Anv\ue4ndningen av MACRO-DB i tillst\ue5nds\ue4renden och effekter av ny modellversion: Enk\ue4tstudie och samh\ue4llsekonomisk analys av arbetet med MACRO-DB

I syfte att skydda dricksvattent\ue4kter, dvs. yt- och grundvattenresurser, kan anv\ue4ndningen av v\ue4xtskyddsmedel regleras genom att exempelvis st\ue4lla krav p\ue5 tillst\ue5nd f\uf6r yrkesm\ue4ssig anv\ue4ndning inom vattenskyddsomr\ue5den. Att bed\uf6ma n\ue4r, hur och vilka v\ue4xtskyddsmedel som kan spridas kan vara komplicerat. F\uf6r att underl\ue4tta arbetet med att b\ue5de ta fram och handl\ue4gga tillst\ue5nds\ue4renden finns d\ue4rf\uf6r modellverktyget MACRO-DB. Verktyget har utvecklats av SLU Centrum f\uf6r kemiska bek\ue4mpningsmedel i milj\uf6n (CKB) och anv\ue4nds f\uf6r att simulera bek\ue4mpningsmedelsl\ue4ckage till yt- och grundvatten och bed\uf6ma om risken \ue4r acceptabelt l\ue5g eller inte.\uc5r 2018 gjordes en satsning d\ue4r b\ue5de Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och CKB gjorde investeringar f\uf6r att vidareutveckla MACRO-DB. Syftet med analysen som presenteras i denna rapport har varit att utv\ue4rdera om satsningen varit samh\ue4llsekonomiskt motiverad med hj\ue4lp av en kostnads-nyttoanalys (KNA). F\uf6r att ta fram n\uf6dv\ue4ndigt underlag och ge en bild av dagens arbete med tillst\ue5nds\ue4renden f\uf6r yrkesm\ue4ssig anv\ue4ndning av v\ue4xtskyddsmedel p\ue5 jordbruksmark inom vattenskyddsomr\ue5den har en enk\ue4tunders\uf6kning genomf\uf6rts. Enk\ue4ten skickades till samtliga svenska kommuner och syftade specifikt till att kartl\ue4gga anv\ue4ndningen av MACRO-DB.Den genomf\uf6rda enk\ue4tstudien besvarades av 58 % av Sveriges kommuner och bed\uf6ms baserat p\ue5 detta och den geografiska spridningen ge en bra bild av dagens arbete med tillst\ue5nds\ue4renden f\uf6r anv\ue4ndning av v\ue4xtskyddsmedel p\ue5 jordbruksmark inom vattenskyddsomr\ue5den och specifikt anv\ue4ndningen av MACRO-DB. Av de kommuner som besvarat enk\ue4ten \ue4r det 71 % som handl\ue4gger den aktuella typen av \ue4renden och av dessa \ue4r det 61 % som anv\ue4nder MACRO-DB som del av beslutsunderlaget. En majoritet av kommunerna anv\ue4nder s\ue5ldes MACRO-DB. Bland de som inte anv\ue4nder MACRO-DB beror det framf\uf6r allt p\ue5 att man inte k\ue4nner verktyget. Endast en mindre andel anser att det \ue4r inte rimligt att st\ue4lla krav p\ue5 anv\ue4ndning av MACRO-DB i den typ av \ue4renden de hanterar.Av de kommuner som anv\ue4nder MACRO-DB g\uf6r 55 % egna k\uf6rningar f\uf6r att kontrollera resultaten som l\ue4mnas in med tillst\ue5ndsans\uf6kningarna. En stor andel (44 %) g\uf6r i st\ue4llet granskningar av underlagsmaterial och antaganden. Enligt drygt h\ue4lften (53\ua0%) av kommunerna tar dricksvattenproducenten del av uppgifter om vilka v\ue4xtskyddsmedel som anv\ue4nds inom vattenskyddsomr\ue5den, i syfte att anpassa kontrollen av f\uf6rekomst av v\ue4xtskyddsmedelsrester i r\ue5- och dricksvatten. Resultaten fr\ue5n enk\ue4ten visar ocks\ue5 att majoriteten av kommunerna som anv\ue4nder MACRO-DB (93 %) anser att verktyget fungerar bra (61\ua0%) eller mycket bra (32\ua0%) som hj\ue4lpmedel. De