Asegurar el futuro en circunstancias inciertas. La seguridad social de los trabajadores inmigrantes temporales en Finlandia

This article deals with temporary migrant workers experiences of social security in Finland, and the question how temporality influences the motivations of migrant workers to find out about their rights in the welfare system. What kinds of experiences do temporary migrants have? Have they met specific problems related to temporariness? The article shows how motivations to find out about the welfare system are linked to the length of stay of the migrant, sector of work, gender of the temporary worker, country of origin of the worker. Finally motivations are in a high degree influenced by objective possibilities of accessing the welfare benefits of the country, for instance related to problems in receiving work permits, residence permits, and the national insurance institution (KELA) insurance cards. The article shows how many temporary workers, especially within seasonal agricultural work, are in Finland solely in order to work, and are not directed towards other aspects of life while in Finland. Temporary migrants learn about the Finnish Social Security System through their own experience, which makes their knowledge dependent on initiation processes at work places. In many cases a private insurance is required from the temporary worker in order to get the visa and many immigrants are not motivated to contribute to a system, which they don’t benefit of. Migrants incorporate possibilities provided by the social system. They thus adjust their subjective expectations to the objective conditions. Sometimes this adjustment is done in frustration as benefits are out of reach despite having to contribute to the system financially by paying taxes.Este artículo se centra en las experiencias en materia de seguridad social de los trabajadores migrantes temporales en Finlandia y analiza la influencia de su estatuto temporal en las motivaciones para obtener información sobre sus derechos, así como los problemas específicos derivados de su condición temporal. Esta motivación está determinada por diversos factores como son la duración de su estancia, el sector productivo, el género y el país de origen. Por último, el artículo muestra que las motivaciones están muy influidas por las posibilidades objetivas de acceso a los beneficios sociales del país y sostiene que la presencia de trabajadores inmigrantes temporales, especialmente los insertos en el sector agrario, se restringe al ámbito laboral, encontrado limitaciones de acceso a otras esferas de la vida social. El conocimiento de los trabajadores temporales sobre el sistema finés de seguridad social se adquiere a través de la experiencia, por lo que este está condicionado por las condiciones de la incorporación inicial al mercado de trabajo. Los migrantes adaptan sus expectativas subjetivas a sus condiciones objetivas; un ajuste marcado por la frustración debido a sus dificultades de acceso a beneficios sociales, a pesar de las contribuciones que realizan al sistema a través del pago de impuestos

”Sådant är mycket sjukt och så vanligt i deras land” : En diskursanalytisk studie om högerpopulistisk retorik i Finland

Invandring och invandrare är ett omdebatterat ämne i Finland och debatten har i stor mån styrts av politikers, mediers och enskilda anonyma nätskribenters uttalanden om ämnet ifråga (Keskinen m.fl., 2009). Syftet med denna avhandling är däremot att granska hur vissa 'invandringskritiska' Facebook-gruppers anhängare konstruerar invandring och invandrare. Avhandlingens forskningsmaterial består av 77 texter som är skrivna av personer som följer vissa 'invandringskritiska' Facebook-grupper som till exempel Sannfinländarna, Nuiva vaalimanifesti och Jussi Halla-Aho. Med en metodologisk utgångspunkt i kritisk diskursiv psykologi var målet att identifiera hurudana tolkningsrepertoarer som är tillgängliga för skribenterna då de skriver om invandring och invandrare, vilka potentiella ideologiska funktioner de tillgängliga tolkningsrepertoarerna har och hurudana subjektspositioner som är tillgängliga för skribenterna att inta. I avhandlingen identifierades åtta olika tolkningsrepertoarer samt deras potentiella ideologiska funktioner. Därtill identifierades fem olika subjektspositioner. Resultaten för avhandlingen pekar på att den högerpopulistiska diskursen i Finland i stort sätt domineras av olika konstruktioner av hot, gränsdragningar mellan önskvärda och icke-önskvärda invandrare, funktioner som bidrar till att konstruera eller upprätthålla ingruppens överlägsenhet samtidigt som argumentationen byggs upp på ett sätt som berättigar dessa konstruktioner. Resultaten tyder även på att den högerpopulistiska retorik som beskrivs i denna avhandling faller inom ramen för modern rasism, i den mening som exempelvis Wetherell och Potter (1992), van Dijk (1987) och Kryzanowski och Wodak (2009, 5) definierar det. I samband med riksdagsvalet 2015 har invandring och invandrare varit ett omtalat ämne i den offentliga debatten i Finland och många uttalanden har väckt uppmärksamhet i medierna för att de har upplevts som rasistiska och diskriminerande. Den retorik som användes i avhandlingens forskningsmaterial påminner i hög grad om de fall som figurerat i medierna under det senaste året. Avhandlingen leder även till frågor för framtida forskning om hur exempelvis konstruktioner av genus och etnicitet hänger samman i högerpopulistisk retorik. Därtill diskuteras hur rasistisk och diskriminerande retorik kan motverkas i samhället