Utvärdering av gröna taks effekt att minska flödesbelastningen på ledningsnätet

Evaluation of the effect of green roofs to reduce the risk of flooded networks A short study has been performed in order to assess the potential effect of green roofs concerning reduced demands for pipe dimension. The study has been performed using hydraulic models of the stormwater network. The stormwater model is fictitious even though it is a model of a real network the amount of impermeable surfaces connected to the network are augmented to make them critical to changes i.e. that increased loads causes flood. Two different types of roofs have been tested at two different climate conditions from Sweden. The study was performed with mike urban (Dhigroup.com) a market leading modeling software in Sweden. The modeling software has tools for supporting calculations of different SUDS (sustainable urban drainage systemes) such as green roofs, bio retention cells and infiltration trenches. The tools are quite similar to the tools included in another software SWMM (EPA) The build-up of the roofs in the model are modelled after a real roof in Kiruna. One roof consists of a thicker sedum-herbs-grassroof with a thickness of approximately 110-140 mm and the other 40 mm thick. None of the roofs had any technical constructions under in order to delay the runoff. Only water absorbing mats for the vegetation. Two different climates were simulated using precipitation, and temperature calculated evaporation using open data from the Swedish Meterological and Hydrologic Institute, SMHI. The locations chosen was from Kiruna in the north of Sweden and from Malmö. Only summer periods were studied. The main mechanisms for stormwater reduction and detention are 1. Reduction of the total runoff due to wetting of the materiel. When the water content in the soil is under the field capacity there will be an additional loss for saturating the material to make it drip through. 2. Slowing the runoff for more intense rains by detention. Green roof substrates are quite permeable but for heavier rains it can be limiting and thus leading to temporary storage in the pores. Sometimes there can be underlaying constructions for detention. First yearly simulations were performed for the two different types of roofs at two locations. In the study yearly runoff was evaluated which differs between different roofs and different climates. Furthermore, the variation of saturation of the roofs were analysed. Secondly development was simulated by increasing the connected impermeable surfaces connected to the model by 10% and 40%. Then design rains with a return time of 10 year was simulated with floodings as a result (since the models were altered to be critical). Then the number of green roofs were increased until the flooding vanished. Different initial saturations were tested. For 30-70% of all rains >6mm in summertime in Kiruna no runoff was calculated. For Malmö the result was between 50-95%. The cause of the reduction is due to storage in unsaturated soils which has been dried up between rains. The increased area connected impermeable surfaces had to be matched with a little more than an equal number of green roofs. The main and in a way an obvious conclusion was that a warmer climate results in a roof that dries up more often thus allowing it to absorb all water from many smaller rain events. Another conclusion was that a thicker roof has more capacity than a thinner roof to absorb water. It is also quite logical that an increase of permeable surfaces has to be matched against the same number of green roofs to remain at status quo

Utvärdering av gröna taks effekt att minska flödesbelastningen på ledningsnätet

Evaluation of the effect of green roofs to reduce the risk of flooded networks A short study has been performed in order to assess the potential effect of green roofs concerning reduced demands for pipe dimension. The study has been performed using hydraulic models of the stormwater network. The stormwater model is fictitious even though it is a model of a real network the amount of impermeable surfaces connected to the network are augmented to make them critical to changes i.e. that increased loads causes flood. Two different types of roofs have been tested at two different climate conditions from Sweden. The study was performed with mike urban (Dhigroup.com) a market leading modeling software in Sweden. The modeling software has tools for supporting calculations of different SUDS (sustainable urban drainage systemes) such as green roofs, bio retention cells and infiltration trenches. The tools are quite similar to the tools included in another software SWMM (EPA) The build-up of the roofs in the model are modelled after a real roof in Kiruna. One roof consists of a thicker sedum-herbs-grassroof with a thickness of approximately 110-140 mm and the other 40 mm thick. None of the roofs had any technical constructions under in order to delay the runoff. Only water absorbing mats for the vegetation. Two different climates were simulated using precipitation, and temperature calculated evaporation using open data from the Swedish Meterological and Hydrologic Institute, SMHI. The locations chosen was from Kiruna in the north of Sweden and from Malmö. Only summer periods were studied. The main mechanisms for stormwater reduction and detention are 1. Reduction of the total runoff due to wetting of the materiel. When the water content in the soil is under the field capacity there will be an additional loss for saturating the material to make it drip through. 2. Slowing the runoff for more intense rains by detention. Green roof substrates are quite permeable but for heavier rains it can be limiting and thus leading to temporary storage in the pores. Sometimes there can be underlaying constructions for detention. First yearly simulations were performed for the two different types of roofs at two locations. In the study yearly runoff was evaluated which differs between different roofs and different climates. Furthermore, the variation of saturation of the roofs were analysed. Secondly development was simulated by increasing the connected impermeable surfaces connected to the model by 10% and 40%. Then design rains with a return time of 10 year was simulated with floodings as a result (since the models were altered to be critical). Then the number of green roofs were increased until the flooding vanished. Different initial saturations were tested. For 30-70% of all rains >6mm in summertime in Kiruna no runoff was calculated. For Malmö the result was between 50-95%. The cause of the reduction is due to storage in unsaturated soils which has been dried up between rains. The increased area connected impermeable surfaces had to be matched with a little more than an equal number of green roofs. The main and in a way an obvious conclusion was that a warmer climate results in a roof that dries up more often thus allowing it to absorb all water from many smaller rain events. Another conclusion was that a thicker roof has more capacity than a thinner roof to absorb water. It is also quite logical that an increase of permeable surfaces has to be matched against the same number of green roofs to remain at status quo

