Moose Alces alces behaviour related to human activity

The spatiotemporal dynamics of human activity requires a better understanding of the ecological effects on wildlife. This thesis focuses on the behavioural response of a harvested species, moose (Alces alces), to dynamic human activities e.g. hunting and recreation, and to static influences like roads, using experimental and descriptive approaches. Potentially lethal (hunting) and non-lethal (hiking, snowmobiling) activities provoked short-lived increases in moose movement activity and caused spatial displacement. The data suggests a uniform response towards unexpected disturbance and that moose are sensitive to human proximity. Hunting clearly provoked the strongest response. Moose approached by a hunting dog commonly fled, suggesting adjustments in anti-predator behaviour towards a non-native predator. This may lead to predator facilitation where wolves and human predation co-exist, because the moose’s behavioural response towards one predator possibly increases the predation risk by the other. Unexpectedly, hiking and motor-driven (snowmobiling) recreational activity caused a comparable change in moose behaviour. The short-lived response towards dynamic human activities indicates a rather minor impact on moose total energy budget from a single disturbance. Moose seldom crossed roads, but did increasingly so during migration. Road-crossing sites were aggregated, suggesting well established travel routes and corridors for migratory moose. Moose did not cross roads more often during hunting season. In general, moose little utilized habitats in proximity to roads. Moose-vehicle collisions did not occur where and when moose most commonly cross roads. My results suggest a higher risk to human safety during times of poor visibility and close to urban areas, but not necessarily in the vicinity of forests. For wildlife subject to intensive harvest and sensitive to human proximity, I emphasize the need to include animal behavioural, landscape ecological, political as well as socio-economical aspects for future research concerning human-wildlife interactions. I also recommend future research to combine wildlife movement data from active tracking sensors such as GPS-collars together with collision data to improve conclusions about wildlife movement corridors and traffic risk zones

Proximity-sensors on GPS collars reveal fine-scale predator-prey behavior during a predation event: A case study from Scandinavia

Although the advent of high-resolution GPS tracking technology has helped increase our understanding of individual and multispecies behavior in wildlife systems, detecting and recording direct interactions between free-ranging animals remains difficult. In 2023, we deployed GPS collars equipped with proximity sensors (GPS proximity collars) on brown bears (Ursus arctos) and moose (Alces alces) as part of a multispecies interaction study in central Sweden. On 6 June, 2023, a collar on an adult female moose and a collar on an adult male bear triggered each other's UHF signal and started collecting fine-scale GPS positioning data. The moose collar collected positions every 2 min for 89 min, and the bear collar collected positions every 1 min for 41 min. On 8 June, field personnel visited the site and found a female neonate moose carcass with clear indications of bear bite marks on the head and neck. During the predation event, the bear remained at the carcass while the moose moved back and forth, moving toward the carcass site about five times. The moose was observed via drone with two calves on 24 May and with only one remaining calf on 9 June. This case study describes, to the best of our knowledge, the first instance of a predation event between two free ranging, wild species recorded by GPS proximity collars. Both collars successfully triggered and switched to finer-scaled GPS fix rates when the individuals were in close proximity, producing detailed movement data for both predator and prey during and after a predation event. We suggest that, combined with standard field methodology, GPS proximity collars placed on free-ranging animals offer the ability for researchers to observe direct interactions between multiple individuals and species in the wild without the need for direct visual observation

Development and Evaluation of an Actuator System based on Centrifugal Force for Magnetic Resonance Elastography

