Let’s build bridges, not walls. - En kvalitativ studie om samarbete mellan HR och företagshälsovård innefattande hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande arbete är ett perspektiv som växt sig starkare under de senaste åren. I större organisationer med interna företagshälsor är det HR och förstnämnda som utgör expertresurser för att arbeta med hälsofrämjande insatser. Studien har sin utgångspunkt i att vi fick möjligheten att studera hur två olika professioner samarbetar över sina verksamhetsgränser och uppfattar ett hälsofrämjande arbete i en organisation med 50 000 medarbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka samarbetet mellan HR och Hälsan & Arbetslivet inom Västra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring ett hälsofrämjande arbete. Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom området berör HR:s förändrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittet fram företagshälsovårdens pågående resa som under de senaste årtiondena har skaffat sig ett vidare helhetstänk och inkluderar fler yrkesgrupper än tidigare. Kapitlet avslutas med en framställning av det hälsofrämjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centrala aktörer som omfattas av perspektivet. Den teoretiska ansatsen tar sin utgångspunkt i institutionella logiker och Boundary Objects. Teorier om ekonomiska incitament tillkom under insamlingen av det empiriska materialet som komplement för att förklara de strukturer som de båda aktörerna omfattas av. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och sammantaget samlades empiri in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Deltagarna utgjordes av skilda grupper som representerar de två professionerna HR och företagshälsovården. Gruppernas svar jämfördes och dess resultat tolkades sedan utifrån ovan nämnda teorier. Resultatet från vår studie konstaterade att graden av samarbete sker på olika sätt inom organisationen och att kontakten mellan HR och Hälsan & Arbetslivet till stor del är personbunden. En slutsats till varför samarbetet mellan professionerna begränsades var utformningen av den befintliga ekonomiska strukturen i organisationen. Utmärkande var också att finansieringsformen begränsande parternas önskan om att arbeta med ett hälsofrämjande perspektiv i den utsträckning som de velat. Samspelet påverkas också av HR och företagshälsovårdens egna pågående professionsförändringar med bakgrund i reformerande arbetsuppgifter och strukturer. Utifrån teorier om institutionella logiker drogs slutsatsen att de båda professionerna har olika handlings- och samspelsmönster i vilka två olika logiker identifierades som förklarar friktionen mellan parterna. Utmärkande var även att utbredningen av Boundary Objects förekom i en begränsad omfattning vilket synliggjorde reduktionen till ett djupare samarbete mellan aktörerna. Vidare framkommer att det hälsofrämjande arbetet och andra incitament öppnar upp möjligheter för en utbredning av gränsöverskridande objekt och ett närmare samarbete professionerna emellan

Psychological Antecedents of Academic´s Intentions to Participate in Last Chance Tourism: Applying value-belief-norm and cognitive dissonance model

Last chance tourism (LCT) is defined as an endangered place due to climate change which creates motivations for tourists to travel to these places before they vanish. These trips also involve interaction with and observation of rare species that is about to disappear due to climate change. By integrating the Value-Belief-Norm and cognitive dissonance theory models, the main purpose of this research was to investigate psychological antecedents of engaging in LCT in higher educational institutions in Sweden. A survey was administered to 234 academics on seven universities in Sweden consisting of items measuring beliefs, pro-environmental personal norms, cognitive dissonance, and intentions to engage in Last Chance Tourism. The data was later analyzed using Partial Least Square-Structural Equation (PLS-SEM) approach. The results revealed a significant impact of cognitive dissonance on intentions to engage in LCT. These findings are important since they support the advantage of using cognitive dissonance theory within the context of LCT. The implications will hopefully spark an interest among academics to develop a sustainable tourism rescue plan and transfer this knowledge to a younger generation. For practitioners, this could be food for fought for organizations that are operating within the field of LCT

Titel ”Möten som man inte trodde skulle bli av” - en kvalitativ studie om ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen

