A roadmap for the conservation of freshwater mussels in Europe

Europe has a long history of human pressure on freshwater ecosystems. As pressure continues to grow and new threats emerge, there is an urgent need for conservation of freshwater biodiversity and its ecosystem services. However, whilst some taxonomic groups, mainly vertebrates, have received a disproportionate amount of attention and funds, other groups remain largely off the public and scientific radar. Freshwater mussels (Bivalvia, Unionida) are an alarming example of this conservation bias and here we point out six conceptual areas that need immediate and long-term attention: knowledge, threats, socioeconomics, conservation, governance and education. The proposed roadmap aims to advance research, policy and education by identifying the most pressing priorities for the short- and long-term conservation of freshwater mussels across Europe

Flodpärlmusslan (Margaritiferamargaritifera) i Nolån : Utbredning, skyddsvärde och status 2011

Sportfiskarna i Göteborg har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands länundersökt flodpärlmusslans utbredningsområde i Nolån, vidare har de upprättat ochinventerat 18 provlokaler inom detta område. Syftet är att identifiera utbredningsområdetsamt bedöma beståndets skyddsvärde och status. Inventering kan utgöraunderlag för framtida åtgärder i vattendraget och den kan ingå i det regionalamiljöövervakningsprogrammet för flodpärlmussla. Utbredningsområdet är 9905 meter långt och inom detta område är förekomsten av flodpärlmusslor mycket låg. Undantaget är vid Henå där koncentrationen av flodpärlmusslor ökar och uppvisartätheter upp till 0,56 individer/m2. Medeltätheten på de undersökta lokalerna är0,043 individer/m2 och storleken på populationen beräknas till 3484 individer.Medelvärdet av längden på de mätta musslorna var 74 mm, minsta funna musslavar 32 mm. Andelen juvenila individer av de längdmätta musslorna uppgår till åttaprocent. Beståndet bedöms ha ett nationellt högt skyddsvärde men det bedömsockså somej livskraftigt beroende på den låga andelen funna småmusslor. Förutsättningarna för att få ett livskraftigt bestånd i ån är goda men man bör utredavilka hotfaktorer som begränsar nyrekryteringen av flodpärlmussla i Nolån i dag

Effekter av kalkning på flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) : Status och trender

I rapporten utvärderas kalkningens effekter på flodpärlmusselpopulationer utifrån data från Musselportalen, Kalkdatabasen, Elfiskeregistret samt vattenkemi från länsstyrelserna. Utvärderingen fokuserar på tätheten av musslor och andelen juvenila musslor och hur dessa förhåller sig i kalkpåverkade, svagt kalkpåverkade, respektive okalkade vattendrag. Förhållanden inom och mellan grupperna utvärderades utifrån ett tidsserie-och nulägesperspektiv. Eftersom det förekommer två olika inventeringsmetoder, enkel statusbeskrivning och statusbeskrivning, utvärderades resultaten separat för vardera metoden

Flodpärlmusslans status i Västra Götaland : En inventering av 15 av länets musselvattendrag 2014

Under sommaren 2014 har Melica, och Sportfiskarna, på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län inventerat flodpärlmussla i länet. Vattendragen Bratteforsån, Sörån och Nordån har inventerats enligt metoden statusbeskrivning. I Kasenbergsån har metoden enkel statusbeskrivning använts. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla och jämföra resultaten med tidigare inventeringar. Bratteforsån har inventerats tidigare enligt metoden Statusbeskrivning, i Sörån har två lokaler inventerats tidigare och i Nordån har det också inventerats tidigare. I Sörån och Nordån har det upprättats 20 nya övervakningslokaler vardera. Ett tillägg till ovanstående uppdrag var att undersöka förekomst av stormusslor, med fokus på flodpärlmussla, i 11 vattendrag i länet

Flodpärlmusslans status i Västra Götaland En inventering av tre av länets mussellokaler 2011

Under sommaren 2011 har Melica på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län inventerat flodpärlmussla i Gärån, Lindåsabäcken och Kolarebäcken, tre av länets nio permanenta miljöövervakningsstationer för flodpärlmussla. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla. I Lindåsabäcken har det upprättats tre nya provlokaler då bäcken numera även ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet. I Kolarebäcken har det upprättats 15 nya provlokaler då de tidigare lokalerna inte längre gick att finna. Resultaten visar att antalet individer i bestånden inte har förändrats jämfört med den senaste inventeringen . Andelen juvenila musslor är mycket låg i alla vattendragen. Skyddsvärdet för Lindåsabäcken och Kolarebäcken är högt enligt de nationella bedömningsgrunderna, Gärån bedöms som skyddsvärd enligt samma bedömningsgrunder. I Gärån bör man göra om provlokalerna så att de stämmer med vedertagen metodik. Statusen för alla bestånd i de ingående vattendragen är minskande eller ej livskraftigt, vilket beror på den låga andelen juvenila musslor i bestånden. Orsakerna till den uteblivna föryngringen bör ytterligare utreda

