Biosensor Applications

The biosensor, or artificial dog nose, which identifies mines has now a new and civilian owner, Biosensor Applications Sweden AB, based in Orebro. The company has considerably strengthened its financial resources, currently by 5 million US dollars, and intends to raise further capital on the stock exchange

Kommunala vetot – landbaserad vindkraft

Ska elektrifieringen och klimatomst\ue4llningen lyckas m\ue5ste den fossilfria elproduktionen \uf6ka snabbt och radikalt. Vindkraft och solkraft har l\ue4gst kostnader och g\ue5r snabbast att bygga ut. P\ue5 sikt kan k\ue4rnkraft komma in men dess kostnader \ue4r os\ue4kra och det r\ue5der \ue4ven olika syn huruvida s\ue5dan ska utg\uf6ras av dagens storskaliga k\ue4rnkraft eller nyutvecklade sm\ue5 och modul\ue4ra reaktorer.I Energimyndighetens scenario f\uf6r h\uf6g elektrifiering tredubblas den landbaserade vindkraften fr\ue5n 33 TWh \ue5r 2022 till 100 TWh redan \ue5r 2035. Detta f\uf6rsv\ue5ras eller kan om\uf6jligg\uf6ras av att kommunerna genom snitt veto och stoppar alltmer landbaserad vindkraft. Det kommunala vetot har hittills stoppat minst 20–26 TWh vindkraftsel, mer \ue4n dubbelt s\ue5 mycket som Ringhals 1 och 2 producerade.Genom det kommunala vetot kan en kommun kan s\ue4ga nej till vindkraft (och k\ue4rnkraft) utan att samtidigt s\ue4ga ja till n\ue5got annat eller direkt ta n\ue5gra konsekvenser av sitt nej. Mot bakgrund av den \uf6kade polariseringen i energidebatten som initierades i och med debatten som f\uf6regick det senaste valet har vi granskat det kommunala vetot, med fokus hur de olika partierna har r\uf6stat i 320 olika omr\uf6stningar om inl\ue4mnade ans\uf6kningar f\uf6r ny vindkraft. Sex slutsatser \ue4r m\uf6jliga:- Fr\ue5n samf\uf6rst\ue5nd till splittring. N\ue4stan h\ue4lften av alla beslut har varit enh\ue4lliga, allra oftast tillstyrkan, men under senare \ue5r har andelen enh\ue4lliga beslut minskat kraftigt.- Andelen veton har \uf6kat kraftigt under de senaste tv\ue5 \ue5ren. Av de ans\uf6kningar som fick sitt beslut 2014-2020 avstyrktes 22 procent av kommunerna, men under perioden 2021-2022 avstyrktes hela 48 procent. Moderaternas avslagsandel \uf6kade mycket kraftigt, fr\ue5n 25 procent under den tidigare perioden till 59 procent under 2021-2022. Kristdemokraterna r\uf6stade nej i varannan omr\uf6stning under 2021-2022, SD sade nej i 88 procent av fallen, medan \uf6vriga partier ville avstyrka i mellan 29 och 38 procent av omr\uf6stningarna.- Den \uf6kade polariseringen sammanfaller med k\ue4rnkraftsprofilering. B\ue5de Kristdemokraterna och Moderaterna lyfter fram k\ue4rnkraften samtidigt som de po\ue4ngterar att det ocks\ue5 kr\ue4vs vindkraft, men deras kommunala f\uf6retr\ue4dare v\ue4ljer i st\ue4llet bort vindkraften.- Samtliga partier kan bidra till att ut\uf6ka vindkraften. Sett \uf6ver hela perioden har Centerpartiet h\uf6gst andel tillstyrkan, f\uf6ljt av Milj\uf6partiet och Socialdemokraterna. D\ue4refter kommer Kristdemokraterna och Moderaterna, f\uf6re Liberalerna och V\ue4nsterpartiet. Samtliga dessa partier kan bli ”v\ue5gm\ue4stare” i kommande omr\uf6stningar.