Investeringsprocessen - för småinvesteringar i ett stort svenskt företag i två olika länder

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur ett stort svenskt internationellt företag som verkar i olika kulturer och länder arbetar med investeringar samt att analysera använda metoder och processer i avseende att kunna diskutera lämpligheten i dessa och om möjligt ge förslag på förbättringar. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie. Med hjälp av denna har vi studerat vårt valda problem ingående på ett djupt och grundligt sätt. För att få en övergripande förståelse för ämnet har vi gjort en djupgående studie av den litteratur som finns inom området som sammanställts i teorikapitlet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som i viss mån anpassats till den intervjuade. Den teoretiska referensram som används i uppsatsen omfattar beslutsorienterad investeringsteori, processorienterad investeringsteori och kulturteori för att belysa eventuella komplikationer mellan de undersökta länderna. Den empiriska presentationen bygger i huvudsak på primärdata som framkommit genom intervjuer med respondenter på IKEA som i sin vardag arbetar med investeringar på ett eller annat sätt. Utöver detta finns det även inslag av sekundärdata för att ge en sammanfattande överblick över företaget. Efter att ha byggt upp förståelsen för hur företaget arbetar med investeringar och efter att ha analyserat använda metoder och processer har vi kommit till ett antal slutsatser som mynnar ut i förslag till hur företaget kan gå tillväga för att förbättra sin verksamhet i de båda länderna. Företaget bör applicera en standardiserad bedömningsmetod som tillsammans med kvalitativa metoder även bör innehålla en kalkylmetod vid bedömningen av småinvesteringar bla. för att underlätta jämförelser mellan länder. Företaget bör initialt applicera payback-metoden fullt ut, då det i viss utsträckning redan använder den. I ett längre perspektiv kan även kapitalvärdesmetoden introduceras som är enkel att använda. Vidare bör investeringsprocessen vid småinvesteringar förändras då den befintliga inte tar hänsyn till någon kalkylmetod och inte heller har en tillräcklig uppföljning. Det visade sig att de av oss befarade kulturskillnaderna som skulle leda till svårigheter för företaget inte finns i den utsträckning som vi hade förväntat oss. Däremot finns det saker som de olika organisationerna kan lära sig av varandra för att förbättra den totala verksamheten. Däribland ingår tex. den tyska delegeringen ut till regioncheferna, vilket Sverige kan lära sig av, men även reducerandet av hierarkin i Tyskland

Balanced Scorecard och budget - är det möjligt att skapa ett gemensamt styrverktyg?

Syftet är att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma årliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnås. Studien grundar sig på den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts på ett kunskapsintensivt företag. För att få en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts på tre personer inom området. Då inte tillräcklig teori finns om ämnet vi behandlar valde vi att även skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att använda oss av och beskriva de två styrverktygen Balanced Scorecard och budget. För att uppnå syftet har vi själva skapat en egen teori om deras gemensamma årliga process. I det här teoristycket har vi utgått från budgetens teoretiska processer och applicerar dessa på Balanced Scorecard för att de båda styrverktygen ska få en gemensam process. Företaget som studeras är Länsförsäkringar Skåne som är ett kunskapsintensivt företag. I dagsläget har deras Balanced Scorecard och budget en gemensam process, men de betraktar dem ändå som två separata styrverktyg. Vi har kommit till slutsatsen att då Balanced Scorecard och budget har mycket gemensamt kan de integreras till ett styrverktyg. Genom att studera vårt fallföretag har vi kommit fram till att det är möjligt för Balanced Scorecard att följa budgetens årliga processer. En gemensam process för styrverktygen underlättar en hopslagning till ett styrverktyg. Det hopslagna styrverktyget kommer att följa budgetens strukturer och uppställningsmetoder samtidigt som Balanced Scorecardets perspektiv finns kvar men modifieras