Magnetic resonance elastography (MRE) serves as an important diagnostic tool. It represents one of numerous approaches to monitor tissue stiffness. The most fundamental challenges that MRE face are posed by two linking factors: Constructing a mechanical device that induces tissue motion to the depth of interest and meaningfully resolving said movement in the complex magnetic resonance imaging (MRI) signal. This work aims to address these challenges by improving the quantification of tissue stiffness through the development of a new actuation system for MRE. Firstly, a 3D printed pneumatic turbine vibrator was developed to induce sinusoidal mechanical waves. It used an eccentrically rotating mass generating a centrifugal force in the turbine. Contrary to conventionally used acoustic pressure drivers, the pneumatic turbine was capable of producing wave amplitudes in the range of appropriate shear waves in human tissue - especially at higher frequencies due to the centrifugal force increasing quadratically in relation to the rotational frequency. A technical assessment showed that the turbine generated vibrations in the range of 30 Hz to 150 Hz. The extent of artifacts caused by the materials brought into the field of view was restricted to the proximity of the actuator. It did not affect image quality in the region of interest. The turbine was MR-safe and an in-house certification according to §3 MPG was conducted, which enabled in-house clinical in vivo studies. The actuation system was additionally extended to a dual turbine actuator in order to investigate if the attenuation of shear waves could be further compensated by using two wave sources. Secondly, a motion encoding sequence was developed to meaningfully encode the tissue motion in the MRI signal. It was a spin-echo echo-planar-imaging sequence (SE-EPI) and contained a motion encoding gradient (MEG) adjustable for actuation frequencies ranging from 40 Hz to 120 Hz. To accurately reconstruct the wave velocities, i.e tissue elasticity, a trigger was implemented that synchronized the motion encoding sequence to the mechanical waves. Thirdly, the actuator system was evaluated regarding its performance for MRE image acquisition in a clinical MRI scanner. Silicone-based tissue elasticity mimicking phantoms were developed as test objects with known elasticity. Their shear moduli were in the range of 1.47 kPa to 7.29 kPa, which corresponds to the range of human soft tissue elasticities. A prostate phantom and an anthropomorphic abdominal phantom were manufactured. MR images were acquired with the SE-EPI sequence and were sufficient in terms of signal to noise ration (liver: SNR = 71.5) and contrast to noise ratio (liver: CNR = 16.5). The phantoms may also be used for multi-modal imaging; besides MRI, computed tomography (liver: 106+/-6 HU) and ultrasound imaging by adding scatter particles is feasible. The actuator did not interfere with the imaging procedure and could be integrated into existing clinic equipment. Three actuation set-ups were evaluated: a single, a large surface and a dual source actuation. For each, the strength of the MEG was varied from 5 mT/m to 20 mT/m for actuation frequencies ranging from 50 Hz to 80 Hz. The dual source actuation demonstrated a more uniform penetration of a larger volume of interest, especially in the peripheral region of the abdominal phantom. The obtained elasticity maps showed elasticity values (liver: 1.12+/-0.16 kPa, filling material: 4.37+/-0.52 kPa) in accordance to the results obtained by rheometric testing of the silicone samples. Additionally, an in vivo MRE examination was conducted, which served as a proof-of-principle for the successful implementation of the first developed MRE actuator system in our clinic. For both liver and prostate MRE, the actuator was well tolerated by the volunteer. Since the developed actuation technique is non-invasive, its incorporation into routine MRI protocols will facilitate patient acceptance, while its short additional set-up time will also increase clinical acceptance. MRE is a unique technique for the identification of various pathologies and the quantification of the shear modulus has the potential to become a further independent parameter for MRI diagnostics in a variety of clinical applications

