Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer

2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren

Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur och kulturmiljöer : delmål I Levande sjöar och vattendrag

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket har fastställt denna nationella strategi för genomförande av skydd enligt delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Dokumentet är myndigheternas redovisning av åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd, vilket i delmålet åläggs berörda myndigheter att ta fram. För att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag behöver särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och hållbart förvaltas. Strategin är gemensam och tvärsektoriell och skall bidra till genomförande av skydd enligt delmålet. Ytterligare preciseringar samt vägledningar för tillämpning av styrmedel tas fram av respektive myndighet, medan planering, val av åtgärder och genomförande sker på regional och lokal nivå.  Erfarenheterna och resultaten från arbetet med strategin utgör ett viktigt underlag för den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet. Underlaget kommer att användas för att bedöma resurs- och åtgärdsbehov samt för att ge förslag till åtgärder som underlättar genomförandet på lång sikt. Strategin riktar sig till länsstyrelser, skogsstyrelser, kommuner, andra berörda myndigheter på central och regional nivå samt till infresseorganisationer, mark-, vatten- och fiskerättsägare. Arbetet med uppdraget har bedrivits gemensamt av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket under medverkan av länsstyrelserna. I arbetsgruppen har från de centrala myndigheterna deltagit Björn Bergquist och Jonas Pettersson FiV, Daniel Nilsson RAÄ, Henrik Schreiber och Lena Tranvik (projektledare) NV

Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur och kulturmiljöer : delmål I Levande sjöar och vattendrag

Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket har fastställt denna nationella strategi för genomförande av skydd enligt delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Dokumentet är myndigheternas redovisning av åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd, vilket i delmålet åläggs berörda myndigheter att ta fram. För att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag behöver särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och hållbart förvaltas. Strategin är gemensam och tvärsektoriell och skall bidra till genomförande av skydd enligt delmålet. Ytterligare preciseringar samt vägledningar för tillämpning av styrmedel tas fram av respektive myndighet, medan planering, val av åtgärder och genomförande sker på regional och lokal nivå.  Erfarenheterna och resultaten från arbetet med strategin utgör ett viktigt underlag för den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet. Underlaget kommer att användas för att bedöma resurs- och åtgärdsbehov samt för att ge förslag till åtgärder som underlättar genomförandet på lång sikt. Strategin riktar sig till länsstyrelser, skogsstyrelser, kommuner, andra berörda myndigheter på central och regional nivå samt till infresseorganisationer, mark-, vatten- och fiskerättsägare. Arbetet med uppdraget har bedrivits gemensamt av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket under medverkan av länsstyrelserna. I arbetsgruppen har från de centrala myndigheterna deltagit Björn Bergquist och Jonas Pettersson FiV, Daniel Nilsson RAÄ, Henrik Schreiber och Lena Tranvik (projektledare) NV

Practical Examples of Cooperation and of Visualizing Species Information: Species identification and invasive alien species (IAS)

The SLU Swedish Species Information Centre (SSIC, SLU Artdatabanken) accumulates, analyses and disseminates information concerning species and habitats occurring in Sweden. The work is frequently carried out in cooperation with various experts and non-governmental organisations. The SSIC produces the Swedish Red List of threatened species and works on commission by the Government and other authorities within the field of Swedish biodiversity, e.g. risk assessment of invasive alien species (IAS) and the Habitats Directive. Since 2002, when the Swedish Taxonomy Initiative (STI) was established, the SSIC is commissioned by the Swedish Parliament to identify and describe all species of multicellular plants, fungi and animals in Sweden and to make the information available to scientists, conservationists and the public. The SSIC provides an open access biodiversity reporting and analysis infrastructure including for example the Swedish Species Observation System, the Swedish taxonomic backbone Dyntaxa and tools for species information including traits, terminology and species identification (artfakta.se). All systems, including the Swedish LifeWatch (SLW) Analysis Portal, rely on recognized standards to ensure interoperability and consist of databases, APIs and web applications. In addition, the SSIC was the leading partner within the former SLW consortium and now cooperates in the Swedish Biodiversity Data Infrastructure and the Living Atlases Community.In the first example we show what data from Hygrophorus, one of the genera where taxon concepts are mapped within Fennoscandia, is available in the SSIC web applications and hence what kind of data could be shared, based on the ongoing collaboration within the Nordic Taxonomy Initiatives. The Hygrophorus data consists of a identification key, descriptions (characters, distribution, ecology), names & classification, nature conservation lists (for red listed species descriptions of threats, conservation measures and assessments). Furtheremore, there are different classfications for filter functions (e.g. landscape type, habitat, substrate, ecological group, mycorrhiza/symbiosis), an image gallery and observation maps generated from sightings. Most come from Artportalen, which in total contains more than 93,000,000 georeferenced observations, along with 3,000,000 images, videos or sounds of some 37,000 species from Sweden. Observation records are harvested by the national Species Observation System (SOS) (serving, amongst others, the Swedish authorities with data) and by the Global Biodiversity Information Facility (GBIF). The SSIC also offers tool for image-based species identification, collaborating with PlantNet and Artsoraklet/Naturalis.The second example demonstrates the Swedish network and collaboration on invasive alien species (IAS), which is another example of species information of international interest when it comes to sharing and vizualiazing data. In collaboration with the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) and the Swedish Agency for Marine and Water Management (Havs- och vattenmyndigheten) a reporting system focusing firstly on the species listed in the IAS Regulation 1143/2014 (EU) has been developed in Sweden (invasivaarter.nu). Here, anyone can report an observation of one of these species, with information on geographic position, date and a photo. This information will be directed to a network of experts verifying both the species identification and the place, if necessary in dialogue with the reporting individual. Once verified occurrence data is published, responsible authorities (often County Administrative Boards, CABs) can carry out field checks and, if necessary, instigate appropriate eradication measures. A digital catalogue of such eradication methods is under development and collaboration between IAS coordinators in regional CABs is being established. The CABs have a separate tool for documentation of eradication measures and since the beginning of this year the complete digital chain is working, from observation to documentation of eradication measures taken. If/when measures are carried out (by CABs) this information is fed back from the CAB-tool into the database in SSIC where it is possible to search for and visualize this information

Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018

Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad. 2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder. Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv. Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp

Efficient aquatic bacterial metabolism of dissolved low-molecular-weight compounds from terrestrial sources

Carboxylic acids (CAs), amino acids (AAs) and carbohydrates (CHs) in dissolved free forms can be readily assimilated by aquatic bacteria and metabolized at high growth efficiencies. Previous studies have shown that these low-molecular-weight (LMW) substrates are released by phytoplankton but also that unidentified LMW compounds of terrestrial origin is a subsidy for bacterial metabolism in unproductive freshwater systems. We tested the hypothesis that different terrestrially derived CA, AA and CH compounds can offer substantial support for aquatic bacterial metabolism in fresh waters that are dominated by allochthonous dissolved organic matter (DOM). Drainage water from three catchments of different characters in the Krycklan experimental area in Northern Sweden were studied at the rising and falling limb of the spring flood, using a 2-week bioassay approach. A variety of CA, AA and CH compounds were significantly assimilated by bacteria, meeting 15-100% of the bacterial carbon demand and explaining most of the observed variation in bacterial growth efficiency (BGE; R-2 = 0.66). Of the 29 chemical species that was detected, acetate was the most important, representing 45% of the total bacterial consumption of all LMW compounds. We suggest that LMW organic compounds in boreal spring flood drainage could potentially support all in situ bacterial production in receiving lake waters during periods of weeks to months after the spring flood