Experimental factors affecting the within- and between-individual variation of plantar foot surface temperatures in turkeys (Meleagris gallopovo) recorded with infrared thermography

acceptedVersio

Att anmäla barn som far illa : En studie om vad förskoleanställda anser påverka dem i beslutsprocessen

Enligt svensk lag har förskoleanställda en obligatorisk skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots detta uteblir många anmälningar även när misstanke finns. Syftet med denna studie är främst att undersöka och öka förståelsen för vilka faktorer förskoleanställda själva anser påverka deras beslut att anmäla misstankar om att ett barn far illa. Vidare undersöks hur väl förskoleanställdas tankemönster kring barn som far illa samt deras egen roll i "anmälningsprocessen" överensstämmer med de överlevnadsstrategier som definierats av Dr. Kari Killén. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra respondenter som arbetade på samma förskola. Resultaten jämfördes med tidigare forskning kring ämnet och Dr. Killéns psykologiska perspektiv om olika överlevnadsstrategier. Resultatet analyserades och jämfördes även med det sociologiska perspektivet Symbolisk interaktionism. I sitt beslut om huruvida respondenterna anmälde misstanke om att ett barn far illa eller inte ansåg de själva sig påverkas av osäkerhet och rädsla att missta sig, stöd från kollegor och chefer, relationen och lojaliteten hos föräldrarna eller att föräldrarna t.o.m. byter förskola. De ansåg sig även påverkas av personliga erfarenheter (delvis av socialtjänsten), socioekonomisk status samt handlingsplaner. Starka kopplingar till både den tidigare forskningen, Symbolisk interaktionism samt Dr. Killéns överlevnadsstrategier kunde även påvisas.According to Swedish law, pre-school staff has a mandatory duty to notify social services if they suspect that a child is mistreated. Despite this, many fail to report even when suspicions have arisen. The primarily aim of this study is to investigate and gain greater understanding of the factors considered by preschool staff when deciding whether to report suspicions of a child being mistreated. Their own thoughts regarding their tendency to report such suspicions are therefore further investigated. The paper also explores whether the thoughts of preschool staff regarding child abuse and their own role in the reporting process correspond with the survival strategies described by Dr. Kari Killén. The study was conducted through qualitative interviews with four respondents who worked at the same preschool. The results were compared with previous research in the field, the sociological perspective Symbolic interactionism and the psychological perspective of different survival strategies defined by Dr. Killén. 3 When deciding whether to report suspicions of child mistreating the respondents considered themselves to be influenced by insecurity and fear of making mistakes, losing support from colleagues and managers, destroying relationships and loyalty with the parents or even making them change preschool. They also thought they would be affected by personal experiences (partly of social services), socioeconomic status, as well as action plans. A strong connection to the previous research, Symbolic interactionism and Dr. Killéns survival strategies was revealed by the interviews

Att anmäla barn som far illa : En studie om vad förskoleanställda anser påverka dem i beslutsprocessen

Enligt svensk lag har förskoleanställda en obligatorisk skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots detta uteblir många anmälningar även när misstanke finns. Syftet med denna studie är främst att undersöka och öka förståelsen för vilka faktorer förskoleanställda själva anser påverka deras beslut att anmäla misstankar om att ett barn far illa. Vidare undersöks hur väl förskoleanställdas tankemönster kring barn som far illa samt deras egen roll i "anmälningsprocessen" överensstämmer med de överlevnadsstrategier som definierats av Dr. Kari Killén. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra respondenter som arbetade på samma förskola. Resultaten jämfördes med tidigare forskning kring ämnet och Dr. Killéns psykologiska perspektiv om olika överlevnadsstrategier. Resultatet analyserades och jämfördes även med det sociologiska perspektivet Symbolisk interaktionism. I sitt beslut om huruvida respondenterna anmälde misstanke om att ett barn far illa eller inte ansåg de själva sig påverkas av osäkerhet och rädsla att missta sig, stöd från kollegor och chefer, relationen och lojaliteten hos föräldrarna eller att föräldrarna t.o.m. byter förskola. De ansåg sig även påverkas av personliga erfarenheter (delvis av socialtjänsten), socioekonomisk status samt handlingsplaner. Starka kopplingar till både den tidigare forskningen, Symbolisk interaktionism samt Dr. Killéns överlevnadsstrategier kunde även påvisas.According to Swedish law, pre-school staff has a mandatory duty to notify social services if they suspect that a child is mistreated. Despite this, many fail to report even when suspicions have arisen. The primarily aim of this study is to investigate and gain greater understanding of the factors considered by preschool staff when deciding whether to report suspicions of a child being mistreated. Their own thoughts regarding their tendency to report such suspicions are therefore further investigated. The paper also explores whether the thoughts of preschool staff regarding child abuse and their own role in the reporting process correspond with the survival strategies described by Dr. Kari Killén. The study was conducted through qualitative interviews with four respondents who worked at the same preschool. The results were compared with previous research in the field, the sociological perspective Symbolic interactionism and the psychological perspective of different survival strategies defined by Dr. Killén. 3 When deciding whether to report suspicions of child mistreating the respondents considered themselves to be influenced by insecurity and fear of making mistakes, losing support from colleagues and managers, destroying relationships and loyalty with the parents or even making them change preschool. They also thought they would be affected by personal experiences (partly of social services), socioeconomic status, as well as action plans. A strong connection to the previous research, Symbolic interactionism and Dr. Killéns survival strategies was revealed by the interviews