Studien har sin utgångspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vår studie är att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare är uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn på produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven på kommunerna skärps då behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta ställer krav på både formen och innehållet. Samtidigt upplever designers en allt hårdare konkurrens på arbetsmarknaden och söker därför nya arenor där design kan verka. Vår uppfattning är att design inom socialt arbete är ett outforskat fält. Ansatsen i vår studie var att undersöka mötet i projektet mellan HDK-studenterna och daglig verksamhet för att se vad deras olika perspektiv kan tillföra varandra och vilka utmaningar som ryms inom projektet. Dessutom ville vi undersöka daglig verksamhet utifrån projektets ramar med fokus på produkt, meningsfullhet och delaktighet. För att besvara vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: 1. Vad upplever projektdeltagarna att de kan tillföra samarbetsprojektet, vilka utmaningar ser de och vilka eventuella lärdomar kan de dra? 2. Vilken syn har projektdeltagarna på produktens betydelse inom daglig verksamhet? 3. Vilken syn har projektdeltagarna på delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet? Vi har för att besvara våra frågeställningar använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har genomfört två fokusgrupper och nio semistrukturerade intervjuer. Fokusgrupperna bestod av åtta respektive 13 HDK- studenter medans intervjuinformanterna bestod av; en områdeschef, två enhetschefer, två habiliteringspedagoger samt fyra brukare, samtliga från daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Den tidigare forskningen som ligger till grund för vår analys rör designmetodik, daglig verksamhet och samarbetsprojekt och våra teoretiska utgångspunkter har varit empowerment och meningsfullhet utifrån KASAM. Resultatet av vår studie betonar vikten av kommunikation mellan samtliga deltagare i projektet. Detta blir även en viktig aspekt för att involvera brukarna i projektet. Personalen på de dagliga verksamheterna blir med sin kunskap om brukarna en viktig kommunikationslänk mellan HDK- studenterna och brukarna. Kommunikationen är en nyckel för att möjliggöra ett lyckat möte mellan två skilda perspektiv. Resultatet visar också att produkten är ett viktigt verktyg för att skapa meningsfullhet och delaktighet för brukarna inom daglig verksamhet. Produkten skulle även kunna användas för att synliggöra brukargruppen och lyfta fram daglig verksamhet. Flertalet av projektdeltagarna anser att HDK-studenterna kan bidra med sin expertis kring produkt och produktion för att utveckla daglig verksamhet. Brukarna framhäver vikten av att ha en fast punkt i sitt liv, en god social gemenskap och omväxlande arbetsuppgifter på den dagliga verksamheten. Samarbetsprojektet har även varit en unik möjlighet för HDK-studenterna att komma in på ett nytt fält, där de fått upp ögonen för en ny arena för design

Psychological Antecedents of Academic´s Intentions to Participate in Last Chance Tourism: Applying value-belief-norm and cognitive dissonance model

Last chance tourism (LCT) is defined as an endangered place due to climate change which creates motivations for tourists to travel to these places before they vanish. These trips also involve interaction with and observation of rare species that is about to disappear due to climate change. By integrating the Value-Belief-Norm and cognitive dissonance theory models, the main purpose of this research was to investigate psychological antecedents of engaging in LCT in higher educational institutions in Sweden. A survey was administered to 234 academics on seven universities in Sweden consisting of items measuring beliefs, pro-environmental personal norms, cognitive dissonance, and intentions to engage in Last Chance Tourism. The data was later analyzed using Partial Least Square-Structural Equation (PLS-SEM) approach. The results revealed a significant impact of cognitive dissonance on intentions to engage in LCT. These findings are important since they support the advantage of using cognitive dissonance theory within the context of LCT. The implications will hopefully spark an interest among academics to develop a sustainable tourism rescue plan and transfer this knowledge to a younger generation. For practitioners, this could be food for fought for organizations that are operating within the field of LCT

'I will work harder' : A Psychoanalytical Study of Boxer - the Horse, in Orwell's Animal Farm

