Övergödning inom Ljungans avrinningsområde : Resultat från provtagning i urval av sjöar och vattendrag 2020-2022.

Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län har under 2020-2022 utfört provtagning av vattenkemi, växtplankton och påväxtalger i ett urval av vattendrag och sjöar i Ljungans avrinningsområde. Syftet med mätningarna var att bättre beskriva näringsstatusen i avrinningsområdet och ge underlag till åtgärder mot övergödning. Stationerna valdes ut för att de klassats som osäker risk för näringspåverkan inom vattenförvaltningen, för att man observerat algblomning samt alg- och vasstillväxt i sjöar eller för att man misstänker hög belastning av näringsämnen. I rapporten redovisas resultaten från provtagningarna samt statusklassningar av 2020-2022 års data. För fullständig bedömning behöver provtagning under en hel förvaltningscykel på sex år inkluderas. I Jämtlands län blev den sammanvägda statusen måttlig i Idbäcken, Oxsjön och Ösjön samt otillfredsställande i Hemsjön. I övriga femton undersökta sjöar och vattendrag blev statusen god eller hög. I Västernorrlands län blev den sammanvägda statusen måttlig i Backbodbäcken, Lill-Hällsjön, Klingstatjärn och Kivan samt otillfredsställande i Gåltjärnen. I övriga åtta undersökta sjöar och vattendrag blev statusen god eller hög

Fokus på Mälaren 2021 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund

Mälarens vattenvårdsförbund och Sveriges lantbruksuniversitet fortsätter att samarbeta med fokus på Mälaren. Under 2021 påverkade pandemin möjligheten att ses under årsstämman på våren men Mälarseminariet på hösten kunde hållas som hybridmöte med ungefär 40 deltagare på plats på SLU i Uppsala och lika många deltog via videolänk. Digitala Mälarinarier hölls vid fyra tillfällen och var även de välbesökta. Faruk Djodjic är ny kontaktperson tillsammans med Stina Drakare från SLU. Vid vinterprovtagningen hade alla stationer is vilket är första gången sedan detta samarbete startade 2017. Nederbördsrika månader blev maj och augusti och sommarmånaderna juli och augusti var varma. Statusbedömningen visar att stationer med måttlig status dominerar och att det finns flera stationer med otillfredsställande (7) och dålig status (5). Bara två stationer hade god status och ingen hade hög status. Antalet stationer med bra status växlar mellan två och fyra stycken mellan åren vilket beror på vilka stationer ingår just det året. Dessa statusbedömningar kopplar främst till övergödningsproblematik vilket provtagningsprogrammet är designat för att följa. Tre doktorander med ämnen som berör Mälaren har försvarat sina avhandlingar under perioden. Två av dem berör just övergödningsproblematik och behandlade ämnen som bra verktyg för att minska transport av näringsämnen som fosfor från land till Mälaren och för att inaktivera fosfor på sjöbottnar för att minska internbelastning från bottensediment. Den tredje avhandlingen gav verktyg för att förbättra dricksvattenrening när man har problem med organiska miljöföroreningar. Andra vetenskapliga publikationer av intresse för Mälaren som presenteras kortfattat är t.ex. ett verktyg för att identifiera potentiella högrisksubstanser i akvatisk miljö kopplat till påverkan från avloppsreningsverk, att förbruningen av våra vatten verkar ha avstannat där det finns en tydlig brytpunkt år 2010. Ytterligare en publikation visar med en första studie att antibiotikaresistensgener är vanliga och täcker in flera typer av antibiotika i vatten runt Västerås, Uppsala, Eskilstuna och Stockholm. Årets kandidatarbeten gjordes i våtmarker med fokus på sådana som används som fosforfällor och i hästhagar för att ta reda på om näringsläckage från dessa kan minskas genom att mocka i hagen. På masternivå handlade det om att ta reda på vid vilka förhållanden kvävefixerande cyanobakterier trivs och att mäta algblomningar med sensorer för högre tids- och djupupplösning

Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi 2010-08-23 samt en jämförelse mellan åren 2008-2010