Sommaren 2018 - en glimt av framtiden?

Vädret sommaren 2018 var extremt sett till vad vi upplevt under 1900-talet. Den långvariga värmen gav nya värmerekord och i kombination med mindre nederbörd än normalt utbredd torka. Torkan ledde till skogsbränder och påfrestning på lantbruk och djurhållning. Värmeböljorna orsakade också hälsoproblem och fler dödsfall än normalt noterades under sommaren. Var sommaren 2018 en glimt av framtiden? Motsvarar sommaren 2018 vad som kan komma att bli en medelsommar i slutet av seklet? För att svara på den frågan jämförs här sommaren 2018 med beräknade medelvärden för en 30-årsperiod i slutet av seklet. Dessa klimatscenarier har SMHI tidigare publicerat i länsvisa rapporter. Denna rapport är tänkt att vara till hjälp för de samhällsfunktioner som vill utvärdera hur sommaren 2018 påverkat verksamheten och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Analyserna i rapporten visar att de parametrar som väljs för att studera klimatet har stor betydelse för resultatet. Medeltemperaturen för sommarmånaderna visar att sommaren var två till drygt tre grader varmare än perioden 1961-1990. Det är ungefär lika mycket som beräknas enligt scenario RCP4.5 (medelhöga utsläpp) till slutet av seklet. Men månadsvis statistik visar att både maj och juli 2018 var mer än fem grader varmare än normalt på flera platser. Det motsvarar beräknad ökning i RCP8.5 (höga utsläpp) till slutet av seklet. Jämförelserna av högsta dygnsmedeltemperatur, antal varma dagar och kylbehov för sommaren 2018 varierar geografiskt men motsvarar förväntad ökning mitt emellan scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 i slutet av seklet. Årets längsta värmebölja är mycket likt det beräknade medelvärdet enligt RCP8.5 i slutet av seklet för Östersjökusten. För övriga Sverige hamnar resultaten mitt emellan RCP4.5 och RCP8.5. Sommaren 2018 var mycket nederbördsfattig och torr. I de klimatscenarier som analyseras här råder en viss osäkerhet kring om nederbörden ökar eller minskar i södra Sverige i framtiden, men inget av scenarierna visar att nederbördsmängderna sommaren 2018 blir vanliga i framtiden. Antalet dagar med lågflöde var många under sommaren 2018 och i Norrland fler än vad klimatscenarierna visar i medeltal för slutet av seklet. I södra Sverige var situationen jämförbar med medelvärdet enligt RCP8.5 i slutet av seklet. Små nederbördsmängder i kombination med hög temperatur orsakade torra marker i hela landet. Södra Götaland var extremt torrt jämfört med 1961-1990 och torrare än en medelsommar i slutet av seklet oavsett scenario. Mellersta Sverige uppvisar samma nivå som medelvärdet i RCP8.5 i slutet av seklet medan norra Sverige väntas bli torrare än sommaren 2018 i framtiden. Analyserna ger var för sig en bild av hur sommaren 2018 förhåller sig till det framtida klimat som finns beskrivet i SMHIs länsanalyser. En sommar som 2018 kan förekomma i slutet av seklet oavsett nivå av framtida utsläpp av växthusgaser, men sannolikheten att den förekommer är olika för olika väderparametrar och ändras med ökad klimatpåverkan.The weather in the summer of 2018 was extreme compared to what Sweden experienced during the 20th century. In some places, heat records were broken, and the combination of exceptional warm conditions with a deficit in precipitation caused a severe drought followed by forest fires and crop failure. Knowledge about impacts from climate change leads to the question: Will conditions like those in the summer of 2018 be average at the end of this century? This report compares different statistical measures from the summer of 2018 with by SMHI previously published climate scenarios