Hållbar landbaserad vindkraft – synergi, integration och Konflikt : slutrapport

En samhällsomställning mot ett hållbart energisystem är nödvändig för att möta en ökande efterfrågan på energi och samtidigt lindra den globala uppvärmningen. I detta är en storskalig utbyggnad av landbaserad vindkraft en viktig komponent i Sverige, Europa och internationellt. I Sverige sker en sådan utbyggnad i landskap som redan är tydligt präglade av omfattande markanvändning sedan lång tid, och förstärker de rådande konflikterna om tillgängliga landområden. Mer vindkraft resulterar i ytterligare påverkan på annan markanvändning, redan hotade traditionella och kulturella värden samt på ekologisk funktionalitet och biologisk mångfald. Att identifiera tillräckliga arealer lämpliga områden för storskalig vindkraft innebär stora utmaningar och förutsätter en väl genomtänkt landskapsplanering som sätter utbyggnad av vindkraft i sammanhang av andra anspråk. I Sverige saknas idag en generell landskapsplanering som utöver den kommunala översiktsplaneringen kan ge sammanhållna förutsättningar för en hållbar utveckling. Här kan utbyggnaden av vindkraft skapa ett incitament för att en sådan landskapsplanering realiseras. Behovet av ett nytt energisystem står mot andra behov och det finns konflikter som måste hanteras så rimligt och tydligt som möjligt. Det finns platser och situationer som måste undantas från en storskalig utbyggnad, liksom det finns platser och situationer där landbaserad vindkraft kan integreras med annan markanvändning och andra värden och skapa synergieffekter.Vår utgångspunkt i detta forskningsprojekt har varit att sammanställa, analysera och tolka landskapsdata på nationell, regional och lokal nivå för att belysa vindkraft idag och i olika framtidsscenarier. Utgångspunkter tas i markanspråk för nuvarande och förväntad elproduktion av landbaserad vindkraft till 2040 enligt den nationella strategin för hållbar utbyggnad av vindkraft som presenterades av Energimyndigheten och Naturvårdsverket under 2021 (ER 2021). Förutom direkt ianspråktagen mark (ytanspråk) och planeringsyta (omkringliggande mark som kan påverkas av infrastruktur och där begränsningar i annan markanvändning kan komma i fråga), så har vi analyserat landskapens sammansättning i form av markslag, riksintressen, formellt skyddade områden och markägande på olika avstånd runt enskilda turbiner och vindkraftparker. Vi har också analyserat hur vindkraft ramas in i media sedan 20 år tillbaka, samt kommuners beredskap att genomföra en storskalig utbyggnad.I sju delstudier presenterar vi resultat på nationell nivå, för olika regioner, landsdelar, län och kommuner samt i en delstudie även för samebyar. Vi kontrasterar förhållanden i södra Sverige med hög befolkningstäthet och andel artificiell mark mot glesbygd i norra Sverige, med den kumulativa påverkan som finns från byggd infrastruktur, jordbruk, skogsbruk, vattenkraft, storskaliga turism- och rekreationsanläggningar med flera anspråk på landareal. Vi tolkar våra resultat i förhållande till konfliktrisker samt till möjliga integrations- och synergimöjligheter när vindkraft tar en allt större plats i de svenska landskapen.Landbaserad vindkraft engagerar. Vi har funnit att mediedebatten över tid har gått från att ha varit polariserad kring för- och nackdelar med vindkraft till att bli mer mångfacetterad och spegla en ökad medvetenhet om risker såväl som möjligheter. Debatten kan tydligt kopplas till den faktiska lokaliseringen av vindkraft. Lokaliseringen är den mest avgörande frågan för kommunal prövning och beslut om vindkraft såväl som för opposition eller acceptans. Vi konstaterar att kommuner behöver tillföras långsiktiga resurser för att på ett hållbart sätt kunna realisera utbyggnadsbehovet av vindkraft och en omställning till fossilfri elproduktion. Vi konstaterar också att vindkraft i största utsträckning finns på skogsmark och på sådan skogsmark som ägs av privata skogsbolag medan andelar av andra markslag och ägarförhållanden ökar i dess närområde. Här ser vi möjligheter till integration med vindkraft som en del i skogens mångbruk. Här skapar vindkraft ett incitament för att utveckla det befintliga planeringssystemet för skogsbruk som idag bygger på virkesproduktion med hänsyn till naturvård som tillägg. Vi ser också ett behov av att utveckla system för kompensation i olika former för mark som ianspråktas, mark som finns invid och mark som är på avstånd från vindkraftsanläggningar.Vi konstaterar vidare att vindkraftens påverkan på landskapsnivå innebär specifika utmaningar i alla aktuella projekteringsområden i hela landet. Nuvarande vindkraft och en fortsatt storskalig utbyggnad ses som en risk för en hållbar utveckling för rennäringen och den samiska kulturen men också för värdefulla kulturmiljöer och -landskap över lag. Förutom lokaliseringen av vindkraft är det påverkan på landskapsbilden som kanske är den mest avgörande svårigheten. Med en integrerad landskapsplanering finns möjligheter att kartlägga lämpliga respektive ej lämpliga lokaliseringar av vindkraft, givet att de lokala förutsättningarna får råda och underbygga regionala och nationella utbyggnadsmål. Riksintressena, inklusive för vindkraft (riksintresse vindbruk), i miljöbalken finns som stöd för prioriteringar. Det behövs dock en översyn och revision av riksintressena i förhållande till områden för formellt skydd och andra anspråk. Riksintressena är inte funktionella planeringsverktyg. Över lag behövs kunskapshöjande insatser om vindkraftens konfliktrisker och integrations- och synergimöjligheter med andra ekonomiska värden kopplat till markslag och markanvändning, och för att nå acceptans och legitimitet lokalt och regionalt. I rapporten lämnar vi flera rekommendationer till fortsatt utvecklingsarbete och forskning:Goda exempel på lyckade vindkraftsetableringar behöver lyftas fram, liksom kunskapsutveckling om vilka faktorer som leder till sådana och vilka integrationsoch synergimöjligheter som kan uppnås. För informerade etableringsbeslut behövs dock en omfattande revidering av riksintresse vindbruk och andra riksintressen, där vindkraft kan sättas i sammanhanget av andra värden och anspråk i ett integrerat planeringssystem som är dynamiskt och anpassat till landskapens förändringar, till exempel som en effekt av klimatförändringar. Ambitionerna för en storskalig utbyggnad av vindkraft skapar incitament för att på generell nivå utveckla och införa sådan strategisk och operativ landskapsplanering i Sverige, vilket det finns ett generellt stort behov av. En sådan planering behöver utgå ifrån lokala förutsättningar i ett underifrånperspektiv. Därmed behöver nationell och regional planering utgå ifrån lokala förutsättningar, vilket i sin tur förutsätter tillräckliga och långsiktiga kommunala resurser. Långsiktigt hållbar landskapsplanering ger möjlighet till kontinuerlig avvägning gentemot befintlig vindkraft, annan energiproduktion och -distribution samt andra värden och markanvändningsintressen vid identifiering av projekteringsområden. Lämpliga respektive ej lämpliga områden kan identifieras med verktyg och metoder som finns tillgängliga och är beprövade och som kombinerar olika typer av data. Det finns god tillgång på bra biofysiska data och data om naturvärden och markägare, däremot finns en brist på data som kvantifierar olika typ och grad av socio-kulturell påverkan av vindkraft och hur sådan kan begränsas. Här behövs mer horisontell och tvärvetenskaplig forskning. Det är nödvändigt att vidareutveckla möjligheter och kriterier för kompensatoriska insatser till markägare och på samhällsnivå, inom, vid och på avstånd till projekteringsområden. Vindkraft dominerar och kommer framöver att dominera på skogsmark. Vindbruk kan ses som del i mångbruk i skog och skogslandskap. Planeringssystem för detta behöver utvecklas, vilket det finns ett stort behov av även oavsett vindkraft. På skogsmark liksom på andra markslag behöver kriterier för stoppområden definieras i förhållande till värdetrakter, intakta landskap och känsliga kulturlandskap.Flera av dessa rekommendationer förutsätter finansiering och annan resursförstärkning på lokal nivå. Takten i det pågående omställningsarbetet för hållbar, storskalig utbyggnad av landbaserad vindkraft är ytterst avhängig tydliga politiska prioriteringar

