Identifying radiologically important ESS-specific radionuclides and relevant detection methods

The European Spallation Source (ESS) is under construction in the outskirts of Lund in southern Sweden. When ESS has entered the operational phase in a few years, an intense beam of high-energy protons will not only produce the desired spallation neutrons from a large target of tungsten, but a substantial number of different radioactive by-products will also be generated. A small part of these will be released to the environment during normal operation. During an accident scenario, a wide range of gases and aerosols may be released from the tungsten target. The palette of radionuclides generated in the ESS target will differ from that of e.g. medical cyclotrons or nuclear power plants, thus presenting new challenges e.g. in the required environmental monitoring to ensure that dose limits to the public are not exceeded. This project (SSM2018-1636), financed by the Swedish Radiation Safety Authority (SSM), aimed to strengthen competence at Lund University for measurement and analysis of ESS-specific radionuclides. First, an extensive literature review, including modelling as well as experimental analyses, of ESS-relevant radionuclides was performed. We found that radionuclide production in particle accelerators is well-known, while experience with tungsten targets is very limited. As a second part of the project, an independent simplified model of the ESS target sector for the calculations of radionuclide production in the ESS tungsten target was developed using the FLUKA code. We conclude that we have a fairly good agreement with results of other authors, except for 148Gd, and that the calculated radionuclide composition is sensitive to the nuclear interaction models used.In the third part of the project, known environmental measurement technologies for various ESS-relevant radionuclides were reviewed, focussing on pure difficult-to-measure alpha- and beta-emitters. Liquid scintillation counting (LSC) is a suitable technique e.g. for the important beta emitters 3H, 14C, 35S, 31P and 33P. Several ESS radionuclides of relevance for dose estimates have never been investigated by environmental analytical techniques, due to their absence in the normal environment. Alpha spectrometry seems promising for the analysis of alpha-emitting lanthanides, in particular for 148Gd. Among the many types of mass spectrometry techniques, ICP-MS (inductively coupled plasma mass spectrometry) and AMS (accelerator mass spectrometry) seem to be the most suitable for the analysis of long-lived ESS radionuclides in environmental samples (e.g. 243Am and possibly lanthanides for ICP-MS and 10Be, 14C, 32Si, 36Cl, 60Fe and 129I for AMS).Three experimental parts were performed during the project, related to initiation of radioactivity measurements of aerosols at Lund University, mapping of environmental tritium in the Lund area, and establishment of a method to measure tritium in urine followed by a study of tritium in persons presently living or working in Lund. Aerosols were collected at a rural background station (Hyltemossa near Perstorp, northern Skåne) using a high-volume aerosol sampler with automatic filter change (DHA-80, Digitel). Gamma spectrometry measurements of 7Be agreed rather well with results from a nearby air monitoring station (SSM/FOI). Tritium (radioactive hydrogen) is expected to dominate the source term from the ESS target station to the environment. We have performed several investigations to monitor the current situation of tritium in Lund using LSC: the matrices investigated included air humidity, precipitation, pond water, indoor air at one accelerator facility and urine from the general public as well as from persons who may be occupationally exposed to tritium. Environmental tritium was generally very low (<3.4 Bq L-1), with somewhat higher concentration in the springtime than during the rest of the year. Tritium in the vast majority of the 55 urine samples was also very low: only a few exposed workers were found to have up to 11 Bq L-1 in their urine, which still is very low compared to e.g. reactor workers. Suggestions for further actions and work related to measurement and analysis of ESS relevant radionuclides are presented

There is an Urgent Need for Studies of the Bible in Swedish Politics: A Response to Karin Neutel

N/

Tegnér\u27s Saga

Biography of Swedish poet who inspired Longfellow’s poem, “Tegnér’s Drapa”—the poem that first inspired “joy” in Lewis

Bibeln i politiken: Ett växande forskningsfält

N/

Åtta länders väg till kvalificerad revisor : - hur bör Sveriges system förändras?

Tanken med uppsatsen är att undersöka hur vägen till att bli valificerad revisor ser ut i åtta europeiska länder genom en kartläggning av ländernas revisorsnivåer, utbildningskrav, examination och dess innehåll, samt andelen godkända. Kartläggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra länderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förändras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig på både primär- och sekundärdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det går att urskilja två grupperingar bland länderna gällande de undersökta faktorerna. Tydligt är att Sverige inte helt passar in i någon av dessa. Detta betyder inte att Sverige bör förändra hela sitt system, utan vi anser att Sverige skulle kunna vara ett föregångsland gällande den praktiska utbildningen och själva innehållet i och formen för examinationen. Dock ser vi också brister i det svenska systemet, så som den bristfälliga skillnaden mellan de två revisorsnivåerna, både gällande teoretisk utbildning och gällande arbetsuppgifter. Enligt oss skulle Sverige kunna tjäna mycket på att redan nu ta initiativ till en harmonisering de skandinaviska länderna emellan