- Om b\ue5de Socialdemokraterna och Moderaterna s\ue4ger ja s\ue5 blir det ja. Sverige har tv\ue5 stora partier som \ue4r ledare inom sina respektive block. I samtliga 178 omr\uf6stningar (utom en) d\ue4r b\ue5de Socialdemokraterna och Moderaterna har r\uf6stat ja har ans\uf6kan tillstyrkts av kommunen. S och M skulle allts\ue5 kunna g\uf6ra en \uf6verenskommelse om att verka f\uf6r kommunal tillstyrkan inom sina respektive partier. Detta \ue4r ocks\ue5 i linje med Moderaternas nya d\ue4r uttrycker en mer positiv syn p\ue5 vindkraft.- Det kr\ue4vs incitament f\uf6r n\ue4rboende, bygd och kommuner. Myndigheter och utredningar har l\ue4mnat en rad f\uf6rslag f\uf6r att minska andelen veton. Det allra viktigaste \ue4r att kommuner som tillstyrker fossilfri elproduktion, b\ue5de k\ue4rnkraft och vindkraft, f\ue5r en statlig ers\ue4ttning vid utbyggnad.SHOW LES

Studie av f\uf6ruts\ue4ttningar och hinder f\uf6r vindkraftsutbyggnad

InledningSvenska myndigheter f\uf6rv\ue4ntas sammantaget m\uf6jligg\uf6ra 200 TWh vindkraft, vilket \ue4r sju g\ue5nger s\ue5 mycket som vindkraften producerade \ue5r 2021 och v\ue4sentligt mer \ue4n nuvarande elproduktionen om 166 TWh. Bakgrunden \ue4r det v\ue4xande elbehovet f\uf6r elektrifieringen och klimatomst\ue4llningen i Sverige.\ua0Svensk N\ue4ringsliv och basindustrin i Sverige \ue4r tydliga med att dom vill se en kraftig utbyggnad av alla kraftslag inklusive vindkraft. I mars 2022 uppgav Svenskt N\ue4ringslivs vd Jan-Olof Jacke: ”De hinder som finns f\uf6r att vindkraften ska v\ue4xa fortare ska ocks\ue5 undanr\uf6jas. Vi \ue4r helt beroende av massvis av mer vindkraft.” \ua0Politiskt finns olika syn p\ue5 vindkraftens roll. I denna rapport, som f\ue4rdigst\ue4lldes strax efter valet, bortser vi helt fr\ue5n hur den nuvarande M/KD/L-regeringen kan antas f\uf6rh\ue5lla sig till vindkraften, d\ue5 detta var oklart.\ua0Landbaserad vindkraftP\ue5 kort sikt \uf6kar den landbaserade vindkraften fr\ue5n 27 TWh \ue5r 2021 till f\uf6rv\ue4ntade cirka 50 TWh \ue5r 2024. D\ue4refter \ue4r det sv\ue5rt att f\uf6rutse utbyggnadstakten, mer \ue4n att den kommer att avta.\ua0Utvecklingen beror i h\uf6g utstr\ue4ckning p\ue5 vad som h\ue4nder med aktuella projekt. Det finns (\ue5rsskiftet 2021/22) totalt cirka 3\ua0400 landbaserade vindkraftverk som antingen beviljats tillst\ue5nd men d\ue4r det \ue4nnu inte tagits investeringsbeslut, eller d\ue4r det l\ue4mnats in eller f\uf6rbereds en tillst\ue5ndsans\uf6kan. Rent teoretiskt: Om samtliga verk skulle f\uf6rverkligas, och i genomsnitt producera 20 GWh, skulle produktionen uppg\ue5 till 68 TWh. Om tio procent f\uf6rverkligas blir det allts\ue5 6,8 TWh.\ua0Man kan beskriva utvecklingen f\uf6r den landbaserade vindkraftens utveckling i fem olika trender:\ub7\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0 antalet samr\ue5d \uf6kar \ub7\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0 antal och andel samr\ue5d som inte leder till ans\uf6kan \uf6kar\ub7\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0 antalet ans\uf6kningar ligger j\ue4mnt men f\uf6rv\ue4ntas \uf6ka\ub7\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0 antalet ans\uf6kta verk som beviljas minskar\ub7\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0 