Wind power distribution across subalpine, boreal, and temperate landscapes

Onshore wind power is increasingly expanding to meet global and national goals to increase renewable, clean, and fossilfree energy production. In many countries and regions, however, historical and current land use is extensive, and the expansion of wind power has to be well-tuned to avoid risking irreversible legacy losses of existing and traditional land uses, landscape values, and cultures. Hence, assessments of the siting premises of current and forecasted expansion of wind power are strongly needed as a basis for sustainable planning. We present a study from alpine to temperate biomes in Sweden, where an ambitious onshore wind power expansion strategy has been put in place and will result in Swedish landscapes that are typified by wind power. We explored the existing legal framework— i.e., the national interest for wind power according to the Swedish Environmental Code—concerning the spatial interaction with other national interests for nature conservation, landscape values, and other land uses, and the land cover, landowner, and formally protected areas distribution within wind power sites and in their proximity. We found that the national interest framework does not provide sufficient guidance for locating wind power to avoid spatial overlap with conflicting interests and values. Furthermore, our analysis revealed that wind power is located mainly in forest-dominated landscapes, and on lands where private forest companies are the dominant owners but where the proportion of public and non-industrial private ownership increases in the near surroundings. Finally, we found that large areas of formally protected areas are within the proximate areas influenced by wind power. As an extensive onshore wind power expansion is already going on, and an even more extensive expansion is projected, the ways forward toward a sustainable wind power expansion calls for integrated landscape planning approaches that are based on comprehensive assessments of existing interests and values

Överlapp mellan betesskadenivåer och älgrörelsedata från Norrbottens älgförvaltningsområden

