Paradigma: I. In den Naturwissenschaften

Olika användningar av begreppet paradigm beskrivs: Föredömliga experiment, argumentationsstrategier, inflytelserika teorier, betydelsefulla arbeten, respektive ett system av förutsättningar eller utgångspunkter. Kuhns betydelse för den nutida användningen av begreppet paradigm markeras. Han använde det för att uttrycka en viss grad av relativism och icke-rationalitet i förståelsen av vetenskapligt arbete. Skilda paradigm uppfattas av honom som konkurrerande och ojämförliga övergripande modeller för vetenskapligt arbete. Den idag rikligt förekommande användningen av termen paradigm är ett resultat av Kuhns inflytande, men har också medfört en försvagning av termens innebörd och implikationer

Introduction

Artikeln introducerar bokens tematik. Några exempel: I traditionell kristen skapelsetro manifesteras Guds godhet genom ordning, medan kaos, synd och död är uttryck för onda makter. Också vetenskapen uppfattar traditionellt verkligheten som ordnad i betydelsen regelbunden. Aktuella trender i såväl vetenskap som teologi utmanar dessa tolkningar. Kaosteori visar att vår traditionella tolkning av såväl deteminism som slump är alltför begränsad. Vad betyder detta för religiösa föreställningar om Guds försyn, förutvetande och predestination? Behöver teologin integrera föreställningar om slump? Artikeln diskuterar vidare om design är en egenskap hos verkligheten eller betraktaren, och om ordning med nödvändighet är harmonisk. Biologer har traditionellt avvisat föreställningar om intentionalitet men accepterat tanken på funktion. Men hur långt ifrån varandra ligger egentligen funktion, design, intentionalitet och teleologi

Organ transplantation and views of life

Vid den nordiska konferensen ”Teaching bioethics” illustrerade transplantationskirurgen Nils H. Persson och jag hur en dialogpedagogisk metod kan belysa en frågeställning på ett sätt som är svårt för en ensam lärare. Nils H. Persson diskuterade bland annat den stora skillnaden i frekvens av organdonationer mellan de nordiska länderna, mindre än 15 PMP (per million population), och Spanien, mer än 30 PMP. Jag belyste hur olikheter i livsåskådning och livsåskådningstraditioner kan bidra till att förstå denna skillnad. Artikeln sammanfattar några huvudtankar i min argumentering. Skillnader i religiös tradition kan delvis förklara dagens situation. Godhetsprincipen i katolsk tradition, jämfört med en mera individualistisk etik i luthersk tradition, kan bidra till den högre villigheten att donera organ i Spanien. I Spanien utförs livsuppehållande behandling längre än i de nordiska länderna, vilket leder till högre frekvens av hjärndöd, ca. 60 PMP i Spanien mot 30 PMP i Norden, och fler organ som är användbara för transplantation. Detta kan delvis förstås mot bakgrund av olika syn på livets helgd och värde

Universal Ethics – a Futile Effort? A Contractual Analysis of the Search for a Universal Ethics

Artikeln diskuterar en föga uppmärksammad paradox inom etiken: Etiska teorier söker övervinna moralisk oenighet och bristande efterlevnad, men de lever på sitt misslyckande att åstadkomma detta. Om alla skulle handla efter universellt accepterade moraliska principer blev moralen ointressant. Kontraktsetiska teorier kan bidra till att förstå denna aspekt av etiken. Enligt dessa uppstår etiska problem genom intressekonflikter, och de löses genom att finna modeller som är acceptabla för alla inblandade. Eftersom skilda intressen ständigt fortlever och förändras, finns det anledning att vänta sig en oupphörlig spänning eller ambivalens mellan divergerande intressen och strävan efter en universell etik

Christian Ethics and the Moral Psychologies

Browning offers rich information on theories in current moral psychology. He criticizes these theories and states the superiority of the Christian narrative for the understanding and grounding of morality. This short text is a critical comment to his standpoint

Kuhn, Thomas Samuel

Kuhns betydelse för vetenskapsteorin beskrivs kortfattat, från introduktionen av idén om paradigmskiften till hans senare utarbetade uppfattning om vetenskapen som en evolutionär process och skilda vetenskapliga språk som inkommensurabla. Hans inflytande på teologin, särskilt diskussionen om naturvetenskap och teologi, tecknas

Editorial

This special section of Genes and Nutrition presents a baseline analysis of ethical and legal issues undertaken within the EU FP7 research project Food4Me, which investigates the feasibility today of the vision for delivering personalized nutrition. Four major topics are addressed: Do we know enough for offering personalized nutritional advice? How can personal, cultural, and scientific perspectives on food and health be integrated? How does personalized nutrition affect individual autonomy? Which urgent ethical and legal matters stand out when personalized nutrition is commercialized

Modell: I. Naturwissenschaftlich

Mångfalden i användningen av modeller i betydelsen analogier i vetenskapligt språk beskrivs: visualiseringar, typexempel, och (vanligast) begreppsliga och teoretiska konstruktioner. En annan användning är när vetenskapliga teorier som sådana uppfattas som modeller. De betraktas då som något annat än bokstavliga beskrivningar av verkligheten, som i exv. i instrumentalismen och den kritiska realismen. I denna mening har begreppet modell kommit att användas som verktyg av teologer som studerar teologins förhållande till naturvetenskaperna