Bemötande av anhöriga i samband med oväntade dödsfall : Ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Bemötandet är en del av sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens och anhörigas syn på sjukvården. Vid oväntade dödsfall blir ofta situationen komplex. Anhöriga beskriver att de ofta känner sig bortglömda inom sjukvården och att sjuksköterskornas bemötande kan leda till ett onödigt lidande. Examensarbetet utgår från Erikssons vårdvetenskapliga teori samt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska och ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med oväntade dödsfall. Metod: I arbetet används allmän litteraturöversikt. Elva artiklar har granskats varav nio var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod. Resultat: Analysen av artiklarnas resultat ledde fram till fyra olika teman: Hinder i bemötandet, emotionell påverkan, betydelsen av god kommunikation och att skapa förtroendefulla relationer. Slutsatser:Bemötandet av anhöriga vid oväntade dödsfall leder till en inre stress hos sjuksköterskan. Att skapa förtroendefulla relationer är viktigt för att anhöriga ska känna sig trygga. Bristen på resurser och kunskap leder till ett sämre bemötande som sedan påverkar anhörigas sorgeprocess.Background: The encounter is part of the nurse's responsibility. The nurse's encounter affects the patient's and relatives' view of healthcare. In the case of unexpected deaths, the situation often becomes complex. Relatives describe that they often feel forgotten in healthcare and that the nurses' encounter can lead to unnecessary suffering. The candidate thesis is based on Eriksson's nursing science theory as well as the competency description for registered nurses and ICN's code of ethics. Aim: Is to describe nurses’ experiences in dealing with relatives in unexpected deaths.Method: The work uses a general literature review. Eleven articles have been reviewed, of which nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Results: The analysis of the results of the articles led to four different themes: Obstacles in the encounter, emotional impact, the importance of good communication and creating trusting relationships. Conclusions: The encounter of relatives in the event of unexpected deaths leads to internal stress for the nurse. Creating trusting relationships is important for relatives to feel safe. The lack of resources and knowledge leads to poorer encounter, which then affects the relatives' grieving process

Bemötande av anhöriga i samband med oväntade dödsfall : Ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Bemötandet är en del av sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens och anhörigas syn på sjukvården. Vid oväntade dödsfall blir ofta situationen komplex. Anhöriga beskriver att de ofta känner sig bortglömda inom sjukvården och att sjuksköterskornas bemötande kan leda till ett onödigt lidande. Examensarbetet utgår från Erikssons vårdvetenskapliga teori samt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska och ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med oväntade dödsfall. Metod: I arbetet används allmän litteraturöversikt. Elva artiklar har granskats varav nio var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod. Resultat: Analysen av artiklarnas resultat ledde fram till fyra olika teman: Hinder i bemötandet, emotionell påverkan, betydelsen av god kommunikation och att skapa förtroendefulla relationer. Slutsatser:Bemötandet av anhöriga vid oväntade dödsfall leder till en inre stress hos sjuksköterskan. Att skapa förtroendefulla relationer är viktigt för att anhöriga ska känna sig trygga. Bristen på resurser och kunskap leder till ett sämre bemötande som sedan påverkar anhörigas sorgeprocess.Background: The encounter is part of the nurse's responsibility. The nurse's encounter affects the patient's and relatives' view of healthcare. In the case of unexpected deaths, the situation often becomes complex. Relatives describe that they often feel forgotten in healthcare and that the nurses' encounter can lead to unnecessary suffering. The candidate thesis is based on Eriksson's nursing science theory as well as the competency description for registered nurses and ICN's code of ethics. Aim: Is to describe nurses’ experiences in dealing with relatives in unexpected deaths.Method: The work uses a general literature review. Eleven articles have been reviewed, of which nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Results: The analysis of the results of the articles led to four different themes: Obstacles in the encounter, emotional impact, the importance of good communication and creating trusting relationships. Conclusions: The encounter of relatives in the event of unexpected deaths leads to internal stress for the nurse. Creating trusting relationships is important for relatives to feel safe. The lack of resources and knowledge leads to poorer encounter, which then affects the relatives' grieving process

Sommaren 2018 - en glimt av framtiden?