I pilotstudien ser vi en bra men varierande överlapp mellan älgarnas hem- och kärnområden, och skogsområden med höga betesskadenivåer nedanför fjällnära skogsgränsen. För alla våra tre frågeställningar hittade vi i en stor variation mellan Norrbottens sex älgförvaltningsområden (ÄFO). Beträffande förekomsten av de fyra ÄBIN-skadekategorier (tolerabel – allvarlig – svårt – mycket svårt) inom älgarnas hem- och kärnområden över ett år, hittade vi relativ likartade situationer för ÄFO 1, 5 och 6. Inom alla dessa förvaltningsområden utgjorde allvarligt och svårt skadade skogsområden merparten av älgarnas områden. För ÄFO 2 och 3 utgjorde skogsområden med tolerabla skadenivåer upp till 40 % älgarnas område. För några förvaltningsområden (framför allt fjällnära ÄFO 2 och 3, men också ÄFO 6 för mycket svår skadade skogsområden) kunde vi se ett tydligt mönster när älgarna anlände till skogsområden med olika skadenivåer, samt hur länge älgar nyttjade dessa. För andra förvaltningsområden blev det istället tydligt att skogsområden med höga skadenivåer nyttjades till en stor grad året om (ÄFO 5 och 6). Det gör förstås svårare eller till och med omöjligt att avgränsa månader när dessa skogsområden är mest utsatta. Utöver dessa resultat indikerar pilotstudien också ett flöde av älgar mellan förvaltningsområden under året. För några ÄFO:s kunde vi konstatera ett inflöde eller en invandring under sommaren (ÄFO 2 och 6), medan för andra – framförallt de fjällnära ÄFOs (särskilt tydligt for ÄFO 3) – att områden nedanför fjällnära skogsgränsen blev en transitsträcka för älgar som är på väg västerut till sina sommarområden ovanpå den fjällnära skogsgränsen och därmed utanför analysens område. Ett viktigt resultat från vår pilotstudie är att majoriteten av älgarna var alltid inom skogsområden som hade svåra betesskador. Det gäller i alla ÄFO förutom ÄFO 3 och under delar av året i ÄFO. Älgarna nyttjade och tillbringade en stor del av sin tid i dessa skogsområden månad efter månad. ÄBIN-kartan återspeglar en sannolikhetsfördelning av olika skogsskadenivåer över hela Norrbotten utgående från ÄBIN-inventeringar över flera år. Det betyder att ÄBIN-kartan anger en procentuell skadenivån för ett given plats och därmed markerar överutnyttjade (’hotspots’) eller underutnyttjade (’coldspots’) på regional nivå, men den inte ger information om produktiv eller improduktiv skog, eller icke-skogsområden (till exempel våtmarker). Pilotstudien visar på en tydlig variation mellan Norrbottens sex förvaltningsområden beträffande om och hur vidare de GPS-märkta älgar nyttjade skogsområden med högre skadenivåer över året, samt hur in- och utvandring ser ut. Resultaten pekar på vikten av en bra lokal och regional förståelse hur älgarnas Sammanfattning fördelning över olika områden ser ut för att kunna rikta förvaltningsinsatser effektiv. Vi vet att i varje område finns älgar som stannar i stor sett i samma område året om - medan en del vandrar iväg till andra områden under vår/sommarperioden. Slutsatsen från tidigare studier och den här studien är att även i ÄFO med stor andel vandringsälg så är faktiskt huvuddelen av älgarna kvar inom ÄFOts gränser året om. Våra resultat lyfter också vikten att öka vår kunskap om varför älgar nyttjar landskapet som de gör för att kunna skatta risken för olika skogsområden att älgar samlas där under vintertid

Participatory comprehensive planning to handle competing land-use priorities in the sparsely populated rural context

Rural areas supply the planet's natural resources while simultaneously harbor refuges for most of the world's remaining biodiversity and intact, resilient ecosystems. Since traditional extractive activities must increasingly co-exist with non-exploitative activities such as tourism and conservation, sustainable land use planning is essential for managing trade-offs between incompatible interests in rural areas. With "communicative planning" being promoted since decades, participation is considered crucial for reconciling different planning interests. However, the implementation of participation remains patchy and uneven, not least in sparsely populated regions with low capacity where participation could be a game-changer. Here, we consider municipal comprehensive planning as an existing arena to explore participatory planning approaches potentially capable of simultaneously managing competing land uses and promoting sustainable development in sparsely populated rural contexts. Collaborative work between researchers and public managers resulted in the co-development of an approach based on qualitative village- and interest-based focus groups that facilitated the formulation, negotiation, and legitimization of concrete and detailed local guidelines that prioritize between different land uses. Consequently, the resulting comprehensive plan draft was more readily adopted than the output of a traditional planning process. We found that citizens in sparsely populated municipalities seem willing to actively contribute to rural development processes if they have significant influence

Readiness and planning for more wind power: municipalities as key actors implementing national strategies

