litteraturen har gett information om både utmaningar och framgångsfaktorer gällande arbetet inom samrådsstrukturer och ekosystembaserad fiskförvaltning. För att bekräfta dessa och hitta ytterligare viktiga aspekter att tänka på valdes nio av de 87 kartlagda samrådsstrukturerna ut för en mer djuplodande intervju. Intervjusammanställningen, enkätsvaren och litteraturstudien har tillsammans möjliggjort framtagandet av rekommendationer och ledord för utformning av nya eller hantering och utveckling av befintliga samrådsstrukturer. Förhoppningen är att rapporten kan bidra med värdefull information om hur situationen ser ut och vad man ska tänka på i det fortsatta arbetet med att utveckla samrådsstrukturer inom fisket. Det bör även finnas goda möjligheter att följa upp inventeringen

Fiskevårdsplan Emån 2000

Fiskevårdsplan Emån 2000 är en övergripande plan vars syfte i första hand är att fungera som ett verktyg, kunskapsunderlag och inspirationskälla för planering av fiskevårdande åtgärder i Emåns avrinningsområde. Den skall även fungera som underlag för Länsstyrelsernas ansökningar om fiskevårdsmedel (C4 från Fiskeriverket) samt anslag till biologisk återställning i kalkade vatten. För Jönköpings län utgör planen en del av den faktiska femårsplanen för biologisk återställning i kalkade vatten. Fiskevårdsplanen är utarbetad inom ramen för Emåprojektets Fisk- och fiskegruppen (se bilaga 1). Där beslutades 1997 att utarbeta en gemensam fiskevårdsplan för Emåns avrinningsområde som en del av föreningens arbete för en ekonomisk och miljömässigt hållbar samhällsutveckling i Emå-området. I fiskevårdsplanen har Emåns avrinningsområde delats in i 19 olika delavrinningsområden vilka behandlas var för sig i ett helhetsperspektiv. Det nya synsättet innebär att nya samarbetsformer måste skapas som överskrider de administrativa gränserna. Fiskevårdsplanen innehåller flera delar varav de första är beskrivande och presenterar Emåns avrinningsområde i sin helhet. Där finns beskrivningar över områdets naturtyper, hydrologi, markanvändning fisk- och kräftbestånd, problembilder och inte minst underlagsmaterialet för sammanställandet av planen. De andra delarna av fiskevårdsplanen är delvis att betrakta som operativa eftersom de ger en allmän beskrivning av fiskevårdande åtgärder, en särskild beskrivning av åtgärdsbehovet i Emåns avrinningsområde och slutligen 816 stycken aktuella åtgärdsförslag för samtliga delavrinningsområden. Åtgärdsförslagen är omsorgsfullt utvalda med målsättningen att skydda, bevara samt utveckla Emåns fiskbestånd och därigenom förbättra möjligheterna till ett attraktivt och uthålligt fiske. Förslagen innefattar biotopvård, anläggande av skyddszoner, åtgärder vid vandringshinder, justering av minimiflöden, stödutsättningar och återintroduktioner, kartering och andra undersökningar av ytterligare vattendrag och sjöar samt övriga åtgärder som bl.a. innefattar införande av minimimått och fångstbegränsningar på fisk. De föreslagna åtgärderna gynnar inte bara fisk utan även övrig faunan och floran eftersom syftet är att återställa vattnen till så ursprungliga förhållanden som möjligt. Kostnaderna för samtliga åtgärder har ej uppskattats eftersom detta ofta kräver projekteringar. Däremot har schablonmässiga kostnadsuppskattningar gjorts för biotopvård och åtgärder av vandringshinder, vilket uppgår till en summa av närmare 48 miljoner kronor. Det bör dock här poängteras att finansiering och detaljerad plan för genomförande saknas för nästan alla åtgärder, varför verkställandet av planen får ses på lång sikt.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Kartläggning av samrådsstrukturer inom fiskförvaltning i Sverige

