De ostraco quod Revaliae in Museo Provinciali servatur

http://tartu.ester.ee/record=b2419463~S1*es

Tidsanvändning och resor: Aspekter på olika gruppers aktivitetsmönster.

Tid är en viktig aspekt på våra resor. En stor del av utbyggnaden av infra-strukturen (vägar, järnvägar osv) motiveras av de tidsvinster som framtida resenärer kan komma att göra. Men tiden är betydelsefull också i andra, nog så viktiga, avseenden. Människors användning av tid för olika ändamål och på olika platser – förvärvsarbete, omsorg, hushållsarbete, inköp, olika fritidsaktiviteter – samspelar nära med möjligheterna att resa. Förändringar i möjligheterna att resa, t ex begränsningar av miljöskäl eller utvidgningar vid ökade inkomster påverkar människors tidsanväning i övrigt. Tid är dessutom en absolut begränsad resurs som sätter en definitiv gräns för vad vi hinner att göra under ett dygn, inte minst när det gäller att resa. Sammantaget bildar individens användning av tid för olika aktiviteter på olika platser ett aktivitetsmönster. Aktivitetsmönstren uttrycker människors livsstil (Vilhelmson 1994). Ett grundläggande problem är i vilken utsträckning de aktivitetsmönster som formar våra dagliga liv förutsätter en hög rörlighet. Hur mycket reser vi för att kunna utföra olika aktiviteter och ärenden?Vilka egenskaper kan förknippas med de aktiviteter vi reser till? Är de bundna i tid och rum eller mer flexibla och anpassbara på kort sikt? Vari består till exempel alla resor som människor gör under fritiden? Hittillsvarande kunskap om resornas samband med ärenden och aktiviteter i övrigt baseras till stor del på resvaneundersökningar. De ger ofta en mycket grov och onyanserad bild av den verklighet som omgärdar själva resan. I en särskild studie har jag därför försökt belysa ovanstående problemställningar med hjälp av data om den svenska befolkningens dagliga tidsanvändning (Statistiska Centralbyråns Tidsanvändningsundersökning från år 1990/91). Ett urval av befolkningen 20 – 64 år har fört dagbok över sin tidsanvändning under två dygn (Rydenstam 1992). I min studie analyseras detta material ur rörlighetsaspekt. En slutrapport med titeln Tidsanvändning och resor (Vil-helmson 1997) har nyligen publicerats av den svenska Kommunikations-forskningsberedningen (KFB). I denna uppsats sammanfattas resultaten

Staden som utopi

Den här kandidatuppsatsen bygger på litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt så väl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger på diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, där hållbarhet är ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga värden och har sedan dess påverkat dagens stadsplanering. För att få förståelse för vad för tidigare samhällsförändringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem. Detta ger en bakgrund till uppsatsens andra del som diskuterar vad som skulle kunna vara dagens planideal. Dagens planideal problematiseras sedan utifrån begreppet hållbarhet, såväl ekologisk som social. I uppsatsens tredje del ges reflektioner över varför det kan vara svårt att påstå att vi har ett enda planideal i dag. Avslutningsvis förs ett resonemang om hur att ge hållbar utveckling en urban form. Arbetet är begränsat till Sveriges planideal

Place-making : a case study of citizen participation and the gender perspective in the planning-process of Aktivitetsytan in Rosengård