f\uf6rslag som l\ue4mnats p\ue5 hur anv\ue4ndningen skulle kunna f\uf6rb\ue4ttras innefattar bland annat behov av utbildning och annan st\uf6ttning men \ue4ven behovet av mindre tidskr\ue4vande simuleringar.Att reducera simuleringstiden har varit ett av syftena med den uppdatering av MACRO-DB som gjorts och \ue4r en av de nyttor som ing\ue5r i den genomf\uf6rda KNA:n. I analysen har fokus varit p\ue5 f\uf6ljande kostnader och nyttor: (i) investeringarna som HaV och CKB gjort, (ii) tidsvinster som den nya modellversionen ger f\uf6r kommuner, r\ue5dgivare och andra akt\uf6rer, (iii) m\uf6jliga effekter av en \uf6kad livsmedelproduktion om det blir m\uf6jligt att s\uf6ka tillst\ue5nd f\uf6r spridning av v\ue4xtskyddsmedel p\ue5 odlingsmark d\ue4r det idag r\ue5der f\uf6rbud, och (iv) f\uf6rlust av milj\uf6nyttor som en \uf6kad spridning av v\ue4xtskyddsmedel kan ge upphov till.Utifr\ue5n de antaganden som scenarierna i KNA:n bygger p\ue5 bed\uf6ms nyttorna kunna \uf6verstiga kostnaderna, vilket allts\ue5 indikerar att satsningen p\ue5 nya MACRO-DB kan vara samh\ue4llsekonomiskt motiverad. Skillnaden mellan nyttor och kostnader \ue4r samtidigt inte s\ue5 betydande att ett annat resultat helt kan uteslutas, det vill s\ue4ga att kostnaderna skulle kunna \uf6verstiga nyttorna. Scenarierna bygger p\ue5 flera antaganden som \ue4r os\ue4kra och de presenterade resultaten \uf6ver samh\ue4llsekonomisk l\uf6nsamhet b\uf6r d\ue4rf\uf6r tolkas med viss f\uf6rsiktighet. Det kan dock konstateras att nyttorna till f\uf6ljd av tidsbesparingar \ue4r i samma storleksordning som investeringskostnaderna, vilket inneb\ue4r att satsningen kan vara samh\ue4llsekonomiskt \ue4ven om endast dessa aspekter beaktas.Os\ue4kerheterna bed\uf6ms vara st\uf6rst i de uppskattade nyttorna av \uf6kad livsmedelsproduktion samt de minskade milj\uf6nyttorna. Dessa poster i KNA:n beskriver f\uf6r- respektive nackdelarna som uppst\ue5r om det blir m\uf6jligt att s\uf6ka tillst\ue5nd f\uf6r spridning av v\ue4xtskyddsmedel p\ue5 odlingsmark d\ue4r det idag r\ue5det f\uf6rbud. Resultaten visar att \ue4ven dessa nyttor och kostnader \ue4r i samma storleksordning. Det kan d\ue4rf\uf6r konstateras att s\ue5v\ue4l m\uf6jligheten att bruka marken f\uf6r livsmedelproduktion som skyddet av yt- och grundvattenresurser \ue4r f\uf6rknippade med stora nyttor. Skyddet av yt- och grundvattenresurserna beh\uf6ver d\ue4rf\uf6r s\ue4kerst\ue4llas samtidigt som \ue5tg\ue4rderna inte ska vara on\uf6digt l\ue5ngtg\ue5ende s\ue5 att de ger orimliga restriktioner i markanv\ue4ndningen och i detta fall effekter p\ue5 livsmedelproduktionen. Verktyg och hj\ue4lpmedel som MACRO-DB \ue4r d\ue4rf\uf6r viktiga f\uf6r att m\uf6jligg\uf6ra en rimlig avv\ue4gning n\ue4r risken spridning av v\ue4xtskyddsmedel kan till\ue5tas och n\ue4r det inte \ue4r rimligt. I handl\ue4ggningen av tillst\ue5nds\ue4renden och avv\ue4gningar om det ska r\ue5da f\uf6rbud eller krav p\ue5 tillst\ue5nd \ue4r den inte bara spridningen av v\ue4xtskyddsmedel som beh\uf6ver beaktas utan \ue4ven \uf6vriga f\uf6ruts\ue4ttningar och risker som hanteringen av v\ue4xtskyddsmedel \ue4r f\uf6rknippad med

