The value of sharing planning information in supply chains

Purpose - The development of information technology has made it possible for companies to get access to information about their customers’ future demand. This paper outlines various approaches to utilize this kind of visibility when managing inventories of end products on an operative level. The purpose is to explain the consequences, for capital tied up in inventory, of sharing four different types of planning information (point-of-sales data, customer forecasts, stock-on-hand data, planned orders) when using re-order point (R,Q) inventory control methods in a distribution network. Design/methodology/approach - A simulation study based on randomly generated demand data with a compound Poisson type of distribution is conducted. Findings - The results show that the value of information sharing in operative inventory control varies widely depending on the type of information shared, and depending on whether the demand is stationary or not. Significantly higher value is achieved if the most appropriate types of information sharing are used, while other types of information sharing rather contribute to decreased value. Sharing stock-on-hand information is valuable with stationary demand. Customer forecast and planned order information are valuable with non-stationary demand. The value of information sharing increases when having fewer customers, and when the order quantities are large. Sharing point-of-sales data is not valuable, regardless of the demand type. Research limitations/implications - The use of simulation methodology is a limitation, because the study has to be limited to a specific model design, and because it is not based on primary empirical data. The study is especially limited to dyadic relationships in supply chains, and to distribution networks with a rather limited number of customers. Practical implications - Guidance is given about what type of information should be appropriate to share when different types of demand patterns and distribution networks, and how order batch sizes and lead times affect the value of information sharing when using re-order point (R,Q) methods. Originality/value - Very limited research providing specific assessments of potential inventory control consequences when sharing planning information in various contexts has been found in the literature. The findings and conclusions should also be valuable for the supply chain integration and collaborative planning literature

Allokering av s\ue4kerhetslager i tv\ue5niv\ue5ers distributionssystem

I distributionssystem av tv\ue5-niv\ue5typ finns det i allm\ue4nhet oms\ue4ttningslager och s\ue4ker-hetslager b\ue5de centralt och lokalt. D\ue5 uppst\ue5r fr\ue5gan om hur man optimalt skall dimen-sionera och f\uf6rdela s\ue4kerhetslagret mellan det centrala lagret \ue5 ena sidan och de lokala lagren \ue5 den andra s\ue5 att man f\ue5r en \uf6nskad serviceniv\ue5 till slutkund med s\ue5 liten kapi-talbindning som m\uf6jligt. Att best\ue4mma s\ue4kerhetslager \ue4r s\ue5lunda inte bara en dimensio-neringsfr\ue5ga utan \ue4ven en f\uf6rdelningsfr\ue5ga eftersom s\ue4kerhetslagret centralt inte bara p\ue5verkar serviceniv\ue5n f\uf6r leveranser till lokala lager utan \ue4ven s\ue4kerhetslagrets storlek i lokala lager och d\ue4rmed indirekt serviceniv\ue5n fr\ue5n lokala lager till slutkunder. Bland praktiker i industrin \ue4r det en vanligt f\uf6rekommande f\uf6rest\ue4llning att serviceni-v\ue5n i centrallagret b\uf6r vara h\uf6g f\uf6r att s\ue4kerst\ue4lla att serviceniv\ue5n fr\ue5n lokallagren skall kunna bli h\uf6g. Detta medf\uf6r att s\ue4kerhetslagret centralt m\ue5ste vara j\ue4mf\uf6relsevis stort. I en del samman hang argumenterar man till och med f\uf6r att den helt \uf6verv\ue4gande delen av det totala s\ue4kerhetslagret b\uf6r finnas centralt, speciellt f\uf6r l\ue5gomsatta produkter. I forskarv\ue4rden finns det delade meningar om vad som \ue4r r\ue4tt eller fel i det h\ue4r samman-hanget. Syftet med det projekt som avrapporteras h\ue4r \ue4r att med hj\ue4lp av simulering f\uf6r-s\uf6ka besvara fr\ue5gan om hur det totala s\ue4kerhetslagret i ett distributionssystem b\uf6r f\uf6rde-las lokalt-centralt f\uf6r att man vid en given serviceniv\ue5 mot slutkund skall kunna f\ue5 s\ue5 l\ue5g kapitalbindning i lager som m\uf6jligt. Resultaten fr\ue5n studien visar klart att man kan \ue5stadkomma en \uf6nskad serviceniv\ue5 mot slutkund med betydligt mindre kapitalbindning i s\ue4kerhetslager och oms\ue4ttningslager genom att l\ue4gga merparten av s\ue4kerhetslagret lokalt. En minskad kapitalbindning p\ue5 storleksordningen 20 % kan enligt studien uppn\ue5s. Slutsatsen \ue4r f\uf6ljaktligen att man avsiktligt b\uf6r v\ue4lja att ha en l\ue5g serviceniv\ue5 i leveranserna fr\ue5n centrallager till lokalla-ger och i st\ue4llet t\ue4cka upp de potentiella f\uf6rseningarna i leveranser till de lokala lagren genom att i st\ue4llet \uf6ka de lokala s\ue4kerhetslagren