andelen ans\uf6kta verk som beviljas minskar\ua0F\uf6r att beh\ue5lla vindkraftens nuvarande utbyggnadstakt (7 TWh/\ue5r), och m\uf6ta det \uf6kade elbehovet, m\ue5ste det installeras cirka 280 nya vindkraftverk om \ue5ret, men under 2021 var det bara 130 verk som beviljades tillst\ue5nd (medan 454 fick avslag). Det b\uf6r ocks\ue5 noteras att Svenska kraftn\ue4t planerar att senarel\ue4gga anslutningen, fr\ue5n \ue5r 2026 till \ue5r 2029, av 57 av de 130 verk som beviljades 2021. \ua0Westander Klimat och Energi har granskat 276 landbaserade vindkraftsans\uf6kningar, med totalt 5 455 verk, som mellan 2014 och 2021 beslutats i f\uf6rsta instans och slutligt avgjorts eller \ue5terkallats. Av dessa verk har 45 procent beviljats, medan 55 procent inte beviljats tillst\ue5nd. Under 2021 var det bara 22 procent av verken som beviljades tillst\ue5nd.Vi har granskat sk\ue4let till att 2\ua0640 verk i sammanlagt 148 ans\uf6kningar inte beviljades tillst\ue5nd. De vanligaste anledningarna \ue4r kommunernas veto (51 procent av verken), arter och naturv\ue5rd (24 procent), renn\ue4ringen (12 procent) och F\uf6rsvarsmakten (5 procent). Notera att samtliga dessa anledningar ocks\ue5 stoppade ett stort antal projekt och verk i ett tidigare skede, f\uf6re ans\uf6kan. N\ue4r det g\ue4ller det kommunala vetot har det, n\ue4r man ocks\ue5 inkluderar projekt i tidigare skede \ue4n ans\uf6kan, stoppats minst 2\ua0097 verk i 118 projekt. Vi uppskattar att vetot stoppat 15–20 TWh vindkraftsel fr\ue5n att realiseras.\ua0Kommunala vetot. Det har presenterats en rad olika f\uf6rslag om vad regering och riksdag kan g\uf6ra f\uf6r att reducera andelen vindkraftsprojekt som stoppas av vetot. Det handlar om planeringsst\uf6d till l\ue4nsstyrelserna, planeringsst\uf6d till kommunerna, kompensation f\uf6r n\ue4rboende och incitament till kommunerna, tidigarelagt beslut som inte kan \ue5terkallas samt sl\ue4ckt hinderbelysning n\ue4r inget flyg \ue4r i n\ue4rheten. Den faktor som sannolikt f\ue5r st\uf6rst p\ue5verkan f\uf6r den landbaserade (och kustn\ue4ra) vindkraftsutbyggnaden \ue4r om staten inf\uf6r l\ue5ngsiktiga och omfattande ekonomiska incitament till de kommuner som tillstyrker ny vindkraft i kommunen. Det skulle ocks\ue5 kunna p\ue5verka kommuner som redan anv\ue4nt sitt veto att ompr\uf6va sina st\ue4llningstaganden.\ua0F\uf6rsvarsmakten. Det har ocks\ue5 presenterats en rad f\uf6rslag avseende samexistens mellan vindkraft och F\uf6rsvarsmakten, exempelvis vill Energimyndigheten ha ett till\ue4gg i F\uf6rsvarsmaktens instruktion. \ua0Renn\ue4ring. Det har, s\ue5 vitt vi vet, inte presenterats f\uf6rslag avseende samexistens mellan vindkraft och renn\ue4ring, men denna konflikt var en av orsakerna till att Klimatr\ue4ttsutredningen backade och inte f\uf6reslog en avv\ue4gningsregel f\uf6r viktning av klimat och p\ue5verkan p\ue5 m\ue4nniska och natur.