Kostnads-nyttoanalys som verktyg f\uf6r prioritering av efterbehandlingsinsatser.

F\uf6r att uppn\ue5 milj\uf6m\ue5let En giftfri milj\uf6 kr\ue4vs att en stor m\ue4ngd f\uf6rorenade omr\ue5den tas om hand och efterbehandlas. Kostnaden f\uf6r att \ue5tg\ue4rda de mest f\uf6rorenade omr\ue5dena har av Naturv\ue5rdsverket ber\ue4knats uppg\ue5 till ca 60 miljarder kronor. Ett problem \ue4r dock att samh\ue4llets resurser f\uf6r s\ue5dana insatser \ue4r begr\ue4nsade. Det \ue4r d\ue4rf\uf6r viktigt att utveckla verktyg f\uf6r att prioritera bland t\ue4nkbara insatser s\ue5 att en sund hush\ue5llning sker av samh\ue4llets begr\ue4nsade resurser. En m\uf6jlig ansats till prioritering \ue4r att g\uf6ra samh\ue4llsekonomiska bed\uf6mningar av potentiella efterbehandlingsinsatser. Syftet \ue4r d\ue5 att unders\uf6ka om en viss insats \ue4r samh\ue4llsekonomiskt l\uf6nsam och helst \ue4ven analysera vilka insatser som \ue4r mer samh\ue4llsekonomiskt l\uf6nsamma \ue4n andra. Ett vedertaget verktyg f\uf6r samh\ue4llsekonomiska analyser \ue4r Kostnads-nyttoanalys (KNA). Metoden har dock \ue4nnu f\ue5tt begr\ue4nsad anv\ue4ndning inom svenskt milj\uf6arbete, och s\ue4rskilt vad g\ue4ller arbete med f\uf6rorenade omr\ue5den. I detta projekt inom Naturv\ue5rdsverkets kunskapsprogram H\ue5llbar sanering beskrivs hur KNA kan anv\ue4ndas f\uf6r att g\uf6ra samh\ue4lls\uacekonomiska bed\uf6mningar av efter\uacbehandlings\ue5tg\ue4rder

Dricksvattenutredningens prelimin\ue4ra f\uf6rslag till \ue5tg\ue4rder f\uf6r trygg och s\ue4ker dricksvattenf\uf6rs\uf6rjning – Vilka \ue4r de samh\ue4llsekonomiska nyttorna och vad beh\uf6vs f\uf6r att dessa ska bli verklighet?

Regeringen har givit Dricksvattenutredningen (L 2013:02) i uppdrag att bl.a. identifiera nuvarande och potentiella utmaningar f\uf6r en s\ue4ker dricksvattenf\uf6rs\uf6rjning i Sverige. Detta inneb\ue4r bl.a. att f\uf6rslag ska l\ue4mnas p\ue5 l\ue4mpliga \ue5tg\ue4rder som skapar f\uf6ruts\ue4ttningar f\uf6r en trygg och s\ue4ker dricksvattenf\uf6rs\uf6rjning. F\uf6r de f\uf6reslagna \ue5tg\ue4rderna ska en samh\ue4llsekonomisk analys genomf\uf6ras som visar kostnaderna och nyttorna med \ue5tg\ue4rderna. Den h\ue4r rapporten utg\uf6r resultatet fr\ue5n en studie av den samh\ue4llsekonomiska nyttan av prelimin\ue4ra f\uf6rslag fr\ue5n Dricksvattenutredningen. Studien har utf\uf6rts av DRICKS (Chalmers centrum f\uf6r dricksvattenforskning) och Enveco Milj\uf6ekonomi AB p\ue5 uppdrag av Dricksvattenutredningen.Syftena med det arbete som presenteras i denna rapport \ue4r att (1) beskriva vad som konceptuellt menas med samh\ue4llsekonomisk nytta, (2) beskriva vad som menas med en riskbaserad syn p\ue5 dricksvattenf\uf6rs\uf6rjningen och identifiera och kategorisera huvudsakliga potentiella h\ue4ndelser/st\uf6rningar som kan \ue4ventyra en s\ue4ker tillg\ue5ng till dricksvatten av god kvalitet, dvs. h\ue4ndelser som orsakar avbrott eller f\uf6rs\ue4mrad vattenkvalitet som p\ue5verkar allm\ue4nheten och andra anv\ue4ndare av dricksvatten, (3) identifiera samh\ue4llsekonomiska nyttor som kan uppst\ue5 till f\uf6ljd av Dricksvattenutredningens prelimin\ue4ra f\uf6rslag, och (4) identifiera f\uf6ruts\ue4ttningar som m\ue5ste uppfyllas f\uf6r att dessa nyttor faktiskt ska uppst\ue5