The novel Animal Farm was primarily written as a satire on the Russian revolution, with the underlying intention to actively warn readers what happens when a totalitarian regime takes power. Manipulation and propaganda play a central role in the novella, but the ways in which the regime abuses its people psychologically appears to be of even greater importance. This essay examines and analyzes, from a psychoanalytical perspective, how Orwell portrays the characters that take part in the revolution and the psychology behind their behavior and the choices they make. The aim of the essay is to examine what the underlying factors are that enable a totalitarian leader to take hold of a community as this can be analyzed in Animal Farm. The character of Boxer the horse is central in the novel and of immediate interest, and is therefore analyzed in greater depth. The defense mechanisms denial and sublimation are examined closely in order to see what role they play in a totalitarian regime. Orwell delivers a serious message in Animal Farm, even though it is written as a satire with comic elements. By choosing to write it that way the novel is accessible to a wider audience than it would have been otherwise

Opportunities and Obstacles around Inclusion and Interaction between Basic Special Education and Elementary School.

Syftet med examensarbetet är att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollärare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsärskolan och grundskolan, på skol-, grupp- och individnivå. Vidare är avsiktenatt undersöka grundskollärares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet från en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestående av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkätfrågor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med läraresom har erfarenhet av att undervisa grundsärskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan från enkätstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkäten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förståelsen, förtydliga empirin och stärkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan ställts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv på specialpedagogik och den sociokulturella teorin. Idiskussionen framkommer att samverkan och inkludering mellan grundskola ochgrundsärskola är en mycket komplex företeelse utifrån olika dilemman, grundad påmånga olika föreställningar, människosyn, samhällssyn, kunskapssyn ochpedagogiskt förhållningssätt. Slutsatsen är att inkludering av grundsärskoleelever igrundskolan kräver vilja och engagemang, styrning, gemensamma mål, kunskap ochsärbehandling med flexibla lösningar, för att möta elever med intellektuellfunktionsnedsättning individuella behov i en likvärdig skola. Då kan ävengrundsärskoleelever känna delaktighet och gemenskap, få utvecklas både socialt ochkunskapsmässigt och därmed få möjlighet att växa på lika villkor som andra barn

Ett hållbart lärande : Elevers kvalitativt skilda sätt att uppfatta lärande kring hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som ofta ger upphov till en viss förvirring. I skolan ska elever lära sig att arbeta för och främja en hållbar utveckling, men hur ska det gå till? Det finns många tidigare studier som belyser hur lärare försöker anpassa sin undervisning till begreppet men i den här studien riktas istället fokus till eleverna. Vad har de för tankar om vad som är viktigt att lära sig och vad är de intresserade av? Min studie behandlar lärande för hållbar utveckling och har två huvudsyften. Det första är att studera och beskrivande kvalitativt skilda sätt elever beskriver sina uppfattningar, attityder, och intressen i samtal kring naturvetenskap och begreppet hållbar utveckling. Det andra syftar till att ta tillvara elevers egna uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med hållbar utveckling för att försöka förstå drivkrafter där nyfikenhet och intresse skapas. Studien tar avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen där fallstudier legat till grund för metodval och semistrukturerade forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Elevgrupper från en gymnasieskola i Stockholm intervjuades varpå materialet analyserades genom meningskoncentrering och kategorisering. De slutsatser som studien kommit fram till visar att de aspekter som lyfts upp i elevers samtal som drivkrafter eller grund till varför något blir intressant ofta saknas i de utsagor från eleverna som kommer fram i samtal om arbete med hållbar utveckling. De fyra nyckelord som framträder pekar på att elevers intresse fångas genom fördjupad kunskap, det häpnadsväckande, bra förebilder och det okända och att dessa bör inarbetas av lärare undervisning för ett lärande för hållbar utveckling. Men resultatet visar även på att förhållandet mellan elev och lärare bör belysas ytterligare och att lärare måste verka för att skapa mer aktiva medskapare till sin undervisning där framförallt det okända får vara en av drivkrafterna till att göra lärande för hållbar utveckling mer intresseväckande

Förstudie om byggande av parkeringshus i Kvarnberget i Karlstad

The background for this degree project being carried out is that there are not enough parking spaces in Karlstad Municipality. Then an idea came from Veidekke's side to break out the rock in Kvarnberget to build parking spaces