Greenhouse gas emissions and sustainability of green roofs and stormwater systems at a district level – comparisons with a life cycle perspective

To reach future climate targets, it is important to verify that materials and technologies used for construction are sustainable and have a minimal environmental impact. The goal of this project was to add a broad life cycle perspective for quantifying energy and greenhouse gas emission, from the upstream flow of the construction process and the operational phase by including buildings and stormwater systems at a district level. The hypothesis was that green roofs might have a higher impact on greenhouse gas emissions as more material is needed compared to a standard roof. In return, green roofs reduce and retain stormwater, which may reduce the risk of hydraulic overloading in connected stormwater systems. This may lead to reduced CO2 emission if an upgrade of existing systems is not necessary. To evaluate this complex issue, a framework was developed combining construction modelling, energy simulation, stormwater system modelling, and life cycle assessment. The result of this theoretical study indicates that green roofs reduce and retain stormwater but are in most cases not sufficient to reduce the risk of hydraulic overloading in connected stormwater systems. The results demonstrated that green roofs should be not solely implemented to reduce and retain stormwater in the Nordic climate

Miljöinvestering och återbetalning av gröna tak – verktyg och jämförelser med ett livscykelperspektiv

Bygg- och anläggningssektorn står för 20% av Sveriges klimatutsläpp. Klimatpåverkan kommer främst från tillverkningen av material och produkter samt från utsläppen relaterade till driftsfasen. Enligt färdplanen för bygg- och anläggningssidan är målen 50% minskade utsläpp av växthusgaser för 2030 och för 2045 är målen en netto noll utsläpp. För att nå framtidens klimatmål är det viktigt att verifiera att material och tekniker som används för byggnader är hållbara och har minimal miljöpåverkan. Målet med detta projekt har varit att lägga till ett brett livscykelperspektiv för att kvantifiera byggnaders energi-och och växthusgasutsläpp. Detta inkludera hållbara material från uppströmsflödet av byggprocessen och energi från driftsfasen. Detta inkludera även hållbara tekniker, så som gröna tak och träbaserade byggande och hållbar infrastruktur, så som dagvattensystem på distriktsnivå. Hypotesen var att gröna tak kan ha en högre miljöpåverkan och utsläppen av växthusgaser eftersom det behövs mer material för gröna tak jämfört med ett standardtak. Däremot kan gröna tak minska dagvattenflöde genom upptag och avdunstning av dagvatten vilket kan minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Detta kan leda till mindre miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser eftersom det behövs mindre material för dagvattenledningar. Detta an leda till betydligt minskade klimatutsläpp om en uppgradering av befintliga system inte är nödvändig. För att utvärdera denna komplexa fråga utvecklades ett ramverk som kombinerar konstruktionsmodellering, energisimulering, modellering av dagvattensystem och livscykelanalys. Ramverket har testades på en väl isolerad byggnad med gröna tak och dess dagvattenhantering. Resultatet av denna teoretiska studie indikerar att gröna tak minskar och fördröja dagvatten vid lågintensiva regn, men vid en intensive regn är gröna tak i de flesta fall inte tillräckliga för att minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Undersökning visar att en väl isolerade byggnad med ett grönt tak i skandinaviskt kallt klimat leder till en försumbar energibesparing. Resultaten visar även att gröna tak har i dag ett lika stort klimatavtryck som konventionella tak, så som tak med betongpannor. Utbyte av dagvattenledningar har ett relativt stort klimatavtryck; till exempel utgör 250 m av dagvattenledningar med diameter 1m lika stor klimatpåverkan som att bygga ett hus på 140 m2 . Därför rekommenderas samordning och samförläggning av ledningar för teknisk infrastruktur för en resurseffektiv planering och för att minska klimatavtryck genom grävning.Energimyndigheten 46829-1 </p