\ua0Artskyddet. N\ue4r det g\ue4ller artskyddet har regeringen aviserat f\uf6r\ue4ndringar som ska inneb\ue4ra att h\ue4nsyn inte beh\uf6ver tas till varje enskild f\ue5gel. Kanske kommer ocks\ue5 ett nytt EU-direktiv att p\ue5verka. \ua0Havsbaserad vindkraftMellan \ue5ren 2018 till 2021 reducerades planerna f\uf6r havsbaserad vindkraft i Sverige fr\ue5n 50 till 20–30 TWh. Den f\uf6rra regeringen ville ”m\uf6jligg\uf6ra” 120 TWh havsbaserad vindkraft och gav Energimyndigheten och andra myndigheter i uppdrag att identifiera omr\ue5den som kan m\uf6jligg\uf6ra 90 TWh havsbaserad vindkraft ut\uf6ver de 20–30 TWh som befintliga havsplaner bed\uf6ms m\uf6jligg\uf6ra. Energimyndigheten ska redovisa arbetet senast den 31 mars 2023.I dagsl\ue4get finns det bara cirka en halv TWh havsbaserad vindkraft och sex av de \ue5tta senaste ans\uf6kningarna har f\ue5tt avslag. Ett av de tv\ue5 projekt som beviljats kan stoppas av kommunala vetot.Samtidigt p\ue5g\ue5r en snabb och kraftig utveckling som g\ue5r att m\ue4ta i antalet ans\uf6kningar om elanslutning, inledda samr\ue5d och ans\uf6kningar:\ua0\ub7\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0 Det fanns i mars 2022 ans\uf6kningar till Svenska kraftn\ue4t om att ansluta havsbaserad vindkraft fr\ue5n 42 omr\ue5den, d\ue4r potentialen (n\ue4r man r\ue4knat bort \uf6verlappningar) uppgick till 90 GW eller 378 TWh (vid 4\ua0200 fullasttimmar).\ua0\ub7\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0 Mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2021 inleddes minst 35 samr\ue5d om 4 320 havsbaserade vindkraftverk, motsvarande cirka 272 TWh. Hela 22 av samr\ue5den inleddes 2021.\ub7\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0\ua0 Det hade, vid \ue5rsskiftet 2021/2022, l\ue4mnats in tio ans\uf6kningar avseende 849–869 verk havsbaserad vindkraft som \ue4nnu inte var avgjorda, motsvarande cirka 54 TWh. Tre av ans\uf6kningarna avser samma omr\ue5den. \ua0Potentialen redan till 2030 \ue4r stor. Det finns ledig kapacitet i n\ue4ten och projekt\uf6rer vill bygga s\ue5 snabbt som m\uf6jligt. Hur mycket som byggs beror p\ue5 politisk vilja, Svenska kraftn\ue4ts utbyggnad av n\ue4tstationer i havet, F\uf6rsvarsmaktens uppdrag att m\uf6jligg\uf6ra ytterligare 90 TWh (ut\uf6ver 20–30 TWh i befintliga havsplaner), kommuners anv\ue4ndning av vetot och att regeringen kortar tillst\ue5ndsprocesser.\ua0I juni 2022 presenterade Svenska kraftn\ue4t sina planer f\uf6r utbyggnad av transmissionsn\ue4tet ut i havet. Svenska kraftn\ue4t planerar nu f\uf6r sex havsbaserade anslutningspunkter utanf\uf6r landets kuster. Dessa skapar f\uf6ruts\ue4ttningar f\uf6r att ansluta upp till 40 TWh ny havsbaserad elproduktion. Den f\uf6rsta anslutningspunkten kan vara klar tidigast 2029, den sista 2035. N\ue4sta utlysningsomg\ue5ng planerar Svenska kraftn\ue4t att tidigast presentera 2025 d\ue5 nya havsplaner \ue4r fastst\ue4llda.\ua0Uppdraget om att m\uf6jligg\uf6ra ytterligare 90 TWh havsbaserad vindkraft via havsplanerna l\ue4mnades i februari 2022 till Energimyndigheten, Svenska kraftn\ue4t, F\uf6rsvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Naturv\ue5rdsverket, Riksantikvarie\ue4mbetet, Sj\uf6fartsverket, Statens jordbruksverk och Sveriges geologiska unders\uf6kning. D\ue4refter ska Havs- och vattenmyndigheten driva arbetet vidare och senast i december 2024 l\ue4gga fram f\uf6rslag till reviderade havsplaner.