Sustainability report in development

Hållbarhetsredovisning har utvecklats under en lång tid och GRI har varit en viktig del i denna utveckling eftersom GRI är det mest använda ramverket av företag över hela världen när det gäller hållbarhetsredovisning. GRIs riktlinjer har under åren uppdaterats och 2013 kom den uppdaterade versionen G4. Där introducerades en väsentlighetsanalys som innebar att företagen genom den skulle få fram sina väsentliga aspekter både utifrån företagets egna åsikter men även intressenternas. 2016 kom den senaste uppdateringen av GRIs riktlinjer ut som fick namnet GRI Standard, med målet att bli den globala standaren för hållbarhetsredovisning. I och med den uppdateringen fick nu väsentlighet ett större fokus. Att företag använder sig av samma riktlinjer kan innebära att de kommer att anpassa redovisningen efter vad som är väsentligt för deras verksamhet och utifrån förväntningar och krav från sina intressenter, detta kommer då att främja skillnader i redovisningarna. Att företag följer detaljerade riktlinjer kan även innebära det motsatta, att de redovisar liknande ämnen i sina redovisningar. Hållbarhetsredovisning är tillsammans med GRI under utveckling och det finns fortfarande betydande osäkerheter om vad hållbarhetsredovisningarna bör innehålla då det saknas en systematik vilket kan förklara variationen i innehållet. Utvecklingen ger större utrymme för intressenter att eventuellt tillsammans med företagens avdelningar för redovisning och information bestämma innehållet och på så sätt delta i utvecklingen. Både GRI och redovisningspraxis står för dilemmat att vara väsentligt för intressenter och samtidigt anpassa sig till en standard. Detta innebär ett dilemma för företagen som de kan hantera på olika sätt. Syftet med denna studie är att analysera utvecklingen av två branschers hållbarhetsredovisningar samtidigt som väsentlighet tagit allt större plats i GRI. Detta för att förstå vilken riktning hållbarhetsredovisning går emot, om den blir mer standardiserad eller mer företagsspecifik. Studien består av en blandmetod i form av en innehållsanalys där två branschers hållbarhetsredovisningar studerats för åren 2015, 2016 och 2017. Studiens resultat visar att företagen branschvis blir mer standardiserade men den visar samtidigt att företagen inkluderar intressenternas åsikter för att ta fram det som är väsentligt vilket bidrar till skillnader i hållbarhetsredovisningarna. Denna studie visar att GRI måste utvecklas för att bli en standard eftersom det inte går att både inkludera intressentdialoger och samtidigt redovisa jämförbar och entydig information utan striktare direktiv från GRI.Sustainability reporting has been developed for a long time and GRI has been an important part of this development since GRI is the most widely used framework of companies worldwide in terms of sustainability reporting. GRI's guidelines have been updated over the years and in 2013 came the updated version G4. There, a materiality analysis was introduced, which meant that the companies would obtain their essential aspects both from the company's own opinions but also from the stakeholders. In 2016, the latest update of GRI's guidelines came out, which was named GRI Standard, with the goal of becoming the global standard for sustainability reporting. With this update, materiality now gained a greater focus. The fact that companies use the same guidelines may mean that they will adapt the accounts according to what is important for their business and based on expectations and requirements from their stakeholders, this will then promote differences in the accounts. The fact that companies follow detailed guidelines can also mean the opposite, that they report similar topics in their accounts. Sustainability reports, together with GRI, are under development and there are still significant uncertainties about what sustainability reports should contain when there is no systematics which can explain the variation in the content. The development gives greater scope for stakeholders to decide together with the companies' departments for accounting and information and thus participate in the development. Both GRI and accounting practice stand for the dilemma of being essential for stakeholders and at the same time adapting to a standard. This means a dilemma for the companies that they can handle in different ways. The purpose of this study is to analyze the development of two industries' sustainability reports, while at the same time increasing the importance of GRI. This is to understand the direction of sustainability reporting, if it becomes more standardized or more company-specific. The study consists of a mixed method in the form of a content analysis where two sectors' sustainability reports have been studied for the years 2015, 2016 and 2017. The study's results show that companies are becoming more standardized in the industry, but at the same time it shows that the companies include the stakeholders' opinions in order to produce what is essential, which contributes to differences in the sustainability reports. This study shows that GRI must be developed to become a standard because it is not possible to include stakeholder dialogues and at the same time report comparable and unambiguous information without stricter guidelines from GRI