Miljöinvestering och återbetalning av gröna tak – verktyg och jämförelser med ett livscykelperspektiv

Bygg- och anläggningssektorn står för 20% av Sveriges klimatutsläpp. Klimatpåverkan kommer främst från tillverkningen av material och produkter samt från utsläppen relaterade till driftsfasen. Enligt färdplanen för bygg- och anläggningssidan är målen 50% minskade utsläpp av växthusgaser för 2030 och för 2045 är målen en netto noll utsläpp. För att nå framtidens klimatmål är det viktigt att verifiera att material och tekniker som används för byggnader är hållbara och har minimal miljöpåverkan. Målet med detta projekt har varit att lägga till ett brett livscykelperspektiv för att kvantifiera byggnaders energi-och och växthusgasutsläpp. Detta inkludera hållbara material från uppströmsflödet av byggprocessen och energi från driftsfasen. Detta inkludera även hållbara tekniker, så som gröna tak och träbaserade byggande och hållbar infrastruktur, så som dagvattensystem på distriktsnivå. Hypotesen var att gröna tak kan ha en högre miljöpåverkan och utsläppen av växthusgaser eftersom det behövs mer material för gröna tak jämfört med ett standardtak. Däremot kan gröna tak minska dagvattenflöde genom upptag och avdunstning av dagvatten vilket kan minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Detta kan leda till mindre miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser eftersom det behövs mindre material för dagvattenledningar. Detta an leda till betydligt minskade klimatutsläpp om en uppgradering av befintliga system inte är nödvändig. För att utvärdera denna komplexa fråga utvecklades ett ramverk som kombinerar konstruktionsmodellering, energisimulering, modellering av dagvattensystem och livscykelanalys. Ramverket har testades på en väl isolerad byggnad med gröna tak och dess dagvattenhantering. Resultatet av denna teoretiska studie indikerar att gröna tak minskar och fördröja dagvatten vid lågintensiva regn, men vid en intensive regn är gröna tak i de flesta fall inte tillräckliga för att minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Undersökning visar att en väl isolerade byggnad med ett grönt tak i skandinaviskt kallt klimat leder till en försumbar energibesparing. Resultaten visar även att gröna tak har i dag ett lika stort klimatavtryck som konventionella tak, så som tak med betongpannor. Utbyte av dagvattenledningar har ett relativt stort klimatavtryck; till exempel utgör 250 m av dagvattenledningar med diameter 1m lika stor klimatpåverkan som att bygga ett hus på 140 m2 . Därför rekommenderas samordning och samförläggning av ledningar för teknisk infrastruktur för en resurseffektiv planering och för att minska klimatavtryck genom grävning.Energimyndigheten 46829-1 </p

The Environmental Return of Investment for green roofs – tools and comparisons with a lifecycle perspective : Final report

