Jämlik hälsa – vad krävs för att nå från evidens till politik och praktik?

Kurser och konferense

En berättelse om att inte kunna knyta skoremmarna, och viktminskning med LCHF diet

The story presented provides a short description of the emergence of LCHF diet as a key strategy for weight reduction. Historically, two paradigms have influenced the dietary advice. Reduction of fat or reduction of carbohydrates. The sugar industry has over the years supported the first paradigm. Since the systematic reviews were presented back in 2009 the second paradigm were adviced that we need more fat and less carbohydrates. Saturated fat is not dangerous for cardiovascular health.I den här berättelsen var syftet att kortfattat presentera framväxten av LCHF diet dvs låg kolhydrat och högt fett innehåll i vår mat som ett sätt att minska vikten. Historiskt har två paradigm stått mot varande. Det ena har förespråkat att fr.a. mättat fett är farligt, stöttat av sockerindustrin. Den andra att övervikt och ”vällevnadssjukdomar” främst är orsakad av för mycket socker och mjöl samt processade produkter i kosten. Omkring år 2009 presenterades tre större systematiska översikter som alla kom till samma slutsatser. Mättat fett är inte farligt för hjärt-och kärl hälsa

Klimatkrisen och behovet av nya berättelser

Socialmedicin som akademiskt ämne handlar om att klargöra faktorer som påverkar folkhälsan, men också att medverka i förändringsarbete som påverkar dessa faktorer. Det är mot den bakgrunden som Socialmedicinsk tidskrift, SMT, gör detta temanummer som syftar till att lyfta fram möjligheter att påverka "klimatkrisen" och inge hopp om förändring. Det behövs berättelser inom områden som boende, transport, energi och mat. Alla områden nära knutna till klimatförändring. Och alla avgörande för folkhälsan

Ursprungsbefolkningar fungerar som markörer för klimatkrisen

Klimatmötet i Glasgow har börjat när jag skriver den här ledaren. FN chefen, Antonio Guterres sade i sitt inledningstal: Failure is not an option! Spelet mellan länder globalt för att påverka miljökrisen illustreras dagligen i våra tidningar. Oljestaterna bromsar miljöarbetet och har lobbat för att i dokument ta bort faran med de fossila bränslena. Johan Rockström o.a. skriver att ”Mer vatten måste skyddas om vi ska klara klimatmålen”. Det räcker inte med att hantera utsläpp av CO2 från transporter, industri och annan energianvändning. Urbefolkningar runt om i vår värld lever nära naturen eller av naturen. Det gäller i högsta grad samerna i Sapmi. Sapmi som omfattas, förutom Sverige, av länderna Finland, Norge, och Ryssland. Sapmi breder ut sig i Arktisområdet från Kolahalvön till Dalarna.  Förutsättningarna för att bevara miljön och skapa en hållbar utveckling är detsamma som för hälsa – nämligen fred, utbildning, mat, inkomster, ett stabilt ekosystem, hållbara resurser, stödjande sociala nätverk, social rättvisa och jämlikhet. För att åstadkomma förändring för bättre hälsa i befolkningen är möjligheter att påverka i lokalsamhället avgörande. Hälsa är en fråga om möjligheter till att påverka, makt och resurser. Men att förändra är inte lätt. Att förespråka delaktighet i lokalsamhällen innebär att en decentraliseringsprocess startas. En sådan process är en utmaning för den centraliserade politiska och ekonomiska makten

Barn som far illa – om förutsättningar och möjligheter till prevention

På ett förtjänstfullt sätt presenteras i detta nummer en kunskapsöversikt om barn som lever med risk för att fara illa. I översikten redovisas kartläggningar för hur det ser ut i Sverige men framför allt presenteras möjligheter till att påverka risksituationer för barn. Översikten är resultatet av ett samverkansprojekt mellan Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Angiverilagen skapar oro och demonstrationer inom fackliga och kommunala organisationer såväl som hos representanter för civilsamhällesorganisationer

Regeringen publicerade förra veckan tilläggsdirektiv till en utredning om att stärka återvändandearbetet. Det som i sommarens intensiva debatt mest kallats Angiverilagen. En del i utredningen handlar om att utreda en informationsplikt för myndighetspersoner som kommer i kontakt med personer som vistas utan giltigt uppehållstillstånd i Sverige. Det innebär att myndighetspersonal, såsom skol- och sjukvårdspersonal samt medarbetare inom socialtjänsten, skulle tvingas ange människor som de egentligen har i uppgift att hjälpa och stötta