Organisationsformens inverkan på patienttillfredsställelsen

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Ansvaret för producerandet av service i samhället åligger staten och kommunen, men själva tjänsten kan köpas av andra serviceproducenter. Detta har inneburit att även organisationer utanför den offentliga sektorn, dvs den privata och tredje sektorn, kan erbjuda sina tjänster. Samfundet Folkhälsan slöt år 1998 ett samarbetsavtal med Karis stad om att för stadens räkning producera vissa delar av den lagstadgade socialvården och hela primärhälsovården. I och med avtalet grundades Mjölbolsta friskvårdsdistrikt. Eftersom ett dylikt avtal är unikt så är det intressant att undersöka ifall servicen i hälsocentralen påverkas av valet av producent, i detta fall en tredje sektor organisation. Själva organisationformen hos serviceproducenten kan antas leda till skillnader beträffande attityderna till hälsovårdens organisering. Avsikten med detta arbete är att undersöka i vilken grad skillnader i själva organisationsformen hos den organisation som erbjuder servicen inverkar på patienttillfredsställelsen. För detta syfte har det gjorts en brukarutvärdering, vilken undersöker hur tillfreds patienterna är med hälsovårdstjänsterna. Denna utvärdering gjordes förutom i Karis, även i Pargas, Lovisa och Toijala, i vilka hälsovårdstjänsterna produceras av kommunen. Patienttillfredsställelsemätningens syfte innebär således en jämförande utvärdering mellan den nya produktionsmodellen i Karis och den traditionella produktionsmodellen i jämförelsekommunerna, med beaktande av effektivitet och kvaliteten av servicen. Effektiviteten mäter själva stödet av verksamheten, medan kvaliteten är ett mått på nöjdhet hos brukaren av tjänsterna. Frågeformuläret består av frågor angående bakgrundsinformation, besöket på hälsocentralen och användning av hälsovårdstjänster samt åsikter beträffande hälsocentralens service i allmänhet. På förfrågningen svarade 635 personer av vilka 608 personer var invånare i i fråga varande kommuner. Som analysmetod användes korstabeller, ensidig variansanalys och regressionsanalys. En del av variablerna sammanslogs till summavariabler. Resultaten av analyserna tyder på skillnader mellan kommunerna beträffande vårdkvalitet, själva servicen samt patienternas åsikter om själva verksamheten. I Karis och Pargas var patienternas bedömning något positivare än i Lovisa och Toijala. Beträffande effektivitet, vårdkvalitet och tillfredsställelse var åsikterna positivast beträffande hälsovårdstjänsterna i Karis och negativast beträffande Toijala

Pyöröovi-ilmiön tunnistamisvalmius

Tämän opinnäytetyön tavoitteena oli selvittää, onko valmistuvalla tai vastavalmistuvilla terveydenhuollon ammattilaisilla valmius tunnistaa palvelukatveessa oleva ikääntynyt pyöröovipotilas. Työelämän kumppanina tässä työssä toimi Diakonissalaitoksen Seniori-Vamos. Kerätyn aineiston perusteella vastattiin kysymyksiin; millaiset valmiudet valmistuvilla tai vastavalmistuneilla terveydenhuollon ammattilaisilla on tunnistaa pyöröovipotilas ja mitä jatko-ohjausta valmistuva- tai vastavalmistunut terveydenhuollon ammattilainen antaa pyöröovipotilaalle? Etsivän vanhustyön verkosto on aloittanut yhteistyön terveydenhuollon toimijoiden kanssa koskien palvelukatveessa olevia ikääntyneitä. Tämä palvelukatveessa oleva ikääntyneiden ryhmä hakeutuu terveydenhuollon piiriin, vaikka somaattista syytä ottaa yhteyttä terveydenhuoltoon ei löydy. Erityisesti ikääntyneet palaavat terveydenhuollon piiriin pian sairaalasta kotiuduttuaan, mikäli kotiutusprosessi epäonnistuu. Tästä koituu kustannuksia sekä kuormitusta terveydenhuollolle. Internetissä toteutettu kysely suunnattiin terveydenhuollon opiskelijoille ja vastavalmistuneille terveydenhuollon ammattilaisille Facebookin Sairaanhoitajaopiskelijat -ryhmässä. Kyselyyn vastasi 130 henkilöä. Tulosten mukaan 40 % tunnistaisi harjoittelu- tai työpaikallaan palvelukatveessa olevan pyöröovipotilaan mutta vain 25 % vastaajista osaisi ohjata kyseisen potilaan oikeanlaisen avun piiriin. 39 % arvioi kohdanneensa pyöröovipotilaan ja 15 % kertoi saaneensa aiheesta tietoa koulusta tai työpaikaltaan. Kyselyn tulosten perusteella koulut tai harjoittelupaikat eivät anna riittävää valmiutta tunnistaa pyöröovipotilasta. Vaikka pyöröovipotilas tunnistettaisiin, tiedoissa on puutteita oikeanlaiseksi koetun avun tarjoamiseksi. Etsivän vanhustyön toimijoiden kannattaa kohdentaa koulutusta ammattikorkeakoulujen terveysalojen opiskelijoille. Jatkotutkimusaiheena tulisi kartoittaa konkreettisia keinoja pyöröovipotilaan tunnistamiseen terveydenhuollossa. Tämän jälkeen jatkotutkimusaiheena konkreettiset toimenpiteet pyöröovipotilaan ohjaamiseksi oikeanlaiseksi koetun avun piiriin