Biotopkartering av Teåkersälven 2014

Sportfiskarna har på uppdrag av Dalbergså/Holmsåns vattenråd biotopkarterat Teåkersälven från Teåkerssjön upp till kraftverket i Bäckefors nedanför Marsjön. Syftet med undersökningen var att få en bred nulägesbeskrivning av älven och ge förslag på åtgärder som gynnar flodpärlmusslor och öring i älven. Vattenbiotopen är påverkad av historiska rensningar och omgrävningar men vattendraget har börjat återhämta sig av egen kraft. Stora delar av flodpärlmusslornas utbredningsområde har en hög sedimentationsbelastning (sand) och det saknas lekområden för musslornas värdfiskar där musslorna sitter. Närmiljön bedöms ha en låg påverkan på vattendraget då endast 12 % utgörs av artificiell mark (ex. åkermark, industrimark). Nio vattendrag och sex diken har noterats utmed älven. Sex av dem bedöms med måttlig eller stor risk att påverka älven negativt. Det finns fem vandringshinder för fisk i älven. Alla är konstgjorda och tre av dem är bedömda som definitiva för öring, ett partiellt och ett passerbart. Dessa hinder påverkar vattenbiotopen och flodpärlmusslornas spridningsförmåga negativt. Med hjälp av biotopkarteringen kan fem av de nio vanligaste hoten mot flodpärlmussla pekas ut i Teåkersälven. Ökad sedimentbelastning, ökad humushalt, ändrad vattenföring, avsaknad av lämpliga substrat för småmusslor och fragmentering av landskapet. Sportfiskarna föreslår följande åtgärder, att undersöka möjligheten att Få en naturligare vattenföring i älven Skapa fria vandringsvägar för fisk i älven Återställa de sträckor som bedömts som omgrävda och kraftigt rensade. Ta bort de stockar som utgör vandringshinder 2 och som påverkar transporten av grus och sten förbi hindret negativt. Undersöka funktionen på fiskvägen vid Bäcken. Öka vattnets uppehållstid i diken/biflöden som bedömts påverka älven negativt. Sportfiskarna föreslår också att man utför en fördjupad studie med syfte att reda ut vilken del i flodpärlmusslans livscykel som inte fungerar i Teåkersälven genom att undersöka Infektionsgraden på öring Andelen nedgrävda musslor Mäta redoxpotentialen i bottnarn

Flodpärlmusslans status i Västra Götaland : en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Under sommaren 2010 har Melica på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalandslän inventerat flodpärlmussla i Sollumsån, Stommebäcken, Teåkersälven ochLjungaån, fyra av länets nio permanenta miljöövervakningsstationer förflodpärlmussla. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för deingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla. Ljungaån har inte ingått iden regionala miljöövervakningen tidigare. Resultaten visar att antalet individer ibestånden har ökat i Sollumsån, emmellertid har någon föryngring ej skett. IStommebäcken och Teåkersälven har ingen signifikant ökning skett jämfört medtidigare inventeringar. Andelen juvenila musslor är mycket låg i alla vattendragen.Skyddsvärdet för alla ingående vattendrag är högt enligt de nationellabedömningsgrunderna. Statusen för alla bestånd i de ingående vattendragen ärminskande, vilket beror på utebliven föryngring. Orsakerna till den uteblivnaföryngringen bör utredas och man bör också följa upp

Flodpärlmusslans status i Västra Götalands län : Inventering av 12 musselvattendrag 2019

Under sommaren 2019 har EnviroPlanning och Sportfiskarna, på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län, inventerat flodpärlmussla i Bratteforsån, Gärebäcken, Hedån, Kolarebäcken, Kullabäcken, Lysjöån, Nordsjöbäcken (Önnarp), Roasjöbäcken, Solbergsån, Teåkersälven, Tidan mellan Strängseredssjön och Jogen och sträckan mellan Vållern och Brängen. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla och jämföra resultaten med tidigare inventeringar

Flodpärlmusslans status i Västra Götaland : En inventering av fyra av länets musselvattendrag 2020

Under sommaren 2020 har EnviroPlanning och Sportfiskarna, på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götalands län, inventerat flodpärlmussla i Enningdalsälven, Mölndalsån, Tattarstömmarna i Häggåns avrinningsområde och Hornån. Syftet med övervakningen är att följa status och trender för de ingående vattendragen med avseende på flodpärlmussla och jämföra resultaten med tidigare inventeringar. I de tre Natura 2000 vattendragen som ingick i undersökningen (Enningdalsälven, Mölndalsån, Tattarstömmarna) har hela Natura 2000 området undersökts översiktligt. Där det har hittats mer än 20 musslor inom en liten yta (<20 m2) har det upprättats nya lokaler som undersökts enligt metoden Enkel statusbeskrivning.

Identification of a new gregarine parasite associated with mass mortality events of freshwater pearl mussels (Margaritifera margaritifera) in Sweden

Freshwater bivalves play key ecological roles in lakes and rivers, largely contributing to healthy ecosystems. The freshwater pearl mussel, Margaritifera margaritifera, is found in Europe and on the East coast of North America. Once common in oxygenated streams, M. margaritifera is rapidly declining and consequently assessed as a threatened species worldwide. Deterioration of water quality has been considered the main factor for the mass mortality events affecting this species. Yet, the role of parasitic infections has not been investigated. Here, we report the discovery of three novel protist lineages found in Swedish populations of M. margaritifera belonging to one of the terrestrial groups of gregarines (Eugregarinorida, Apicomplexa). These lineages are closely related–but clearly separated–from the tadpole parasite Nematopsis temporariae. In one lineage, which is specifically associated with mortality events of M. margaritifera, we found cysts containing single vermiform zoites in the gills and other organs of diseased individuals using microscopy and in situ hybridization. This represents the first report of a parasitic infection in M. margaritifera that may be linked to the decline of this mussel species. We propose a tentative life cycle with the distribution of different developmental stages and potential exit from the host into the environment.Authors and title in the list of papers of Mahwash Jamy's thesis: Alfjorden, A., Brännström, I. O., Wengström, N., Jamy, M., Kristmundson, A., Jansson, E., Burki, F. Identification of a new gregarine parasite [Apicomplexa, Alveolata] in mass mortality events of freshwater pearl mussels (Margaritifera margaritifera)</p