Bygg- och anläggningssektorn står för 20% av Sveriges klimatutsläpp. Klimatpåverkan kommer främst från tillverkningen av material och produkter samt från utsläppen relaterade till driftsfasen. Enligt färdplanen för bygg- och anläggningssidan är målen 50% minskade utsläpp av växthusgaser för 2030 och för 2045 är målen en netto noll utsläpp. För att nå framtidens klimatmål är det viktigt att verifiera att material och tekniker som används för byggnader är hållbara och har minimal miljöpåverkan. Målet med detta projekt har varit att lägga till ett brett livscykelperspektiv för att kvantifiera byggnaders energi-och och växthusgasutsläpp. Detta inkludera hållbara material från uppströmsflödet av byggprocessen och energi från driftsfasen. Detta inkludera även hållbara tekniker, så som gröna tak och träbaserade byggande och hållbar infrastruktur, så som dagvattensystem på distriktsnivå. Hypotesen var att gröna tak kan ha en högre miljöpåverkan och utsläppen av växthusgaser eftersom det behövs mer material för gröna tak jämfört med ett standardtak. Däremot kan gröna tak minska dagvattenflöde genom upptag och avdunstning av dagvatten vilket kan minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Detta kan leda till mindre miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser eftersom det behövs mindre material för dagvattenledningar. Detta an leda till betydligt minskade klimatutsläpp om en uppgradering av befintliga system inte är nödvändig. För att utvärdera denna komplexa fråga utvecklades ett ramverk som kombinerar konstruktionsmodellering, energisimulering, modellering av dagvattensystem och livscykelanalys. Ramverket har testades på en väl isolerad byggnad med gröna tak och dess dagvattenhantering. Resultatet av denna teoretiska studie indikerar att gröna tak minskar och fördröja dagvatten vid lågintensiva regn, men vid en intensive regn är gröna tak i de flesta fall inte tillräckliga för att minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Undersökning visar att en väl isolerade byggnad med ett grönt tak i skandinaviskt kallt klimat leder till en försumbar energibesparing. Resultaten visar även att gröna tak har i dag ett lika stort klimatavtryck som konventionella tak, så som tak med betongpannor. Utbyte av dagvattenledningar har ett relativt stort klimatavtryck; till exempel utgör 250 m av dagvattenledningar med diameter 1m lika stor klimatpåverkan som att bygga ett hus på 140 m2. Därför rekommenderas samordning och samförläggning av ledningar för teknisk infrastruktur för en resurseffektiv planering och för att minska klimatavtryck genom grävning.The building and construction sector accounts for 20% of Sweden's climate emissions. The climate impact comes mainly from the manufacture of materials and products and from the emissions related to the operational phase. According to the roadmap for the construction industry, the goals are to reduce 50% of the greenhouse gases emission before 2030 and archive net zero emission by 2045. To reach the climate goals of the future, it is important to verify that the materials and techniques used for buildings are sustainable and have minimal environmental impact. The goal of this project has been to use a broad life cycle perspective for quantify buildings' energy and greenhouse gas emissions. This includes sustainable materials from the upstream flow of the construction process and energy from the operational phase. Moreover, it includes sustainable technologies, such as green roofs and wood-based construction and sustainable infrastructure, like stormwater system on a district-level. The hypothesis was, that green roofs can have a higher environmental impact and greenhouse gas emissions because more material is needed for green roofs compared to a standard roof. On the other hand, green roofs can reduce stormwater flow through absorption and evaporation of stormwater, which can reduce the risk of hydraulic overload in connected stormwater systems. This can lead to less environmental impact and emissions of greenhouse gases because less material is needed for stormwater pipes. This can lead to significantly reduced climate emissions if an upgrade of existing systems is not necessary. To evaluate this complex issue, a framework was developed that combines structural modelling, energy simulation, stormwater system modelling, and life cycle analysis. The framework has been applied on a highly insulated building with a green roof and the stormwater system for the district. The result of this theoretical study indicates that green roofs reduce and detain stormwater by low-intensity rains. However, in the event of intense rain, green roofs are in most cases not sufficient to reduce the risk of hydraulic overload in the connected stormwater systems. Investigations have shown that that the energy benefit of a green roof on a highly insulated building in the cold Scandinavian climates is low. Furthermore, the results show that green roofs today have as large climate footprints as conventional roofs, such as concrete tiles roofs. On the other hand, replacements of stormwater pipes have a large climate footprint. For example, 250 m of stormwater pipes with a diameter of 1m have the same climate impact as building a house of 140 m2. Therefore, coordination of replacement/maintenance or building underground utilities (water pipes, gas pipes and electrical cables) are recommended, to reduce the climate footprint through digging.Projektet har finansierats av Energimyndigheten och bedrivits som ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan Research Institut av Sweden [RISE] och Luleå tekniska universitet [LTU]. Projektnr 46829-1</p