Logistik i försörjningskedjor

Boken behandlar teorier, metoder och praktiska tillämpningar för att åstadkomma effektiva logistiklösningar i försörjningskedjor

M\ue4ta leveransf\uf6rm\ue5ga med hj\ue4lp av lagertillg\ue4nglighet ber\ue4knad fr\ue5n historiska lagersaldon

En f\uf6ruts\ue4ttning f\uf6r att kunna m\ue4ta leveransf\uf6rm\ue5ga fr\ue5n lager i form av serviceniv\ue5 \ue4r att man \ue4ven kan identifiera den efterfr\ue5gan som inte kunnat tillfredsst\ue4llas. Detta \ue4r i allm\ue4nhet endast m\uf6jligt n\ue4r efterfr\ue5gan \ue4r kopplad till n\ue5gon form av kundorder vilket s\ue4llan fallet n\ue4r kunder \ue4r konsumenter. Lagertillg\ue4nglighet, dvs den utstr\ue4ckning i vilken det finns en kvantitet i lager, kan emellertid f\uf6rv\ue4ntas vara ett anv\ue4ndbart uttryck f\uf6r leveransf\uf6rm\ue5ga och d\ue4rmed kunna anv\ue4ndas i s\ue5dana sammanhang. Syftet med den studie som redovisas den h\ue4r rapporten \ue4r att utveckla olika s\ue4tt att m\ue4ta lagertill-g\ue4nglighet och att utv\ue4rdera hur v\ue4l dessa m\ue5tt \uf6verensst\ue4mmer med serviceniv\ue5 m\ue4tt p\ue5 traditionellt s\ue4tt som grad av uppfylld efterfr\ue5gan.Lagertillg\ue4nglighet har dels definierats som procentuell andel artiklar i en grupp som under en period har mer \ue4n en viss kvantitet i lager, dels som det v\ue4gda medelv\ue4rdet av en grupp av artiklars individuella lagertillg\ue4nglighet definierat som procentuell andel dagar med mer \ue4n en viss kvantitet i lager under en period. I b\ue5da fallen har kriteriet kvantitet i lager satts till noll, till medelefterfr\ue5gan per dag respektive till medelefterfr\ue5gan per efterfr\ue5gedag. En utv\ue4rdering av de olika lagertillg\ue4nglighetsm\ue5tten har genomf\uf6rts med hj\ue4lp av simulering. J\ue4mf\uf6relser har gjorts b\ue5de med avseende p\ue5 gruppvis serviceniv\ue5 utryckt som andel av efterfr\ue5gan och som andel av oms\ue4ttning/volymv\ue4rde som kunnat levereras direkt fr\ue5n lager. De har ocks\ue5 omfattat olika l\ue5nga m\ue4tperioder.Resultaten fr\ue5n utv\ue4rderingen visar att lagertillg\ue4nglighet ber\ue4knad som procentuell andel artiklar vars lagersaldo \ue4r st\uf6rre \ue4n en viss kvantitet i en grupp under en viss period ger ett m\ue5tt p\ue5 leveransf\uf6rm\ue5ga som f\uf6r praktiskt bruk v\ue4l \uf6verensst\ue4mmer med p\ue5 traditionellt s\ue4tt ber\ue4knad serviceniv\ue5. Detta g\ue4ller b\ue5de d\ue5 gruppens serviceniv\ue5 ber\ue4knas som v\ue4gd efterfr\ue5geservice och som v\ue4gd volymv\ue4rdeservice. F\uf6r artiklar med h\uf6g efterfr\ue5gefrekvens blir \uf6verensst\ue4mmelsen n\ue5got b\ue4ttre om lager-tillg\ue4ngligheten utg\ue5r fr\ue5n noll i lagersaldo medan den f\uf6r artiklar med l\ue5g efterfr\ue5ge-frekvens blir n\ue5got b\ue4ttre om lagertillg\ue4ngligheten utg\ue5r fr\ue5n en kvantitet motsvarande medelefterfr\ue5gan per efterfr\ue5gedag. L\ue4mplig l\ue4ngd p\ue5 den period under vilken lager-tillg\ue4ngligheten ber\ue4knas beror p\ue5 det antal artiklar som ing\ue5r i gruppen. Om gruppen best\ue5r av mer \ue4n n\ue5got hundratal artiklar kan man anv\ue4nda s\ue5 korta m\ue4tperioder som dag utan att riskera oacceptabla variationer i ber\ue4knad lagertillg\ue4nglighet fr\ue5n period till period