Härskaren loggar in! : En studie om härskartekniker på Facebook

Studiens syfte är att undersöka härskarteknikers existens på Facebook samt att studera på vilket sätt de olika teknikerna framträder. Studien ämnar även att uppmärksamma härskartekniker och öka förståelsen kring dem. Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer på Facebook. Vår studie visar att de fem härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbeläggning finns på Facebook

Sustainability report in development

Hållbarhetsredovisning har utvecklats under en lång tid och GRI har varit en viktig del i denna utveckling eftersom GRI är det mest använda ramverket av företag över hela världen när det gäller hållbarhetsredovisning. GRIs riktlinjer har under åren uppdaterats och 2013 kom den uppdaterade versionen G4. Där introducerades en väsentlighetsanalys som innebar att företagen genom den skulle få fram sina väsentliga aspekter både utifrån företagets egna åsikter men även intressenternas. 2016 kom den senaste uppdateringen av GRIs riktlinjer ut som fick namnet GRI Standard, med målet att bli den globala standaren för hållbarhetsredovisning. I och med den uppdateringen fick nu väsentlighet ett större fokus. Att företag använder sig av samma riktlinjer kan innebära att de kommer att anpassa redovisningen efter vad som är väsentligt för deras verksamhet och utifrån förväntningar och krav från sina intressenter, detta kommer då att främja skillnader i redovisningarna. Att företag följer detaljerade riktlinjer kan även innebära det motsatta, att de redovisar liknande ämnen i sina redovisningar. Hållbarhetsredovisning är tillsammans med GRI under utveckling och det finns fortfarande betydande osäkerheter om vad hållbarhetsredovisningarna bör innehålla då det saknas en systematik vilket kan förklara variationen i innehållet. Utvecklingen ger större utrymme för intressenter att eventuellt tillsammans med företagens avdelningar för redovisning och information bestämma innehållet och på så sätt delta i utvecklingen. Både GRI och redovisningspraxis står för dilemmat att vara väsentligt för intressenter och samtidigt anpassa sig till en standard. Detta innebär ett dilemma för företagen som de kan hantera på olika sätt. Syftet med denna studie är att analysera utvecklingen av två branschers hållbarhetsredovisningar samtidigt som väsentlighet tagit allt större plats i GRI. Detta för att förstå vilken riktning hållbarhetsredovisning går emot, om den blir mer standardiserad eller mer företagsspecifik. Studien består av en blandmetod i form av en innehållsanalys där två branschers hållbarhetsredovisningar studerats för åren 2015, 2016 och 2017. Studiens resultat visar att företagen branschvis blir mer standardiserade men den visar samtidigt att företagen inkluderar intressenternas åsikter för att ta fram det som är väsentligt vilket bidrar till skillnader i hållbarhetsredovisningarna. Denna studie visar att GRI måste utvecklas för att bli en standard eftersom det inte går att både inkludera intressentdialoger och samtidigt redovisa jämförbar och entydig information utan striktare direktiv från GRI.Sustainability reporting has been developed for a long time and GRI has been an important part of this development since GRI is the most widely used framework of companies worldwide in terms of sustainability reporting. GRI's guidelines have been updated over the years and in 2013 came the updated version G4. There, a materiality analysis was introduced, which meant that the companies would obtain their essential aspects both from the company's own opinions but also from the stakeholders. In 2016, the latest update of GRI's guidelines came out, which was named GRI Standard, with the goal of becoming the global standard for sustainability reporting. With this update, materiality now gained a greater focus. The fact that companies use the same guidelines may mean that they will adapt the accounts according to what is important for their business and based on expectations and requirements from their stakeholders, this will then promote differences in the accounts. The fact that companies follow detailed guidelines can also mean the opposite, that they report similar topics in their accounts. Sustainability reports, together with GRI, are under development and there are still significant uncertainties about what sustainability reports should contain when there is no systematics which can explain the variation in the content. The development gives greater scope for stakeholders to decide together with the companies' departments for accounting and information and thus participate in the development. Both GRI and accounting practice stand for the dilemma of being essential for stakeholders and at the same time adapting to a standard. This means a dilemma for the companies that they can handle in different ways. The purpose of this study is to analyze the development of two industries' sustainability reports, while at the same time increasing the importance of GRI. This is to understand the direction of sustainability reporting, if it becomes more standardized or more company-specific. The study consists of a mixed method in the form of a content analysis where two sectors' sustainability reports have been studied for the years 2015, 2016 and 2017. The study's results show that companies are becoming more standardized in the industry, but at the same time it shows that the companies include the stakeholders' opinions in order to produce what is essential, which contributes to differences in the sustainability reports. This study shows that GRI must be developed to become a standard because it is not possible to include stakeholder dialogues and at the same time report comparable and unambiguous information without stricter guidelines from GRI