Användningstvång i varumärkesrätten - var går gränsen mellan tillåtna och otillåtna ändringar?

Uppsatsen behandlar användningstvång i varumärkesrätten med fokus på tillåtna och otillåtna ändringar enligt 3 kap. 2 § 2 st. 1 p. VML. Användningskravet kommer till uttryck i 3 kap. 2 § VML och går under benämningen användningstvång. I den här uppsatsen undersöks dels användningstvånget och dess två uppställda krav på verkligt bruk och särskiljningsförmåga, och dels varumärken som används i ändrat utförande. För att hävning ska bli tillämpligt till följd av underlåten användning krävs det att ett varumärke inte har använts under de senaste fem åren, eller under en period om fem år i följd, samt att varumärkesinnehavaren inte har giltiga skäl till underlåtenheten. Om ett varumärke används med ändrat utseende eller i annan form än den registrerade är inte användningstvånget uppfyllt och ett varumärke kan hävas. För att ett varumärke som används i ändrat utförande ska anses uppfylla kravet på användning krävs det att avvikelsen endast utgör smärre detaljer som inte förändrar märkets särskiljningsförmåga. Den svåra frågan blir att avgöra var gränsdragningen ska dras mellan tillåtna och otillåtna ändringar. För att besvara sistnämnda fråga analyseras forskning och ett urval av rättsfall som är relevanta för frågan. Det går inte att enkelt besvara frågan var gränsen ska gå mellan tillåtna och otillåtna ändringar utan bedömning får ske i varje enskilt fall och slutsatser får dras med hjälp av konstaterade metoder och principer samt med stöd av praxis.The thesis deals with the requirement of genuine use of a trademark with focus on the trademark proprietor's right to, within the law, modify its characteristics. The thesis examines the requirement of genuine use and its two established requirements needed to maintain a trademark registration. The second part of the thesis examines when trademarks may be used in modified versions. If within a continuous period of five years after the trademark has been registered, and the trademark has not been put to genuine use, a trademark can be subject of revocation unless there are proper reasons for non-use. A proper reason for non-use can be when a proprietor uses a modified trademark. For it to be a proper reason it requires that the modifications are only minor details that do not alter the distinctive character of the trademark. The problem is to decide where the boundary should be drawn between proper alterations and improper ones. An assessment has to be made in each case and conclusions may be drawn using the methods and principles that emerge in the thesis, and with the support of relevant binding precedent

Upphovsrättsligt skydd för alster av brukskonst - några reflektioner i ljuset av Mini Maglite-avgörandet

In this thesis the main purpose is to investigate the copyright protection for applied art. The Swedish copyright gives protection for literary and artistic works and applied art is specifically listed as a protected category in the exemplification in the law. In the past decades it has been stated that the requirements for copyright protection of applied art have been reduced to the same level as before 1970. From 1970 and forward there are only a few cases from the Swedish Supreme Court which can help illustrate how the demand of originality is met for applied art. The most recent precedent is the Mini Maglite case (NJA 2009 p. 159) where the Supreme Court states that the level of the requirements for copyright protection of applied art indeed have been reduced but not to the same level as it was before 1970. This thesis aims to investigate which requirements are needed for copyright protection of applied art and to analyze cases from lower courts, which will help shed some light of the requirements needed and of the scope of protection, especially after the Mini Maglite case. Applied art comes in many shapes and in the underlying motives to the Swedish copyright law glass, ceramics, porcelain, textiles and fashion goods, furniture etc are given as examples. In other words applied art can be described as useful art where products are considered to have a practical side alongside of the artistic. As a requirement of copyright protection there needs to be a certain degree of individual distinctiveness and originality which are determined from certain criteria and help rules. The succeeding cases which are analyzed cannot with certainty conclude the level of originality for applied art. Together with the opinions from Svensk Forms Opinionsnämnd (a Copyright Panel within the Swedish society of Crafts and Design) they can help to determine the level of the requirements needed for copyright protection for applied art.Den här framställningen behandlar det upphovsrättsliga skyddet för brukskonst. Upphovsrätten ger ett skydd för litterära och konstnärliga verk och brukskonst anges som skyddad verkskategori i exemplifieringen i 1 kap. 1 § 1 st. 6 p. lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729), URL. Det har de senaste decennierna framförts en allmän åsikt att kraven för ett upphovsrättsligt skydd för brukskonst har sänkts, det vill säga att verkshöjdskravet beträffande brukskonst skulle vara tillbaka på den nivå som gällde före år 1970. Från tiden efter år 1970 finns det endast ett fåtal fall från Högsta domstolen som belyser hur verkshöjdskravet ska tillämpas för alster av brukskonst. Det senaste vägledande avgörandet är Mini Maglite-avgörandet (NJA 2009 s. 159) vari det anges att verkshöjdskravet har sänkts beträffande brukskonst men inte till samma nivå som gällde före år 1970. Uppsatsen tar sikte på att klargöra förutsättningarna för ett upphovsrättsligt brukskonstskydd och att analysera de underrättsfall som belyser verkshöjds- och skyddsomfångsfrågan från tiden efter Mini Maglite-avgörandet. Brukskonst förekommer i många olika former och i motiven till URL anges som exempel framställning av glas, keramik, porslin, textilier och modevaror, möbler m.m. Brukskonst kan med ett annat ord beskrivas som nyttokonst, det vill säga när framställningar har ett nyttosyfte vid sidan av det konstnärliga. Som förutsättning för upphovsrättsligt skydd gäller att det ska föreligga erforderlig s.k. verkshöjd som bestäms utifrån olika kriterier och hjälpnormer. De efterföljande domstolsavgörandena som analyseras kan inte med säkerhet antas befästa att verkshöjdsnivån beträffande brukskonstalster har sänkts men kan tillsammans med Svensk Forms Opinionsnämnds yttranden bidra till att belysa den konkreta verkshöjds- och skyddsomfångsbedömningen