I augusti 2010 utfördes, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, en synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi vid 56 provtagningsstationer. Syftet med undersökningen var att få en ögonblicksbild av tillståndet i alla större fjärdar och vikar i Mälaren. En liknande undersökning utfördes även 2008 och 2009. Provtagningarna har genomförts med helikopter under en vecka med satellitpassage och i möjligaste mån vid klar väderlek. Detta för att sedan kunna kalibrera satellitbilder över Mälaren med vattenkvalitetsdata. Mälarens flikighet och örikedom gör att Mälaren kan delas in i olika bassänger. Tidigare har Mälaren varit indelad i sex olika bassänger men den indelningen har ansetts grov och svår att använda vid bedömning av den ekologiska statusen i varje bassäng. Indelningen är under revidering och vissa mindre fjärdar och vikar kommer troligtvis att brytas ut från de större bassängerna och bilda egna s.k. vattenförekomster. De synoptiska provtagningarna utgör underlag för ett reviderat basprogram för Mälaren som bättre harmoniserar med den nya indelningen i vattenförekomster. Vattenkemin i bassängerna skiljer sig åt i och med skillnader i tillrinning, avrinningsområdets beskaffenhet, vattenomsättningen och påverkan från mänskliga aktiviteter. Generellt sett är de sydöstra delarna av Mälaren mer näringsfattiga än övriga Mälaren pga. att det saknas större tillflöden hit samt att vattenomsättningen är långsam vilket möjliggör effektivare sedimentation till bottnarna. Den nordöstra delen av Mälaren utmärker sig istället genom att vara mer näringsrik (se exempel figur A). Tillrinningsområdet till detta område har den största andelen av jordbruksmark och tillrinnande vattendrag har därmed höga halter av näringsämnen. Uppsala reningsverk bidrar också till de höga kvävehalterna i denna del. I de västra delarna, exempelvis i Galten, är växtplanktonproduktionen som högst under sommarmånaderna och därmed visar de synoptiska undersökningarna betydligt högre klorofyllhalter i denna del av Mälaren (se exempel figur B). Den ordinarie provtagningen av Mälaren visar istället att klorofyllhalterna är högre under våren i den nordöstra delen, exempelvis i Skarven. Algerna från vårens blomning sedimenterar och ”tvättar” ut ytskiktet på näringsämnen vilket kan vara förklaringen till att totalfosforhalterna i augusti i nordöstra delen av Mälaren är lägre än i västra delen. Siktdjupet 2010 var mindre i de västra delarna av Mälaren, liksom tidigare år, dels på grund av den höga växtplanktonproduktionen och dels på grund av den höga vattenfärgen. Vattenfärgen i de nordöstra delarna har varierat mer mellan åren än i övriga delar av Mälaren. Absorbansen, som är ett mått på vattenfärgen, var hög 2009 (i nivå med de västra delarna) och låg 2008. Variationen i absorbans har dock inte haft någon inverkan på siktdjupet. En trolig förklaring till detta är att absorbansen vid den våglängd som mäts, inte helt och hållet speglar vattenfärgen. Spridningen i vattenkemin mellan åren är generellt sett större i de västra och nordöstra delarna av Mälaren i och med att dessa delar har den största andelen av tillrinning och att variationer i vattenföringen då får större genomslag på vattenkemin. Provpunkter som ligger nära mynningen för tillrinnande vattendrag, t. ex. Marielundsfjärden vid Råckstaåns mynning, får av samma orsak också större spridning mellan åren. Vid val av provpunkter som skall representera en viss vattenförekomst i Mälaren bör därför provpunkter som ligger nära mynnande vattendrag undvikas

Mälaren 2018

Sedan 2018 samarbetar Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att öka utbytet mellan forskning och samhällsintressen kring Mälaren.  Miljöövervakningsresultaten från 2018 visade att det varma och torra vädret påverkade vattenmiljön med lägre vattenstånd och varmt ytvatten redan i maj. Det varma vattnet ledde till att det blev en sommar där växtplanktonproverna dominerades av cyanobakterier vilket ledde till relativt låg ekologisk status baserad på växtplankton. Den långa perioden med skiktade förhållanden ledde till att flera av sjöns djupare bassänger fick lägre syrgashalter än normalt. Detta påverkade bottenfaunan negativt. Precis som tidigare år visar 2018 års provtagning att den bästa vattenkvaliteten finns i den östra delen av Mälaren, d.v.s. den del som domineras av stora och djupa fjärdar. Här är statusen generellt sett god eller hög medan den västra och nordöstra delen vanligen har måttlig status eller sämre.  Forskningsresultat från projekt om säkert dricksvatten med bland annat Mälaren som exempel visar att det behövs bättre övervakningsstrategier och vattenbehandlingsmetoder för att få bort toxiska ämnen. Forskningsprojekt om metoder för att säkerställa biologisk mångfald i samhällsplaneringen visar att i kopplingen till vatten, d.v.s. den grönblå infrastrukturen, är träd nyckelorganismer för att skydda organismer i bäckar vid varmt väder genom sin skuggande funktion. Två studentarbeten presenterades under året, ett om läkemedelsrester (masternivå) och ett om algblomningar (kandidatnivå) i Mälaren