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i Rosengård. Aktivitetsytan är en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process där unga tjejer deltagit. Därmed har projektet planerats både med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frågeställningar, där två frågeställningar är direkt relaterade till fallstudien. Dessa två frågeställningar är dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien är baserad på intervjuer med inblandade tjänstemän samt en av de deltagande tjejerna. Den visar på hur delaktigheten lagts upp genom att anställa deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar. De framgångsfaktorer som hittills går att identifiera i projektet presenteras, liksom frågan om Aktivitetsytans framtida förvaltning. Det sistnämnda är en nyckelfråga för huruvida genusperspektivet på platsen kommer att få långsiktigt genomslag. För att relatera Aktivitetsytan till en större kontext behandlas kortfattat även ett annat offentligt rum som har skapats i delaktighet med medborgare – Stapelbäddsparken i Västra hamnen. Genom jämförelsen undersöker jag uppsatsens tredje frågeställning – vad som skiljer de båda delaktighetsprocesserna åt – vilket avser att behandlas i uppsatsens analysdel. Att jag valt att jämföra de båda projekten är för att kunna förstärka mina slutsatser. Jag kopplar till teori om delaktighet för att dra slutsatser om vilken nivå av delaktighet som förekommit i de båda fallen. Jag kopplar även till teori om genusperspektiv för att analysera kommunens intention bakom att använda sig av ett genusperspektiv. Syftet med uppsatsen är att bidra till diskussionen om möjligheter till delaktighet och inflytande över det offentliga rummet samt att bidra till diskussionen om behovet av att arbeta med ett genusperspektiv i stadsplaneringen. Därför diskuterar jag om huruvida jag har kunnat identifiera en möjlig metod för delaktighet baserat på de två projektens olika processer. Jag för även en kortfattad diskussion om vad det finns för koppling mellan att arbeta med delaktighet och att arbeta med ett genusperspektiv i planeringen. Uppsatsen avslutas med ett par personliga reflektioner om vad medborgares deltagande i skapandet av det offentliga rummet innebär för samhällets syn på detta gemensamma rum.The essay is based on a case study of the working process behind the project Aktivitetsytan in Rosengård, Malmö. Aktivitetsytan is a meetingplace for social, cultural and physical activity, planned by Malmö municipality in collaboration with young women. Thereby, a gender perspective is applied to the project. The aim of the essay is to contribute to the discussion of citizens’ possibilities to participate in planning projects in order to influence the appearance and use of public space. In addition, I want to contribute to the discussion of the need for a gender perspective in cityplanning. In the essay, Malmö municipality’s intentions by participative planning, as well as the intention behind the gender perspective is examined. The case study is based on interviews with the municipality officials involved as well as with one of the women that participated in the planning of Aktivitetsytan. The case study shows that it was important for the municipality to employ the participants in order to make the collaboration possible. Success factors in the collaboration project as well as the question of future management are presented. The latter regards the endurance of the gender perspective. In order to relate the collaboration process of Aktivitetsytan to an other collaboration process, I also studied another public space planned in collaboration with citizens – Stapelbäddsparken in the Western Harbour in Malmö. In order to enhance my conclusions in the following chapter, I compare the two project processes. This is followed by a discussion whether it is possible to identify a method for collaborational planning of public space, based on the two projects. Additionally, I shortly discuss connections between participative planning and using a gender perspective in planning

Der Einfluss der Infektionskrankheiten auf die Kindertuberkulose = Nakkushaiguste toimest laste tuberkuloosile

Digiteeritud Rahvusarhiivi koordineeritud MKMi rahastatud SF-projekti „Vaba rahvas vabal maal (1920-1940)“ raames OÜ Andmevara Services poolthttps://www.ester.ee/record=b3605342*es

Computer simulation of household activity scheduling

An operational model of household activity scheduling is proposed. The model is based on a theory entailing behavioral principles of how persons acquire, represent, and use information from and about the environment. Choices of destinations and departure times are consequences of the scheduling of a set of activities to be executed in a given time cycle. Illustrative computer simulations of the operational model show realistic effects of work hours, living in or outside the center, and travel speed. Several necessary improvements of the theory and operational model are discussed, such as incorporating learning effects and choice of travel mode for home-based trip chains. Strategies outlined for empirical tests include comparisons with existing models, psychological experiments illuminating basic assumptions, and the use of geographical information systems to process travel-diary data for single cases

Utrikesresandets förändring.: En studie av svenskars internationella rörlighet 1994-2000.

