64 research outputs found
Ett kondensat av nordsvensk matkultur
Recension av boken "Urfödan: om sjÀlvhushÄllets mat hos folk i Lappland" (Ord & visor, 2015) av Lilian Ryd
Sustainability in Rural Development Based on Natural and Cultural Heritage
The historical landscape was a mosaic of fields, meadows and forests in small patches. Farmers had to rely on all available resources. But the changes in land use during the second half of the 20th century transformed the landscape, and the biological traces from customary use of yesteryears, e.g. the biological cultural heritage or bioheritage, are today threatened. Bioheritage includes species dependent on manâs customary uses, and traces of such use, e.g. elements, structures. A continuation of customary use is necessary for the preservation and maintenance of bioheritage for the future. However, the economic situation for small-scale farmers is today threatening this continuation. The question is: can nature and culture values and customary uses add value to products produced by the farmers and thus contribute to a continuation
Folklig kunskap, lokalt naturbruk och förhÄllandet till mÄngfalden
Idén med denna text Àr att dels lyfta fram det kulturella vÀrdet hos biologisk mÄngfald, dels synliggöra den osynliga praktiska kunskap som naturbrukare runt om i landet besitter. Samtidigt visar kapitlet pÄ variationen i vÄrt naturbruk. Sverige Àr ett avlÄngt land med en varierad natur. FrÄn norr till söder strÀcker sig landet nÀstan 160 mil lÄngt och 50 mil brett. Vad gÀller vegetationen sÄ gÄr den frÄn lövskogsregionen i söder och öster över barrskogsregionen och vidare upp till fjÀllbjörksoch kalfjÀllsregionen i norr och nordvÀst. Sverige omfattar Ätta odlingszoner, vilket skapar förutsÀttning för en mÀngd olika biotoper och lokala vÀxt- och djursamhÀllen. Föga förvÄnande har det baserat pÄ klimat, geografi och tillgÀngliga naturresurser över tid uppstÄtt en mÀngd olika lokala kulturella variationer med egna sÀrdrag och traditioner. En riklig lokal förekomst av en viss vÀxt- eller djurart utgör en resurs och leder ofta till ett brukande som kan fÄ ett kulturellt vÀrde för det lokala samhÀllet. I mÄnga fall kan ett sÄdant brukande av naturresurser bli en bÀrande och karaktÀriserande del i den lokala kulturen och arbetsÄret. Ofta handlar det om sÀsongsvisa resurser och det kan handla om sÄvÀl vilda som tama eller odlade arter.
Det biologiska i landskapet bidrar till att forma den lokala kulturen. Exempel pĂ„ sĂ„dana resurser och aktiviteter Ă€r Ă„lfisket pĂ„ kusten i Ăsterlen, surströmmingsproduktionen lĂ€ngs Norrlandskusten, sikhĂ„vning i Kukkolaforsen (se motsatt sida), alvarbete pĂ„ Ăland, fĂ€bodbrukets utmarksbete i Mellansveriges och södra Norrlands skogsbygder och naturligtvis den samiska renskötseln. Inom de lokala traditionerna har ocksĂ„ tamdjur kommit att bidra, sĂ„som exempelvis lantrasen skĂ„negĂ„s i skĂ„nsk gĂ„stradition, rödkulla och fjĂ€llko i fĂ€bod- och fjĂ€llbondekulturen, och grisen (oavsett ras) som allmĂ€n kulturell matsymbol. Lokalt/regionalt har ocksĂ„ de odlade grödorna pĂ„verkat kulturen: linet i HĂ€lsingland, Norrlands tunnbröd av kornmjöl och bruna bönor frĂ„n Ăland, SkĂ„nes sockerbetor, Ă€ngsĂ€ppelodling i östra SmĂ„land, Ă€ppelodling pĂ„ Ăsterlen och vĂ€sterĂ„sgurkan för att nĂ€mna nĂ„got. Potatisens roll som nationell symbol och de olika lokala potatissorternas betydelse för det lokala kulturella medvetandet. Första veckan av Ă€lgjakten har fortfarande trots att vi Ă€r ett urbaniserat folk en nĂ€rmast helig status i vissa landsĂ€ndar och mĂ„nga utflyttade har en av sina sjĂ€lvklara semesterveckor inbokad pĂ„ höstkanten i den gamla hemtrakten. DĂ€r anglosaxiska lĂ€nder har sin kalkon pĂ„ juldagen sĂ„ Ă€r julharen ett viktigt traditionellt inslag pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i landet. Sammantaget sĂ„ gör det att vi lokalt i Sverige fortfarande kan tala om en ganska stor kulturell mĂ„ngfald i naturresursutnyttjandet och att den dessutom styr den lokala och regionala identiteten. Ăven om sĂ„dana resurser idag sĂ€llan Ă€r avgörande för försörjningen har de fortfarande en stor kulturell betydelse
En fulstÀndig swensk hus-hÄlds-bok af Reinerus Reineri Broocman
Broocmans hushĂ„llsbok i tvĂ„ volymer Ă€r det mest omfattande av de svenska exemplen pĂ„ denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677â1738) allt vad man bör veta som Ă€gare till en större gĂ„rd â hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trĂ€dgĂ„rdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta Ă€r en kommenterad nyutgivning av hans tvĂ„ hushĂ„llslĂ€ror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet pĂ„ denna typ av böcker, utan markerade Ă€ven slutet pĂ„ eran. Den första volymen innehĂ„ller ett nytryck av Broocmans En ful-stĂ€ndig swensk hus-hĂ„lds-bok om swenska land-hushĂ„llningen i gemen och synnerhet ⊠, utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-hĂ„ls-bokens andre del ⊠, utgiven postumt första gĂ„ngen 1739. Boken innehĂ„ller Ă€ven ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom Ă€ven om hushĂ„llsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i Ă€mnen som nyttjandet av gĂ„rdens naturresurser, humanmedicin, veterinĂ€rmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prĂ€stfamilj i den dĂ„ svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsĂ„ren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sĂ„dan sĂ„g han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur frĂ„n det tyska sprĂ„komrĂ„det. Men dĂ„ förlagen i Stockholm inte var tillrĂ€ckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvĂ€rvade Ă€ven ett större jordbruk, startade ett brĂ€nnvinsbrĂ€nneri och öppnade en krog â nĂ„got som med dagens ögon kan synas mĂ€rkligt för en prĂ€st. Men med tanke pĂ„ hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vĂ€nda i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brĂ€nnas i kriget, och Ă€ven i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brĂ€ndes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushĂ„llslĂ€ror fĂ„r man alltsĂ„ lĂ€ra sig att den Ă€r sĂ€ker som har en diversifierad utkomst, Ă€r sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han plĂ€derade för var en försĂ€kring för framtiden â nĂ„got som inte heller har förlorat sin aktualitet idag
- âŠ