Relationen mellan krav, att söka socialt stad och ohälsa hos studenter.

Much research which focuses on work related stress has been conducted in the field of organisational psychology, but few studies have examined students. The purpose of this study was to examine if stress as quantitative demands is related to poor health among students. Another purpose was to study if instrumental and emotional support as copingstrategies is related to lower levels of poor health and if any of the two types of support interact with demands to explain variance levels of students’ poor health. A survey was answered by 97 students (47 women and 50 men) at different faculties at Lund University. The survey consisted of sub-scales measuring quantitative demands (QPS-Nordic), instrumental and emotional social support as a coping strategy (COPE Inventory) and poor health (GHQ-12). The results showed a positive significant relation between perceived demands and poor health among the students. Furthermore the results showed that seeking instrumental support was not related to poor health and that emotional support was related to poor health. When all variables was included in the model only the demands could be linked to perceived poor health. The results indicate the importance of noticing students’ demands and poor health and the need for further studies with focus on students.Inom arbets- och organisationspsykologi har mycket forskning fokuserat stress i arbetslivet, men få studier har genomförts kring studenter. Studiens syfte var att undersöka om stress i form av kvantitativa krav är relaterat till ohälsa bland studenter. Ytterligare syfte var att studera om instrumentellt och emotionellt stöd som copingstrategier är kopplat till lägre grad av ohälsa samt om någon av de båda typerna av stöd interagerar med krav när det gäller att förklara varians i studenters ohälsa. En enkät besvarades av 97 studenter (47 kvinnor, 50 män) vid olika fakulteter vid Lunds universitet. Enkäten bestod av delskalor som mäter kvantitativa krav (QPS-Nordic), instrumentellt och emotionellt socialt stöd som copingstrategi (COPE Inventory) samt ohälsa (GHQ-12). Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan uppleva krav och ohälsa bland studenterna. Vidare visade studien att instrumentellt stöd inte var relaterat till ohälsa samt att emotionellt stöd kunde kopplas till rapporterad ohälsa. När samtliga variabler inkluderades i modellen var det emellertid endast kraven som förklarade varians i ohälsa. Ingen typ av socialt stöd som copingstrategi integrerade med kraven när det gäller att förklara studenternas ohälsa. Resultaten pekar på vikten av att uppmärksamma studenters krav och ohälsa samt på behov av vidare studier med fokus på studenter

En hjälpande hand eller ett spårbart risktagande? - En kvalitativ intervjustudie med kvinnor som levt i nära våldsrelationer

Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur internets spårbara historik påverkar en utsatt grupps närvaro och aktivitet på internet och sociala medier. Studien avser att undersöka hur kvinnor som levt i nära våldsrelationer närvarat på internet och sociala medier och därigenom vidare kunna belysa risker och möjligheter med internet som plattform för att nå kvinnor som lever i våldsrelationer. Teori: Det teoretiska ramverket innehåller teorier om makt och maktutövande, medieanvändning, personalisering och integritet samt kognitiv dissonans. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer. Material: Åtta stycken kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som levt i nära relationer med fysiskt och/eller psykiskt våld. Resultat: Studiens resultat visar att samtliga deltagare upplever att deras före detta partner hade stor påverkan på deras närvaro och aktivitet på internet och sociala medier. Det tog sig främst uttryck i att deras möjlighet att ta del av information och att interagera med omvärlden begränsades. Studiens deltagare är medvetna om internets spårbara historik, oberoende förkunskap, genom sina egna erfarenheter. Både erfarenheter av relevant, riktad kommunikation samt erfarenheter av att partnern spårat deras historik och aktivitet. På grund av detta anpassade de sin användning av internet och sociala medier under tiden de befann sig i relationen, och några av deltagarna gör det än idag. Deltagarna lyfter både risker och möjligheter med internet som plattform för att nå dem, vilket presenteras detaljerat i resultat- och analysdelen

Föräldrars upplevelse av miljön och bemötandet på Ronald McDonald Hus - en kvalitativ intervjustudie