Internationella persontransporter har under det gångna decenniet vuxit dramatiskt i frekvens och geografisk utsträckning. Mest uppseendeväckande är flygets ökningstakt. För Sveriges del ökade antalet resenärer med flyg till och från utlandet med över 50 % bara under andra halvan av 90-talet. En viktig aspekt av den snabba tillväxten i rörlighet, resande och mobilitet, är de ökade miljöproblem som utvecklingen medför. Flygtransporters energiintensitet och de delvis okända konsekvenserna av utsläpp på hög höjd, är särskilt problematiska i dessa sammanhang (Frändberg 1998; Åkerman et al 2000; EEA 2001). Den snabbt växande internationella rörligheten innebär också problem med trängsel i ett fysiskt begränsat luftrum liksom hot om överexploatering av känsliga fjärran platser. En annan betydelsefull fråga gäller de allt större skillnaderna i rörlighet inom och mellan länder och världsdelar, som nuvarande trender tycks innebära. Flera inflytelserika samhällsteoretiker pekar på hur ”tillgången till global rörlighet” framträder som en allt viktigare stratifieringsfaktor i samhället (Castells 1999; Bauman 2000). Mot bakgrund bland annat av dessa frågor, är det angeläget att närmare beskriva den internationella rörlighetens omfattning, struktur och utvecklingstendenser. Föreliggande artikel presenterar resultat från en studie av den svenska befolkningens långväga, särskilt internationella, rörlighet, under perioden 1994-2000 (Frändberg och Vilhelmson 2002). Syftet med studien är att empiriskt belysa ett antal frågor med direkt relevans för kunskapen om rörlighetens internationalisering/globalisering, och drivkrafterna bakom denna trend. Studien behandlar dels den långväga/internationella rörlighetens förändring över tid och dels den internationella rörlighetens fördelning i befolkningen vid ett givet tidssnitt. Frågan om förändring över tid gäller i första hand det internationella resandets omfattning och geografiska utsträckning, men också de aktiviteter eller ärenden som motiverar långväga och särskilt då internationella, resor. Särskild uppmärksamhet ägnas också utvecklingen av det speciellt betydelsefulla flygresandet. Frågan om rörlighetens fördelning i befolkningen, handlar i första hand om i vilken mån den internationella rörligheten är koncentrerad till en liten grupp människor (”postmoderna nomader”), eller om den snarare är jämnt spridd i befolkningen. Denna del berör således frågor om rörlighetens sociala bas och drivkrafter, samt om den eventuella uppkomsten av nya olikheter i samhället (”a mobility divide”)

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN.: Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994.

Bilen är idag det dominerande färdmedlet för den dagliga rörligheten i Sverige, liksom i de flesta andra industrialiserades länder. Denna studie syftar till att analysera utvecklingen av bilinnehav samt bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994 samt dess fördelning mellan olika grupper t ex åldersgrupper, hushållstyper samt män och kvinnor. Dessutom diskuteras förutsättningarna för den framtida utvecklingen av bilinnehav och bilanvändning och därmed rörligheten. Analysen av bilinnehav och bilanvändning använder uppgifter från de svenska rikstäckande resvaneundersökningar som genomförts 1978 och 1984/85 samt material för år 1994 från den pågående undersökningen (Riks-RVU). Några viktiga iakttagelser är: - Andelen individer med körkort och tillgång till bil i hushållet ökar i Sverige mellan 1978 och 1994. - Körkortsinnehav och tillgång till bil ökar mest bland de äldre och kvinnor medan det minskar i den yngsta åldersgruppen, 18-24 år. - Majoriteten av befolkningen visar tendenser att ha nått en mättnadsnivå av bilinnehav vid en första anblick. Bland de sammanboende ökar dock andelen som har mer än en bil i hushållet. - Bilanvändningen mätt som reslängd per person och dygn har inte ökat i samma takt som bilinnehavet. Varje personbil körs alltså i genomsnitt kortare sträcka år 1994 jämfört med 1978. En omfördelning av bilresorna har dock skett så att en högre andel av resorna sker som förare medan andelen av resorna som sker som bilpassagerare minskat. - Bilanvändningen visar samma mönster som bilinnehavet, de yngsta reser mindre med bil medan de äldres bilanvändning ökat. För majoriteten av befolkningen sker små förändringar. Den ekonomiska utvecklingen är central för framtida förändringar av bilinnehav och bilanvändning i Sverige. Den utplaning av tillväxten som skett hittills under 1990-talet kan snabbt ändras till en betydligt högre tillväxt om den privata konsumtionen åter ökar. Många som hittills under 1990-talet skjutit upp att ta körkort eller köpa bil skulle säkerligen göra det om de fick råd till det. En fortsatt svag ekonomisk utvecklingen leder dock på sikt till att nya grupper av körkorts- och billösa kommer att uppstå i Sverige. &nbsp

Promoción y prevención de riesgos psicosociales en el teletrabajo mediante App Redu Riesgos

Curso de Especial Interés Management de Gestión Humana OrganizacionalLa App Redu Riesgos busca contribuir al bienestar de los trabajadores pertenecientes al sector de las telecomunicaciones, mediante una adecuada promoción y prevención de los riesgos psicosociales físicos y mentales que pueden llegar a presentarse en el teletrabajo, ya que dicha modalidad se ha venido implementado en mayor medida en cientos de organizaciones a raíz de la pandemia de COVID-19.1. RESUMEN 2. INTRODUCCIÓN 3. OBJETIVOS 4. MÉTODO 5. RESULTADOS 6. CONCLUSIONES 7. REFERENCIAS 8. APÉNDICEPregradoPsicólog