Sketching – a tool

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete. Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den. Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem. Skissens förmåga att sålla information hjälper oss även att schematisera och förstå verkligheten. Det ökade fokus på objektet som en skiss kräver av utövaren påverkar också hens relation till motivet. Resultatet av det enkla experimentet ger en antydan om ett visst samband mellan skissande och ett mer detaljerat minne av en plats.In this paper the role of sketching in the design process is examined. The aim is to spread knowledge about what use landscape architects can extract out of sketching in our daily job. By getting to know better how the process of sketching works, we can develope and optimize the way we use it. Initially a review is made of how the process of sketching works. Three facts that states the sketch as an important tool for landscape architects are made; how creativity is supported by sketching is discussed, how sketching can be used to examine and understand a place and how sketches affects the memory and the experience of a place. This work is mainly based on a litterature review. A less comprising study about the connection between sketching and memory is made as a complement to the litterature. The litterature rewiew shows that the organizing function of the sketch improves our ability to detect and solve problems. The capacity of a sketch to interpret information also helps us to schematize and understand reality. The sketch demands a higher level of concen-tration which affects our relation to the subject. The result from the small experiment gives nothing but a vague hint, saying that there may be a connection between sketching and a stronger memory of a place

The silence of the loco : aspects of solutions for railway related noise

Detta examensarbete har genomförts under vintern 2016/2017 inom ramen för landskapsarkitekt-utbildningen. Utgångspunkten är en frågeställning formulerad av avdelning Gata och Landskap på COWI i Malmö, som har bred erfarenhet av storskaliga infrastrukturprojekt och bidragit med värdefull input under processen. Järnvägen är till sin natur storskalig och om- och nybyggnad av denna medför per automatik en betydande landskaplig påverkan. Buller är en miljöstörning som påverkar väldigt många människor – en femtedel av Sveriges invånare beräknas vara utsatta. Ju tätare och närmre störningskällorna vi vill bygga bostäder, desto påtagligare blir bullerproblematiken. I arbetet undersöks hur buller från järnvägen hanteras idag och vilka möjligheter som finns att hantera problematiken med alternativa lösningar. Huvudfokus ligger på ett upplevelseperspektiv av de strukturer som byggs för att minska bullernivåerna vid stationsnära områden. Till grund för den teoretiska delen av arbetet ligger litteraturstudier. Källmaterialet består till stor del av rapporter och utredningar från statliga verk och myndigheter samt artiklar och skrifter som behandlar lösningar för bullerproblematiken. Studerade byggda exempel, platsanalyser vid befintliga stationsområden och ett undersökande skiss- och gestaltningsarbete mynnar ut i idéer kring hur lösningar för bullerproblematiken kan tillföra platsen ett värde istället för att främst, som ofta är fallet, utgöra en fysisk och visuell barriär.This thesis was completed as a part of the Landscape Architecture Programme, during the winter of 2016/2017. It is based on a question formulated by the Department Gata och Landskap, COWI in Malmö, which has extensive experience in large-scale infrastructure projects and has contributed with valuable input during the process. The railway is largescaled by nature and its structure considerably affects the surruonding landscape. Noise affects more people than any other environmental issues. One fifth of Sweden's population is estimated to be exposed. The more dense we want to build our residential areas, and the closer to the noise source, the more challenging are the noise problems. How noise from railways is managed today, and what kind of alternative solutions there is to manage noise problems, is examined. The main focus is the experience perspective, how places around the railway station is percieved and how they are affected by the built structures for noise reduction. The basis for the theoretical part of the work is literature, mainly reports and studies from departments and authorities, as well as articles and writings that deals with solutions for noise problems. A study of built examples, site analysis and investigative sketch- and design work has resulted in ideas on how solutions for noise problems can bring value to a place instead of, as is often the case, constitute a physical and visual barrier