The Environmental Return of Investment for green roofs – tools and comparisons with a lifecycle perspective : Final report

Bygg- och anläggningssektorn står för 20% av Sveriges klimatutsläpp. Klimatpåverkan kommer främst från tillverkningen av material och produkter samt från utsläppen relaterade till driftsfasen. Enligt färdplanen för bygg- och anläggningssidan är målen 50% minskade utsläpp av växthusgaser för 2030 och för 2045 är målen en netto noll utsläpp. För att nå framtidens klimatmål är det viktigt att verifiera att material och tekniker som används för byggnader är hållbara och har minimal miljöpåverkan. Målet med detta projekt har varit att lägga till ett brett livscykelperspektiv för att kvantifiera byggnaders energi-och och växthusgasutsläpp. Detta inkludera hållbara material från uppströmsflödet av byggprocessen och energi från driftsfasen. Detta inkludera även hållbara tekniker, så som gröna tak och träbaserade byggande och hållbar infrastruktur, så som dagvattensystem på distriktsnivå. Hypotesen var att gröna tak kan ha en högre miljöpåverkan och utsläppen av växthusgaser eftersom det behövs mer material för gröna tak jämfört med ett standardtak. Däremot kan gröna tak minska dagvattenflöde genom upptag och avdunstning av dagvatten vilket kan minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Detta kan leda till mindre miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser eftersom det behövs mindre material för dagvattenledningar. Detta an leda till betydligt minskade klimatutsläpp om en uppgradering av befintliga system inte är nödvändig. För att utvärdera denna komplexa fråga utvecklades ett ramverk som kombinerar konstruktionsmodellering, energisimulering, modellering av dagvattensystem och livscykelanalys. Ramverket har testades på en väl isolerad byggnad med gröna tak och dess dagvattenhantering. Resultatet av denna teoretiska studie indikerar att gröna tak minskar och fördröja dagvatten vid lågintensiva regn, men vid en intensive regn är gröna tak i de flesta fall inte tillräckliga för att minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Undersökning visar att en väl isolerade byggnad med ett grönt tak i skandinaviskt kallt klimat leder till en försumbar energibesparing. Resultaten visar även att gröna tak har i dag ett lika stort klimatavtryck som konventionella tak, så som tak med betongpannor. Utbyte av dagvattenledningar har ett relativt stort klimatavtryck; till exempel utgör 250 m av dagvattenledningar med diameter 1m lika stor klimatpåverkan som att bygga ett hus på 140 m2. Därför rekommenderas samordning och samförläggning av ledningar för teknisk infrastruktur för en resurseffektiv planering och för att minska klimatavtryck genom grävning.The building and construction sector accounts for 20% of Sweden's climate emissions. The climate impact comes mainly from the manufacture of materials and products and from the emissions related to the operational phase. According to the roadmap for the construction industry, the goals are to reduce 50% of the greenhouse gases emission before 2030 and archive net zero emission by 2045. To reach the climate goals of the future, it is important to verify that the materials and techniques used for buildings are sustainable and have minimal environmental impact. The goal of this project has been to use a broad life cycle perspective for quantify buildings' energy and greenhouse gas emissions. This includes sustainable materials from the upstream flow of the construction process and energy from the operational phase. Moreover, it includes sustainable technologies, such as green roofs and wood-based construction and sustainable infrastructure, like stormwater system on a district-level. The hypothesis was, that green roofs can have a higher environmental impact and greenhouse gas emissions because more material is needed for green roofs compared to a standard roof. On the other hand, green roofs can reduce stormwater flow through absorption and evaporation of stormwater, which can reduce the risk of hydraulic overload in connected stormwater systems. This can lead to less environmental impact and emissions of greenhouse gases because less material is needed for stormwater pipes. This can lead to significantly reduced climate emissions if an upgrade of existing systems is not necessary. To evaluate this complex issue, a framework was developed that combines structural modelling, energy simulation, stormwater system modelling, and life cycle analysis. The framework has been applied on a highly insulated building with a green roof and the stormwater system for the district. The result of this theoretical study indicates that green roofs reduce and detain stormwater by low-intensity rains. However, in the event of intense rain, green roofs are in most cases not sufficient to reduce the risk of hydraulic overload in the connected stormwater systems. Investigations have shown that that the energy benefit of a green roof on a highly insulated building in the cold Scandinavian climates is low. Furthermore, the results show that green roofs today have as large climate footprints as conventional roofs, such as concrete tiles roofs. On the other hand, replacements of stormwater pipes have a large climate footprint. For example, 250 m of stormwater pipes with a diameter of 1m have the same climate impact as building a house of 140 m2. Therefore, coordination of replacement/maintenance or building underground utilities (water pipes, gas pipes and electrical cables) are recommended, to reduce the climate footprint through digging.Projektet har finansierats av Energimyndigheten och bedrivits som ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan Research Institut av Sweden [RISE] och Luleå tekniska universitet [LTU]. Projektnr 46829-1</p

