Sexual Harassment and Criminalisation

The aim of this paper is to explore sexual harassment and criminalisation, and, more specifically, to what extent the criminal legal system may serve as a measure against sexual harassment. It is not the task of this paper to provide a straightforward answer. Instead, it provides abrief account of ongoing trends in Sweden which prompts further analysis of this issue, suchas #metoo, crime statistics on sexual molestation, gender equality policy, and crime policy

Theorising sexual harassment and criminalisation in a Swedish context

This article offers a theoretical approach to criminalisation in relation to sexual harassment, using Sweden as example. The topic is spurred by two separate but interrelated phenomena. The first is the #metoo movement, which raised not only awareness of the widespread problem of sexual harassment, but also questions as to whether criminal law can provide a proper response. The second is a growing concern, both in international research and among Swedish activists, that the feminist struggle against sexual violence is turning towards punitive measures. Taking the standpoint that feminist research and activism should engage in a critical conversation with criminal law and crime policy, this article employs Kelly’s concept of the continuum of sexual violence to analyse the scope for criminal law interventions regarding men’s intimate intrusions against women. Swedish criminal regulation is used to highlight some of the challenges of designing a criminal provision that considers the individual effects as well as the cumulative and collective impacts of sexual harassment

Theorising sexual harassment and criminalisation in a Swedish context

This article offers a theoretical approach to criminalisation in relation to sexual harassment, using Sweden as example. The topic is spurred by two separate but interrelated phenomena. The first is the #metoo movement, which raised not only awareness of the widespread problem of sexual harassment, but also questions as to whether criminal law can provide a proper response. The second is a growing concern, both in international research and among Swedish activists, that the feminist struggle against sexual violence is turning towards punitive measures. Taking the standpoint that feminist research and activism should engage in a critical conversation with criminal law and crime policy, this article employs Kelly’s concept of the continuum of sexual violence to analyse the scope for criminal law interventions regarding men’s intimate intrusions against women. Swedish criminal regulation is used to highlight some of the challenges of designing a criminal provision that considers the individual effects as well as the cumulative and collective impacts of sexual harassment

Är det straffbart att ta av kondomen utan samtycke? : Rättsläget efter den svenska våldtäktsreformen 2018

I olika sammanhang har det uppmärksammats att personer utan samtycke tar av kondomen under sexuellt umgänge. I den här artikeln analyseras i vilken utsträckning beteendet är kriminaliserat enligt den svenska våldtäktslagstiftningen, som bygger på icke-frivillighet som gränsdragande rekvisit. Enligt förarbetena kan vilseledande i fråga om preventivmedel inte medföra att ett deltagande inte är frivilligt. Artikeln visar dock att penetration utan kondom kan förstås som en annan sexuell handling än vad parterna kommit överens om. På så sätt kan kondomsvek likställas med de så kallade överrumplingsfallen som nu omfattas av våldtäkt. Min analys av kondomsvek är ett exempel på att lagtextens definition av våldtäkt inte är helt enkel tolka. Ett skäl för det är att den utsattes beteende, vilja och uttryck utgör gränsen för det straffvärda beteendet. En jämförelse görs med brottet sexuellt ofredande, vars utformning snarare sätter främst huruvida gärningspersonens beteende är klandervärt. I artikeln dras även översiktliga paralleller till den diskussion som förs i Finland om hur sexualbrottslagstiftningen kan reformeras

Brister i en studie av domstolarnas bevisvärdering avseende mål om olaga hot och våldtäkt

I SvJT 2018 s. 327 presenterades en studie enligt vilken bevisning som är tillräcklig för en fällande dom i våldtäktsmål inte är tillräcklig för en fäll­ande dom i mål om olaga hot. Det finns dock flera problem med studien som sammantagna innebär att det inte finns stöd för påståendet att bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte är tillräcklig i mål om olaga hot. Ett första problem är att de kriterier som har använts för att välja ut domar är otillräckliga för att utesluta att skillnader i andelen fällande domar beror på något annat än just brottstypen. Ett andra problem är att man vid tolkningen av resultatet inte har beaktat relevanta skäl för varför rätten har kommit fram till en friande eller fällande dom