Logistikens termer och begrepp

Inehåller cirka 1.200 termer och begrepp som används inom logistikområdet. Betydelsen av varje term och begrepp finns förklarad. Likaså dess engelskspråkiga motsvarigheter. Boken är framtagen med stöd av en referensgrupp på c:a 20 personer från svenska industriföretag

Samband mellan m\ue5tt p\ue5 leveransf\uf6rm\ue5ga, dimensionering av s\ue4kerhetslager och kapitalbindning

Den kapitalbindning som kr\ue4vs f\uf6r att uppn\ue5 en viss leveransf\uf6rm\ue5ga kan f\uf6rv\ue4ntas vara beroende av vilken metod man anv\ue4nder f\uf6r dimensionering av s\ue4kerhetslager. Kapitalbindningen kan ocks\ue5 f\uf6rv\ue4ntas p\ue5verkas av vilket slag av leveransf\uf6rm\ue5ga man vill uppn\ue5 samt av hur leveransf\uf6rm\ue5gan f\uf6r hela artikelgrupper betraktas och ber\ue4knas. Dessutom kan \ue4ven erh\ue5llen leveransf\uf6rm\ue5ga i form av serviceniv\ue5 f\uf6rv\ue4ntas vara beroende av vilket m\ue5tt p\ue5 leveransf\uf6rm\ue5ga som anv\ue4nds. I den h\ue4r rapporten redovisas resultaten fr\ue5n en studie som analyserar de h\ue4r f\uf6rh\ue5llandena. Den inkluderar tv\ue5 olika s\ue4tt att dimensionera s\ue4kerhetslager, antal dagars medelefterfr\ue5gan och fyllnads-gradsservice (Serv2). Den inkluderar ocks\ue5 tre olika s\ue4tt att m\ue4ta leveransf\uf6rm\ue5ga, orderradsservice, volymv\ue4rdeservice och efterfr\ue5geservice samt tre olika s\ue4tt att ber\ue4kna total leveransf\uf6rm\ue5ga per grupp av artiklar, v\ue4gda medelv\ue4rden respektive medelv\ue4rden av enskilda artiklars serviceniv\ue5er och fallet att alla artiklar f\ue5r samma serviceniv\ue5.Av resultaten framg\ue5r att s\ue4kerhetslager dimensionerade med hj\ue4lp av antal dagars medelefterfr\ue5gan medf\uf6r klart l\ue4gre kapitalbindning \ue4n s\ue4kerhetslager dimensionerade med utg\ue5ngspunkt fr\ue5n en \uf6nskad fyllnadsgradsservice d\ue5 leveransf\uf6rm\ue5ga m\ue4ts som v\ue4gda medelv\ue4rden av de olika artiklarnas orderradsservice respektive efterfr\ue5geservice. M\ue4ts leveransf\uf6rm\ue5gan i st\ue4llet som medelv\ue4rden ger fyllnadsgradsservice upphov till l\ue4gre kapitalbindning. Resultaten visar ocks\ue5 att om man v\ue4ljer orderradsservice respektive efterfr\ue5geservice som m\ue5tt p\ue5 leveransf\uf6rm\ue5ga f\uf6r att uppn\ue5 en h\uf6g kundtill-fredsst\ue4llelse kommer man att f\ue5 en klart l\ue4gre volymv\ue4rdeservice. Detta inneb\ue4r att h\uf6g kundtillfredsst\ue4llelse leder till \uf6kad f\uf6rlorad f\uf6rs\ue4ljning p\ue5 grund av brist. Det motsatta f\uf6rh\ue5llandet g\ue4ller f\uf6r volymv\ue4rdeservice som ger en h\uf6gre orderradsservice och efterfr\ue5geservice. Vidare framg\ue5r det att en viss v\ue4gd volymv\ue4rdeservice medf\uf6r betydligt h\uf6gre kapitalbindning \ue4n vad samma v\ue4gda orderradsservice respektive samma v\ue4gda efterfr\ue5geservice g\uf6r. Det visar sig ocks\ue5 att lika serviceniv\ue5er ger betydligt h\uf6gre kapitalbindning \ue4n motsvarande medelserviceniv\ue5 som dessutom i sin tur ger ytterligare h\uf6gre kapitalbindning \ue4n vad motsvarande v\ue4gd medelserviceniv\ue5 ger. Detta g\ue4ller b\ue5de orderradsservice, volymv\ue4rdeservice och efterfr\ue5geservice. Mot bakgrund av de erh\ue5llna resultaten \ue4r det uppenbart att val av dimensioneringsme-tod, val av m\ue5tt p\ue5 leveransf\uf6rm\ue5ga och valt s\ue4tt att ber\ue4kna gruppvis leveransf\uf6rm\ue5ga har ett avg\uf6rande inflytande b\ue5de p\ue5 vilken serviceniv\ue5 man f\ue5r och vilken kapitalbind-ning den ger upphov till