Det pågår ett arbete för att styra över den svenska fiskeriförvaltningen mot ett mer ekosystembaserat arbetssätt. Det nya arbetssättet ställer högre krav på delaktighet och samverkan mellan fiskets olika aktörer. Fasta så kallade samrådsstrukturer har i flera sammanhang lyfts fram som ett effektivt sätt att samverka inom den komplexa fiskförvaltningen. Kunskapen om vilka samrådsstrukturer och processer som finns inom svensk fiskförvaltning är i vissa avseenden bristfällig. Det gäller framför allt de samrådsstrukturer som finns på regional och lokal nivå, där lokala aktörer samarbetar med andra lokala eller regionala aktörer. Då dessa samrådsstrukturer utgör en viktig pusselbit för att utveckla den svenska fiskförvaltningen avser denna kartläggning att ge en bild av hur det ser ut idag. I rapporten ingår även en analys av vilka framgångsfaktorer som finns när man ska arbeta med långsiktiga samrådsstrukturer. Analysen landar också i konkreta rekommendationer för vad man ska tänka på när man startar och driver samrådsstrukturer inom fisket. Kartläggningen utgår från en enkätundersökning som involverade alla länsfiskekonsulenter på landets länsstyrelser, men även andra relevanta intresseorganisationer kontaktades. Inkomna enkätsvar har sammanställts och bidrar med information till både pågående, nybildade och framtida samrådsstrukturer. Totalt har 87 samrådsstrukturer kartlagts, varav 47 är inom vattenområden där Havs-och vattenmyndigheten har föreskriftsrätt. Övriga 40 samrådsstrukturer ligger i vattenområden med i huvudsak enskild fiskerätt där berörda fiskerättsägare har det primära förvaltningsansvaret. Kartläggningen innefattar även frågor och analys av var det finns organisationer som har potential att utvecklas och implementera arbete med regional och lokal förvaltning av fisket i sin verksamhet. Kartor, både analoga och digitala, har tagits fram för att visualisera och tydliggöra var olika samrådsstrukturer finns idag och var det kan finnas behov av ytterligare samrådsstrukturer. Eftersök i litteraturen har gett information om både utmaningar och framgångsfaktorer gällande arbetet inom samrådsstrukturer och ekosystembaserad fiskförvaltning. För att bekräfta dessa och hitta ytterligare viktiga aspekter att tänka på valdes nio av de 87 kartlagda samrådsstrukturerna ut för en mer djuplodande intervju. Intervjusammanställningen, enkätsvaren och litteraturstudien har tillsammans möjliggjort framtagandet av rekommendationer och ledord för utformning av nya eller hantering och utveckling av befintliga samrådsstrukturer. Förhoppningen är att rapporten kan bidra med värdefull information om hur situationen ser ut och vad man ska tänka på i det fortsatta arbetet med att utveckla samrådsstrukturer inom fisket. Det bör även finnas goda möjligheter att följa upp inventeringen

Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet: [Åren 2005-2008]

I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. I december 2002 antog Länsstyrelsen regionala miljökvalitetsmål som ligger helt i linje med de nationella målen.Detta åtgärdsprogram berör miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt delmål 1 under Bara naturlig försurning. Programmets syfte är att peka ut åtgärder som krävs för att de berörda miljömålen för Jönköpings län ska uppnås. Programmet löper över åren 2005 - 2008 och skall därefter revideras. Ett länsövergripande åtgärdsprogram täcker naturligtvis inte in allt åtgärdsarbete som förekommer i länet för berörda miljökvalitetsmål. Åtgärdsprogrammens syfte är att effektivisera miljöarbetet, bland annat genom att:fokusera på vilka insatser som gör bäst nyttaprioritera bland olika åtgärderöka samarbetet mellan olika myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationerpeka ut åtgärder där det är viktigt med samordnade insatser från olika intressenterAmbitionen är alltså inte att ersätta annat miljöarbete utan programmet ska vara ett hjälpmedel för berörda intressenter att prioritera i miljöarbetet.I åtgärdsprogrammet ges tillståndsbeskrivningar och analyser för vart och ett av miljökvalitetsmålen. På nästa sida följer en förteckning över alla åtgärder i programmet, vilka som ansvarar för att åtgärderna genomförs och när de ska genomföras. Motiv till åtgärderna framgår av texterna under respektive miljökvalitetsmål. Sammanfattningen avslutas med en bedömning av i vilken utsträckning målen kan uppnås med åtgärdsprogrammet.Sammanlagt föreslås 48 antal åtgärder enligt nedanstående fördelning:Övergripande: 2 styckenIngen övergödning: 8 styckenLevande sjöar och vattendrag: 25 styckenGrundvatten av god kvalitet: 9 styckenBara naturlig försurning: 4 styckenDe viktigaste aktörerna för de föreslagna åtgärderna är Länsstyrelsen (36 stycken), Kommunerna (23 stycken), Skogsvårdsstyrelsen (9 stycken) LRF (4 stycken) och Hushållningssällskapet (3 stycken). Siffrorna inom parentes anger antalet åtgärder där respektive organisation nämns som aktör. I bilaga 2 finns en översikt över åtgärder som berör kommunerna kompletterad med en bedömning av i hur stor utsträckning varje kommun är berörd av respektive åtgärd.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Biotopkartering Vätterbäckar. Del 4, Västra Götalands län

I denna rapport redovisas resultatet från ett projekt benämnt Biotopkartering Vätterbäckar. Projektet har innefattat kartering av sammanlagt 46,2 mil fördelat på 91 vattendrag som mynnar i Vättern inom Jönköpings-, Västra Götalands-, Örebro och Östergötlands län. Biotopkarteringen har skett med en standardiserad metodik som innefattar beskrivningar av miljöerna både i vattnet och i strandområdena. Dessutom har en modell för beräkning av öringproduktion i bäckarna tagits fram.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p