In the global context of rapidly developing wind-power technology, local governments have to balance local interests with larger scale targets when implementing national and international strategies. An implication of a new Swedish national strategy for wind-power development is considerable intrusion into natural resource-rich northern landscapes, where municipalities already strive to manage diverse surface demanding and legally valued land-use interests. Municipalities will thus play a key role in wind-power development. Results of our survey suggest that most municipalities have functioning wind-power plans, linked to their municipal comprehensive planning (MCP). However, so far, relatively few wind-power farms have been established, and municipalities have rarely used their right to veto, suggesting that most have not yet experienced significant problems linked to wind-power development. The municipalities rely on their right to veto, and only a third highlighted planning as a tool for handling the increasing demand for wind-power developments. Legislative changes regarding the right to veto and the status of MCP could affect local self-government considerably. Wind-power development could have major consequences for local landscapes and governments, and a municipal-wide policy regarding future wind-power development and MCP as a mediating tool must be secured to balance local interests with national ambitions

Bear in mind! Bear presence and individual experience with calf survival shape the selection of calving sites in a long-lived solitary ungulate

The careful selection of ungulate calving sites to improve offspring survival is vital in the face of predation. In general, there is limited knowledge to which degree predator presence and prey's individual experience shape the selection of calving sites. Predator presence influences the spatiotemporal risk of encountering a predator, while individual experiences with previous predation events shape perceived mortality risks. We used a multi-year movement dataset of a long-lived female ungulate (moose, Alces alces, n = 79) and associated calf survival to test how predator presence (i.e., encounter risk) and females' individual experiences with previous calf mortality events affected their calving site selection and site fidelity. Using data from areas with and without Scandinavian brown bear (Ursus arctos) predation, we compared females' calving site selection using individual-based analyses. Our findings suggest two things. First, bear presence influences calving site selection in this solitary living ungulate. Females in areas with bears were selected for higher shrub and tree cover and showed lower site fidelity than in the bear-free area. Second, the individual experience of calf loss changes females' selection the following year. Females with lost calves had a lower site fidelity compared to females with surviving calves. Our findings suggest that increased vegetation cover may be important for reducing encounter risk in bear areas, possibly by improving calf concealment. Lower site fidelity might represent a strategy to make the placement of calving sites less predictable for predators. We suggest that bear presence shapes both habitat selection and calving site fidelity in a long-lived animal, whereas the effect of individual experience with previous calf loss varies. We encourage further research on the relevance of female experience on the success of expressed anti-predator strategies during calving periods.Bear presence influences the calving site selection in a solitary living ungulate like moose (Alces alces). Females' individual experience of calf loss changes their selection for a calving site the following year. Reduced calving site fidelity in bear areas, relative to the area without bears, might represent a female strategy to make the placement of calving sites less predictable for predators. Increased vegetation cover seems to be an important habitat feature for reducing calf predation risk, possibly by improving calf concealment.imag

Trait-environment interactions of saproxylic beetles as a guide to biodiversity conservation strategies

Conservation of biodiversity requires in-depth knowledge of trait-environment interactions to understand the influence the environment has on species assemblages. Saproxylic beetles exhibit a wide range of traits and functions in the forest ecosystems. Understanding their responses to surrounding environment thus improves our capacity to identify habitats that should be restored or protected. We investigated potential interactions between ecological traits in saproxylic beetles (feeding guilds and habitat preferences) and environmental variables (deadwood, type and age of surrounding forest). We sampled beetles from 78 plots containing newly created high stumps of Scots pine and Silver birch in boreal forest landscapes in Sweden for three consecutive years. Using a model based approach, our aim was to explore potential interactions between ecological traits and the surrounding environment at close and distant scale (20 m and 500 m radius). We found that broadleaf-preferring beetle species are positively associated with the local broadleaf-originated deadwood and broadleaf-rich forests in the surrounding landscapes. Conifer-preferring species are positively associated with the local amount of coniferous deadwood and young and old forests in the surrounding landscape. Fungivorous and predatory beetles are positively associated with old forests in the surrounding landscapes. Our results indicate that both local amounts of deadwood and types of forests in the landscape are important in shaping saproxylic beetle communities. We particularly highlight the need to increase deadwood amounts of various qualities in the landscape, exempt older forests from production and to increase broadleaf-rich habitats in order to meet different beetle species' habitat requirements. Trait responses among saproxylic beetles provide insights into the significance of broadleaf forest and dead wood as essential attributes in boreal forest restoration, which helps conservation planning and management in forest landscapes