Offshoring av redovisning - dess påverkan på revisionen

Syfte Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisionen av företag påverkas då företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter på området, ämnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig på den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av våra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek. Kravet vid val av illustrationsföretaget var att de genomfört en offshoring. Teori Uppsatsen är uppdelad på två teorikapitel, ett angående offshoring och shared service center samt ett som beskriver revisionsprocessen och dess olika steg. Denna uppdelning är till för att ge läsaren en tydligare bild av de olika delarna. Empiri Det empiriska materialet som samlats in baseras på dels ett stort internationellt företag som nyligen genomfört en offshoring, samt erfarenheter kring ämnet från de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige. Resultat Då ett företag väljer att offshora redovisningsfunktioner påverkar detta samtliga steg i revisionsprocessen. Förändringen blir emellertid inte så tydlig för företaget som genomfört omorganisationen men däremot för dennes revisor. Den mest påtagliga förändring ligger i det faktiska granskningsarbetet som även det till viss del offshoras

Balanced Scorecard och budget - är det möjligt att skapa ett gemensamt styrverktyg?

Syftet är att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma årliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnås. Studien grundar sig på den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts på ett kunskapsintensivt företag. För att få en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts på tre personer inom området. Då inte tillräcklig teori finns om ämnet vi behandlar valde vi att även skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att använda oss av och beskriva de två styrverktygen Balanced Scorecard och budget. För att uppnå syftet har vi själva skapat en egen teori om deras gemensamma årliga process. I det här teoristycket har vi utgått från budgetens teoretiska processer och applicerar dessa på Balanced Scorecard för att de båda styrverktygen ska få en gemensam process. Företaget som studeras är Länsförsäkringar Skåne som är ett kunskapsintensivt företag. I dagsläget har deras Balanced Scorecard och budget en gemensam process, men de betraktar dem ändå som två separata styrverktyg. Vi har kommit till slutsatsen att då Balanced Scorecard och budget har mycket gemensamt kan de integreras till ett styrverktyg. Genom att studera vårt fallföretag har vi kommit fram till att det är möjligt för Balanced Scorecard att följa budgetens årliga processer. En gemensam process för styrverktygen underlättar en hopslagning till ett styrverktyg. Det hopslagna styrverktyget kommer att följa budgetens strukturer och uppställningsmetoder samtidigt som Balanced Scorecardets perspektiv finns kvar men modifieras