Bengt Frithiofsson - Glädjespridare eller samhällsfara

Titel: Bengt Frithiofsson – Glädjespridare eller samhällsfara? Författare: Gustav Thunander, Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för kommunikation och medier, Lunds Universitet. Innehåll: Jag har valt att, i huvudsak, utföra en semiotisk analys av Bengt Frithiofssons medverkan i TV4:s ”Nyhetsmorgon”. Bengt Frithiofsson är en välkänd person i vinkretsar och har under flera år varit huvudpersonen i ”Nyhetsmorgons” inslag, som går ut på, att på veckobasis tipsa tittarna om Systembolagets produkter. Jag har undersökt hur inslaget framställer alkohol och hur framställningen eventuellt kan verka kulturskapande och bidraga till en förändring i samhällets alkoholsyn och alkoholkonsumtion. Tillsammans med den semiotiska analysen har en retorisk analys genomförts, detta för att undersöka hur Bengt Frithiofsson argumenterar för sina åsikter. Då Sveriges invånare konsumerar alkohol i allt större utsträckning, samtidigt som de enligt undersökningar inte resonerar kring det, även som ett ökat hälsoproblem, fann jag frågan hur medier, i detta fall TV4, väljer att presentera alkohol. Syftet med att utföra en semiotisk analys var att lyfta fram den underliggande symboliken i det vi ser när vi konsumerar Frithiofsson och hans budskap. Slutsatsen av min analys grundas också i teorier kring hur ”Nyhetsmorgons” alkoholframställning riskerar att få förankring i samhället och på så sätt bidra till en beteendeförändring som kan verka hälsovådlig. Jag förstår den funktion Bengt Frithiofsson fyller medierna, men drar också slutsatsen att hans medverkan i ”Nyhetsmorgon” mycket väl kan bidra till att, om inte romantisera, så normalisera ett ökat alkoholintag. Nyckelord: Semiotik, retorik, alkoholframställning, TV4, Nyhetsmorgon, hälsokommunikation, symbolik

Det handlar om distinktioner - konnässörskapet och dess funktion

Jag har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av olika tidskrifter, tillgängliga på den svenska marknaden. Samtliga tidskrifter inriktar sig mot den medvetne konsumenten – konnässören. Syftet med analysen är att kartlägga och förklara konnässörskapet, dess uppbyggnad och funktion, samt att söka förståelse i hur det kan finnas utrymme till alla dessa konnässörtidskrifter, och varför just nu – i dagens samhälle. Vidare vill jag förklara hur vissa konsumtionsmönster och preferenser är närmre knutet till makt än andra. Det jag fann var att konnässörskapets ursprung går att hitta i den ekonomiska elitens vilja att skilja sig från den arbetande majoritet ett samhälle bygger på. När samhället i regel var producenter var eliten konsumenter, de var experter på konsumtion. Idag genomsyrar denna konsumtionexptertis samhällets alla nivåer, alla känner av pressen att konsumera unikt och exklusivt för att särskilja sig från ”resten”. Detta ger utrymme för uppkomsten av nya nischade specialmagasin som har i uppgift att undervisa och fördjupa konsumenterna hur de bör tycka, tänka och konsumera ett visst ämne. Vilka kunskaper som gäller inom ett givet ämne, avgörs i kulturella maktkamper där Bourdieus begrepp habitus, kulturellt kapital och kulturella fält kommer väl till pass. Titel: ”Det handlar om distinktioner” – en studie av konnässörskap och dess funktion. Författare: Gustav Thunander Handledare: Fredrik Miegel Dokument: Kandidatuppsats, institutionen för medier och kommunikation. Nyckelord: Konsumtion, distinktioner, konnässörskap, Bourdieu, identitetsbildning, kulturellt kapital, kulturella fält, habitus, Veblen