Abstract Background: Families with sick children are expressing the needs of accommodation near the hospital, in order to be close to their children and be together as a family. Aim: To investigate how parents experienced the hospitality and the environment at the Ronald McDonald House (RMH) in Uppsala and how they feel their children have experienced the stay. Method: Descriptive qualitative interview study. Five parents who lived with their family at RMH between 2013- 2014 have been interviewed with a semi-structured approach. A qualitative content analysis with an inductive approach according to Graneheim and Lundman (2003) was conducted on a manifest level. Results: RMH made the families’ situation easier. RMH met their needs of a homelike environment where they could be themselves; be together and maintain everyday routines. Respect and fellowship prevailed in the house. The families’ received support from RMH, both from other families and the staff. The staff was helpful and as fellow human beings and drew attention to all the children. RMH is a place where kids can play and have fun with other children. Staying at RMH made it more fun to go to the hospital. The kids developed when they lived with other families. The sick children were able to share experiences and strategies with children in similar situation. Conclusion: Parents at RMH experienced the environment and the hospitality at RMH as very positive. There's a need to expand the business because of demand exceeding supply. Rooms that relatives can rent for a couple of nights for an affordable sum would be appreciated. SAMMANFATTNING Bakgrund: Familjer med ett sjukt barn uttrycker behov av boende nära sjukhuset, för att kunna vara nära sitt barn och vara tillsammans hela familjen. Syfte: Att undersöka hur föräldrar upplevde bemötandet och miljön på Ronald McDonald Hus (RMH) i Uppsala och hur de upplevde att deras barn upplevde vistelsen. Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Fem föräldrar som bott med sin familj på RMH mellan 2013-2014 intervjuades med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman (2003) utfördes på manifest nivå. Resultat: RMH uppfyllde familjernas behov av en hemlik miljö, där de kunde vara sig själva, vara tillsammans och bibehålla rutiner. RMH var en barnvänlig plats där barnen kunde leka och ha roligt med andra barn. Det blev roligare för barnen att åka till sjukhuset när de bodde på RMH. Respekt och gemenskap rådde på huset. Familjerna fick stöd, både från andra familjer och personalen. Personalen på RMH var hjälpsamma medmänniskor, och uppmärksammade alla barnen. Barnen utvecklades av att bo med andra familjer. De sjuka barnen träffade andra barn i liknande situation och kunde utbyta erfarenheter och strategier. RMH gjorde familjernas situation lättare. Slutsats: Föräldrar på RMH upplevde miljön och bemötande där väldigt positivt. Det är platsbrist på RMH, då många familjer har behov av att bo på denna typ av boende. Det är därför av betydelse att utöka verksamheten. Rum där släktingar kan hyra in sig i någon natt för en överkomlig summa skulle uppskattas

Föräldrars upplevelse av miljön och bemötandet på Ronald McDonald Hus - en kvalitativ intervjustudie

Abstract Background: Families with sick children are expressing the needs of accommodation near the hospital, in order to be close to their children and be together as a family. Aim: To investigate how parents experienced the hospitality and the environment at the Ronald McDonald House (RMH) in Uppsala and how they feel their children have experienced the stay. Method: Descriptive qualitative interview study. Five parents who lived with their family at RMH between 2013- 2014 have been interviewed with a semi-structured approach. A qualitative content analysis with an inductive approach according to Graneheim and Lundman (2003) was conducted on a manifest level. Results: RMH made the families’ situation easier. RMH met their needs of a homelike environment where they could be themselves; be together and maintain everyday routines. Respect and fellowship prevailed in the house. The families’ received support from RMH, both from other families and the staff. The staff was helpful and as fellow human beings and drew attention to all the children. RMH is a place where kids can play and have fun with other children. Staying at RMH made it more fun to go to the hospital. The kids developed when they lived with other families. The sick children were able to share experiences and strategies with children in similar situation. Conclusion: Parents at RMH experienced the environment and the hospitality at RMH as very positive. There's a need to expand the business because of demand exceeding supply. Rooms that relatives can rent for a couple of nights for an affordable sum would be appreciated. SAMMANFATTNING Bakgrund: Familjer med ett sjukt barn uttrycker behov av boende nära sjukhuset, för att kunna vara nära sitt barn och vara tillsammans hela familjen. Syfte: Att undersöka hur föräldrar upplevde bemötandet och miljön på Ronald McDonald Hus (RMH) i Uppsala och hur de upplevde att deras barn upplevde vistelsen. Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Fem föräldrar som bott med sin familj på RMH mellan 2013-2014 intervjuades med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman (2003) utfördes på manifest nivå. Resultat: RMH uppfyllde familjernas behov av en hemlik miljö, där de kunde vara sig själva, vara tillsammans och bibehålla rutiner. RMH var en barnvänlig plats där barnen kunde leka och ha roligt med andra barn. Det blev roligare för barnen att åka till sjukhuset när de bodde på RMH. Respekt och gemenskap rådde på huset. Familjerna fick stöd, både från andra familjer och personalen. Personalen på RMH var hjälpsamma medmänniskor, och uppmärksammade alla barnen. Barnen utvecklades av att bo med andra familjer. De sjuka barnen träffade andra barn i liknande situation och kunde utbyta erfarenheter och strategier. RMH gjorde familjernas situation lättare. Slutsats: Föräldrar på RMH upplevde miljön och bemötande där väldigt positivt. Det är platsbrist på RMH, då många familjer har behov av att bo på denna typ av boende. Det är därför av betydelse att utöka verksamheten. Rum där släktingar kan hyra in sig i någon natt för en överkomlig summa skulle uppskattas