Differentiering av serviceniv\ue5er f\uf6r effektivare lagerstyrning

Det \ue4r rimligt att f\uf6rv\ue4nta sig att s\ue4ttet att klassificera artiklar p\ue5verkar hur effektiv en serviceniv\ue5differentiering blir. Likas\ue5 kan man f\uf6rv\ue4nta sig att graden av differentiering av serviceniv\ue5er mellan olika artikelklasser p\ue5verkar effektiviteten. Det \ue4r ocks\ue5 rimligt att f\uf6rv\ue4nta sig att l\ue4mpligt s\ue4tt att differentiera beror p\ue5 vilken serviceniv\ue5definition man anv\ue4nder f\uf6r att dimensionera s\ue4kerhetslagret med, dvs cykelservice eller fyllnadsgradsservice, och p\ue5 vilka konsekvenser brister f\ue5r, i f\uf6rsta hand f\uf6rlorad f\uf6r-s\ue4ljning, restorderkostnader eller st\uf6rningar i produktionen. Syftet med den studie som redovisas i den h\ue4r rapporten har varit att analysera i vilken utstr\ue4ckning detta st\ue4mmer och hur mycket behovet av kapitalbindning i s\ue4kerhetslager i f\uf6rh\ue5llande till leve-ransf\uf6rm\ue5ga kan f\uf6rv\ue4ntas p\ue5verkas av s\ue4ttet att differentiera serviceniv\ue5er. Studien har genomf\uf6rts med hj\ue4lp av simulering p\ue5 ett stickprov av artiklar fr\ue5n ett medelstort verkstadsf\uf6retag. Resultaten fr\ue5n studien kan sammanfattas enligt f\uf6ljande. Om man anv\ue4nder cykelservice medf\uf6r klassificering efter volymv\ue4rde l\ue4gst s\ue4kerhets-lager d\ue5 konsekvenserna av brist \ue4r f\uf6rlorad f\uf6rs\ue4ljning. Anv\ue4ndning av en klassifice-ringsmatris baserad p\ue5 volymv\ue4rde och antal uttag ger ytterligare n\ue5got l\ue4gre s\ue4ker-hetslager. Om d\ue4remot konsekvenserna av brist \ue4r en fast restorderkostnad \ue4r antal uttag den effektivaste klassificeringsvariabeln. I det h\ue4r fallet ger anv\ue4ndning av klassi-ficeringsmatrisen pris och antal uttag en viss ytterligare minskning av s\ue4kerhetslagrets storlek.Anv\ue4nds i st\ue4llet fyllnadsgradsservice medf\uf6r klassificering efter antal uttag l\ue4gst s\ue4-kerhetslager d\ue5 konsekvenserna av brist \ue4r f\uf6rlorad f\uf6rs\ue4ljning. Anv\ue4ndning av klassi-ficeringsmatriser ger ingen ytterligare minskning av s\ue4kerhetslagret . \uc4r d\ue4remot kon-sekvenserna av brist en fast restorderkostnad \ue4r pris den effektivaste klassificeringsva-riabeln. Anv\ue4ndning av klassificeringsmatriser baserade p\ue5 pris och antal uttag medf\uf6r en ytterligare f\uf6rb\ue4ttring med avseende p\ue5 n\uf6dv\ue4ndigt s\ue4kerhetslager f\uf6r att uppn\ue5 en viss serviceniv\ue5. Graden av differentiering har en begr\ue4nsad betydelse f\uf6r i vilken ut-str\ue4ckning s\ue4kerhetslagret kan s\ue4nkas. Detta g\ue4ller samtliga differentieringsvariabler. Det mest v\ue4sentliga \ue4r att den h\uf6gst anv\ue4nda serviceniv\ue5n inte \ue4r alltf\uf6r h\uf6g