\ua0Det finns en relativt god bild av hittillsvarande och planerad vindkraftsutbyggnad. Men det saknas en analys av f\uf6ruts\ue4ttningar, hinder och f\uf6rslag f\uf6r att m\uf6jligg\uf6ra ambitionen om 120 TWh. \ua0Det tre viktigaste hindren \ue4r, enligt v\ue5r bed\uf6mning, den l\ue5ngsamma n\ue4tutbyggnaden i kombination med l\ue5nga och okoordinerade tillst\ue5ndsprocesser, F\uf6rsvarsmaktens motst\ue5nd samt kommunala veton i Sveriges sj\uf6territorium. Dessa hinder ber\uf6rs nedan.\ua0N\ue4tutbyggnad och handl\ue4ggningstider. Det finns ingen kartl\ue4ggning av handl\ue4ggningstider f\uf6r havsbaserad vindkraft, men den f\uf6rra regeringen ville ha ett m\ue5l om en halverad tillst\ue5ndstid f\uf6r ”vindkraft l\ue5ngt ute till havs”. \uc4ven den nuvarande regeringen har uttryckt att de vill se kortare tillst\ue5ndstider. \ua0Regeringen kan ge Svenska kraftn\ue4t i uppdrag att p\ue5skynda utbyggnaden och regeringen kan konkretisera m\ue5let om handl\ue4ggningstider s\ue5 att det inte bara avser ”vindkraft l\ue5ngt ute till havs”, utan ocks\ue5 vindkraft i Sveriges sj\uf6territorium (ut till 22 km fr\ue5n kusten), d\ue4r det g\ue5r snabbast att bygga ut.\ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0 \ua0\ua0F\uf6rsvarsmakten. F\uf6rsvarsmakten har under perioden 1 januari 2017 till februari 2022 avstyrkt nio av tio vindkraftverk till havs, eller drygt 3\ua0000 s\ue5dana vindkraftverk. Under 2021 l\ue4mnade F\uf6rsvarsmakten 24 yttranden om havsbaserade projekt, varav endast fyra var ”helt eller delvis” f\uf6renliga med riksintresset, medan 20 (83 procent) ans\ue5gs inneb\ue4ra ”risk f\uf6r skada”.\ua0Som n\ue4mnts ovan \ue4r F\uf6rsvarsmakten en av de myndigheter som nyligen f\ue5tt i uppdrag att m\uf6jligg\uf6ra ytterligare 90 TWh havsbaserad vindkraft, ut\uf6ver de 30 TWh som ryms i nuvarande havsplaner. F\uf6rsvarsmakten har ocks\ue5 i uppdrag i regleringsbrev att ”utveckla f\uf6rm\ue5gan till tidig dialog och samverkan med relevanta myndigheter och organisationer i planerings- och pr\uf6vningsprocesser f\uf6r f\uf6rnybar energiproduktion”.\ua0 FOI har, p\ue5 uppdrag av Energimyndigheten och F\uf6rsvarsmakten, utarbetat en rapport med 33 f\uf6rslag om hur f\uf6rsvarsmakt och vindkraft kan samverka. Om regeringen \ue4ndrar i F\uf6rsvarsmaktens instruktion och inkluderar ett uppdrag om att underl\ue4tta fossilfri elproduktion skulle myndigheten sannolikt prioritera vindkraftsutbyggnaden h\uf6gre.\ua0Kommunala vetot. Det planeras (juni 2022) f\uf6r ett drygt 15-tal havsbaserade vindkraftsparker inom Sveriges sj\uf6territorium, d\ue4r projekten m\ue5ste tillstyrkas av kommunerna. Projektens dryga 800 vindkraftverk har en samlad potential om n\ue4rmare 50 TWh om \ue5ret, om verken i genomsnitt producerar 60 GWh. Dessa projekt beh\uf6ver cirka 25 beslut om kommunal tillstyrkan. I dagsl\ue4get verkar det som att ett antal av de planerade vindkraftsparkerna i Sveriges sj\uf6territorium kan stoppas av kommunerna. Det viktigaste argumentet mot projekten \ue4r ”bygg vindkraften l\ue4ngre ut”. \ua0N\ue4r det g\ue4ller vindkraft i sj\uf6territoriet kan regeringens p\ue5g\ue5ende utredning om ekonomiska incitament till kommunerna vid vindkraftsutbyggnad komma att spela en avg\uf6rande roll