Tröskeltid: Kroppslighet, främmandeskap och identitet i graviditetsskildringar i samtida svensk prosa

Uppsatsen undersöker hur graviditet gestaltas i samtida svensk prosa, genom närstudie av romanerna Hysteros (2013) av Helena Granström, Förvandling (2005) av Eva Adolfsson och Värddjuret (1995) av Marie Hermanson. Aspekter av graviditetstematiken som ägnas särskilt fokus är kroppslighet, främmandeskap, bruk och underminerande av traditionellt könade dikotomier, subjektivitetsproblematik och identitetsförlust. Analysen går i dialog med texter från flera teoretiska forskningsfält för att uttolka en mångfacetterad bild av havandeskapstematiken. Inom filosofisk och feministisk teori är Julia Kristeva, Rosi Braidotti och Christine Battersby särskilt betydelsefulla. Inom det antropologiska fältet har Jorun Solheim varit central. Med hjälp av detta teoretiska ramverk visar uppsatsen hur graviditetsskildringarna fungerar som förhandling och ifrågasättande av djupt förankrade kulturella föreställningar om subjektivitet och identitet, och efterlyser nya perspektiv på graviditet, subjektivitet och identitet.This thesis investigates how pregnancy is mediated in contemporary swedish prose, through a close reading of the novels Hysteros (2013) by Helena Granström, Förvandling (2005) by Eva Adolfsson and Värddjuret (1995) by Marie Hermanson. Aspects of the theme of pregnancy that are especially emphasized are corporeality, alienation, the use and deconstruction of traditionally gendered dichotomies, problems of subjectivity and loss of identity. The analysis uses texts from different theoretical fields of research in order to register a complex and nuanced of the theme. Especially important are Julia Kristeva, Rosi Braidotti, Christine Battersby and Jorun Solheim. Using the theoretical texts, the analysis show how the theme constitutes a negotiation and questioning of culturally embedded constructions regarding subjectivity and identity, and calls for renewed perspectives on pregnancy, subjectivity and identity

Relationen mellan krav, att söka socialt stad och ohälsa hos studenter.

Much research which focuses on work related stress has been conducted in the field of organisational psychology, but few studies have examined students. The purpose of this study was to examine if stress as quantitative demands is related to poor health among students. Another purpose was to study if instrumental and emotional support as copingstrategies is related to lower levels of poor health and if any of the two types of support interact with demands to explain variance levels of students’ poor health. A survey was answered by 97 students (47 women and 50 men) at different faculties at Lund University. The survey consisted of sub-scales measuring quantitative demands (QPS-Nordic), instrumental and emotional social support as a coping strategy (COPE Inventory) and poor health (GHQ-12). The results showed a positive significant relation between perceived demands and poor health among the students. Furthermore the results showed that seeking instrumental support was not related to poor health and that emotional support was related to poor health. When all variables was included in the model only the demands could be linked to perceived poor health. The results indicate the importance of noticing students’ demands and poor health and the need for further studies with focus on students.Inom arbets- och organisationspsykologi har mycket forskning fokuserat stress i arbetslivet, men få studier har genomförts kring studenter. Studiens syfte var att undersöka om stress i form av kvantitativa krav är relaterat till ohälsa bland studenter. Ytterligare syfte var att studera om instrumentellt och emotionellt stöd som copingstrategier är kopplat till lägre grad av ohälsa samt om någon av de båda typerna av stöd interagerar med krav när det gäller att förklara varians i studenters ohälsa. En enkät besvarades av 97 studenter (47 kvinnor, 50 män) vid olika fakulteter vid Lunds universitet. Enkäten bestod av delskalor som mäter kvantitativa krav (QPS-Nordic), instrumentellt och emotionellt socialt stöd som copingstrategi (COPE Inventory) samt ohälsa (GHQ-12). Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan uppleva krav och ohälsa bland studenterna. Vidare visade studien att instrumentellt stöd inte var relaterat till ohälsa samt att emotionellt stöd kunde kopplas till rapporterad ohälsa. När samtliga variabler inkluderades i modellen var det emellertid endast kraven som förklarade varians i ohälsa. Ingen typ av socialt stöd som copingstrategi integrerade med kraven när det gäller att förklara studenternas ohälsa. Resultaten pekar på vikten av att uppmärksamma studenters krav och ohälsa samt på behov av vidare studier med fokus på studenter

Historien upprepar sig? : Genus i framställningar av författarskap i läroböcker för kursen Svenska 1 inom Gy 2011.

Denna studie har behandlat representation av genus i läroböcker för kursen Svenska 1 inom svensk gymnasieskola. Dess huvudsakliga fokus var att undersöka andelen manliga och kvinnliga författarskap som inkluderades i läroböckerna och hur de författarskapen presenterades. Dessa resultat relaterades till gällande styrdokument för den svenska gymnasieskolan. Det teoretiska ramverket bestod av Yvonne Hirdmans genusteori som argumenterar för att dikotomisering och hierarkisering är de två huvudsakliga principer som upprätthåller ett samhälleligt genussystem. Hirdmans teori kompletterades med Val Plumworths resonemang om diskursiva dikotomier så väl som konkretiseringar av Hirdmans teori som har presenterats av Anna Williams och Caroline Graeske. Williams och Graeske har med utgångspunkt i Hirdmans teori blottlagt genusstereotypa porträtteringar av författarskap i litteraturhistoriska översiktsverk och läroböcker i svenska för gymnasiet. Studiens metod var både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa andelen manliga och kvinnliga författarskap beräknades och textanalys användes för att åskådliggöra genusspecifika värderingar och stereotyper i läroböckerna. Resultaten indikerade att läroböcker för kursen Svenska 1 inkluderade obalanserade antal kvinnliga och manliga författarskap, och innehöll genusstereotypa porträtteringar av kvinnliga och manliga författare. Detta underbygger liknande resultat som presenterats i tidigare studier, och understryker behovet av ytterligare forskning om genus i läromedel.

Historien upprepar sig? : Genus i framställningar av författarskap i läroböcker för kursen Svenska 1 inom Gy 2011.

Denna studie har behandlat representation av genus i läroböcker för kursen Svenska 1 inom svensk gymnasieskola. Dess huvudsakliga fokus var att undersöka andelen manliga och kvinnliga författarskap som inkluderades i läroböckerna och hur de författarskapen presenterades. Dessa resultat relaterades till gällande styrdokument för den svenska gymnasieskolan. Det teoretiska ramverket bestod av Yvonne Hirdmans genusteori som argumenterar för att dikotomisering och hierarkisering är de två huvudsakliga principer som upprätthåller ett samhälleligt genussystem. Hirdmans teori kompletterades med Val Plumworths resonemang om diskursiva dikotomier så väl som konkretiseringar av Hirdmans teori som har presenterats av Anna Williams och Caroline Graeske. Williams och Graeske har med utgångspunkt i Hirdmans teori blottlagt genusstereotypa porträtteringar av författarskap i litteraturhistoriska översiktsverk och läroböcker i svenska för gymnasiet. Studiens metod var både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa andelen manliga och kvinnliga författarskap beräknades och textanalys användes för att åskådliggöra genusspecifika värderingar och stereotyper i läroböckerna. Resultaten indikerade att läroböcker för kursen Svenska 1 inkluderade obalanserade antal kvinnliga och manliga författarskap, och innehöll genusstereotypa porträtteringar av kvinnliga och manliga författare. Detta underbygger liknande resultat som presenterats i tidigare studier, och understryker behovet av ytterligare forskning om genus i läromedel.