En studie av framtida flödesbelastning på Stockholms huvudavloppssystem

Denna studie utfördes inom SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA), finansierat av Stiftelsen för Miljöstratgisk Forskning (MISTRA), med delfinansiering från Stockholm Vatten AB.Studiens syfte var att bedöma flödesbelastningen på Stockholms huvudavloppssystem under resten av detta sekel mot bakgrund av både klimatförändring och befolkningsökning. Som underlag gjordes flödes-simuleringar med MIKE Urban. Referenssimuleringar för dagens klimat gjordes dels för ett representativt helår (1984), dels för c:a 200 utvalda regnhändelser mellan 1983 och 2007. I framtidssimuleringar beskrevs klimateffekten genom omskalning av indata (temperatur, nederbörd, avdunstning) i enlighet med klimatmodellscenarier och befolknings-effekten genom en ökning i enlighet med officiell bedömning.Resultaten indikerar framför allt att bräddade volymer till Mälaren och Saltsjön kommer att öka kraftigt, men även ett ökat inflöde till reningsverket, och därmed ökat behov av rening, samt en ökad översvämningsrisk.This study was performed within the SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA), funded by the Foundation for Strategic Environmental Research (MISTRA), with additional funding from Stockholm Vatten AB. The aim of the study was to assess the discharge load on Stockholm's main sewer system during the rest of this century in light of both climate change and population increase. For this assessment, flow simulations with MIKE Urban were performed. Reference simulations for today's climate were done both for a representative year (1984) and for some 200 selected rainfall events between 1983 and 2007. In future simulations the climate effect was taken into account by rescaling input data (temperature, precipitation, evaporation) in line with climate model scenarios and the population effect by an increase in line with official estimations. The results indicate in particular that the spill volumes to Lake Mälaren and Saltsjön will increase substantially, but also an increased inflow to the treatment plant, and thus an increased need for treatment, and an increased flood risk

Utvärdering av biofilter vid HSB Living Lab : samlade erfarenheter och råd

Föreliggande rapport är en del av forskningsprojektet ”Testbädd för fördröjning och rening av dagvatten”. Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan Göteborg stad, RISE Research Institutes of Sweden, Chalmers Tekniska Högskola, Luleå Tekniska Universitet, Gryaab, HSB och ett antal teknikföretag. Projektet är ett fyrårigt projekt som i huvudsak har finansierats av Vinnova, HSB, Göteborgs Stad och Gryaab. Centralt för projektet är de två testbäddsansläggningarna som uppförts på HSB Living Lab i Göteborg. Syftet med bäddarna var att fungera som en testarena för innovativa dagvattenlösningar. Under projektets löptid har två olika typer av biofilter utvärderats på platsen, eller som de också kallas raingardens, regnbädd eller växtbäddar. Denna rapport är en sammanställning av den information som samlats in kopplat till dessa två biofilter. HSB Living Lab är en forsknings och demonstrationsarena där HSB tillsammans med 12 olika samarbetspartners utvecklar nya sätt att bygga och forma framtidens boende. Stor vikt läggs på ny kunskap beträffande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och nya smarta tekniska lösningar som kan användas i framtidens produktion. Huset är en flyttbar byggnad med fyra våningar där allt går att byta ut och förändra. En boendedel med studentbostäder och en utställningsdel där det finns kontor, möteslokal, show room för forskningsresultat, tvättstudio och mycket mer. Närmare 2000 sensorer mäter i realtid allt som pågår. Huset stod klart för inflyttning 1a juni 2016 och redan då fanns de två testbäddarna för utvärdering av lokal fördröjning med biofilter på plats