Vädret sommaren 2018 var extremt sett till vad vi upplevt under 1900-talet. Den långvariga värmen gav nya värmerekord och i kombination med mindre nederbörd än normalt utbredd torka. Torkan ledde till skogsbränder och påfrestning på lantbruk och djurhållning. Värmeböljorna orsakade också hälsoproblem och fler dödsfall än normalt noterades under sommaren. Var sommaren 2018 en glimt av framtiden? Motsvarar sommaren 2018 vad som kan komma att bli en medelsommar i slutet av seklet? För att svara på den frågan jämförs här sommaren 2018 med beräknade medelvärden för en 30-årsperiod i slutet av seklet. Dessa klimatscenarier har SMHI tidigare publicerat i länsvisa rapporter. Denna rapport är tänkt att vara till hjälp för de samhällsfunktioner som vill utvärdera hur sommaren 2018 påverkat verksamheten och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Analyserna i rapporten visar att de parametrar som väljs för att studera klimatet har stor betydelse för resultatet. Medeltemperaturen för sommarmånaderna visar att sommaren var två till drygt tre grader varmare än perioden 1961-1990. Det är ungefär lika mycket som beräknas enligt scenario RCP4.5 (medelhöga utsläpp) till slutet av seklet. Men månadsvis statistik visar att både maj och juli 2018 var mer än fem grader varmare än normalt på flera platser. Det motsvarar beräknad ökning i RCP8.5 (höga utsläpp) till slutet av seklet. Jämförelserna av högsta dygnsmedeltemperatur, antal varma dagar och kylbehov för sommaren 2018 varierar geografiskt men motsvarar förväntad ökning mitt emellan scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 i slutet av seklet. Årets längsta värmebölja är mycket likt det beräknade medelvärdet enligt RCP8.5 i slutet av seklet för Östersjökusten. För övriga Sverige hamnar resultaten mitt emellan RCP4.5 och RCP8.5. Sommaren 2018 var mycket nederbördsfattig och torr. I de klimatscenarier som analyseras här råder en viss osäkerhet kring om nederbörden ökar eller minskar i södra Sverige i framtiden, men inget av scenarierna visar att nederbördsmängderna sommaren 2018 blir vanliga i framtiden. Antalet dagar med lågflöde var många under sommaren 2018 och i Norrland fler än vad klimatscenarierna visar i medeltal för slutet av seklet. I södra Sverige var situationen jämförbar med medelvärdet enligt RCP8.5 i slutet av seklet. Små nederbördsmängder i kombination med hög temperatur orsakade torra marker i hela landet. Södra Götaland var extremt torrt jämfört med 1961-1990 och torrare än en medelsommar i slutet av seklet oavsett scenario. Mellersta Sverige uppvisar samma nivå som medelvärdet i RCP8.5 i slutet av seklet medan norra Sverige väntas bli torrare än sommaren 2018 i framtiden. Analyserna ger var för sig en bild av hur sommaren 2018 förhåller sig till det framtida klimat som finns beskrivet i SMHIs länsanalyser. En sommar som 2018 kan förekomma i slutet av seklet oavsett nivå av framtida utsläpp av växthusgaser, men sannolikheten att den förekommer är olika för olika väderparametrar och ändras med ökad klimatpåverkan.The weather in the summer of 2018 was extreme compared to what Sweden experienced during the 20th century. In some places, heat records were broken, and the combination of exceptional warm conditions with a deficit in precipitation caused a severe drought followed by forest fires and crop failure. Knowledge about impacts from climate change leads to the question: Will conditions like those in the summer of 2018 be average at the end of this century? This report compares different statistical measures from the summer of 2018 with by SMHI previously published climate scenarios

Sommaren 2018 - en glimt av framtiden?

Vädret sommaren 2018 var extremt sett till vad vi upplevt under 1900-talet. Den långvariga värmen gav nya värmerekord och i kombination med mindre nederbörd än normalt utbredd torka. Torkan ledde till skogsbränder och påfrestning på lantbruk och djurhållning. Värmeböljorna orsakade också hälsoproblem och fler dödsfall än normalt noterades under sommaren. Var sommaren 2018 en glimt av framtiden? Motsvarar sommaren 2018 vad som kan komma att bli en medelsommar i slutet av seklet? För att svara på den frågan jämförs här sommaren 2018 med beräknade medelvärden för en 30-årsperiod i slutet av seklet. Dessa klimatscenarier har SMHI tidigare publicerat i länsvisa rapporter. Denna rapport är tänkt att vara till hjälp för de samhällsfunktioner som vill utvärdera hur sommaren 2018 påverkat verksamheten och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Analyserna i rapporten visar att de parametrar som väljs för att studera klimatet har stor betydelse för resultatet. Medeltemperaturen för sommarmånaderna visar att sommaren var två till drygt tre grader varmare än perioden 1961-1990. Det är ungefär lika mycket som beräknas enligt scenario RCP4.5 (medelhöga utsläpp) till slutet av seklet. Men månadsvis statistik visar att både maj och juli 2018 var mer än fem grader varmare än normalt på flera platser. Det motsvarar beräknad ökning i RCP8.5 (höga utsläpp) till slutet av seklet. Jämförelserna av högsta dygnsmedeltemperatur, antal varma dagar och kylbehov för sommaren 2018 varierar geografiskt men motsvarar förväntad ökning mitt emellan scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 i slutet av seklet. Årets längsta värmebölja är mycket likt det beräknade medelvärdet enligt RCP8.5 i slutet av seklet för Östersjökusten. För övriga Sverige hamnar resultaten mitt emellan RCP4.5 och RCP8.5. Sommaren 2018 var mycket nederbördsfattig och torr. I de klimatscenarier som analyseras här råder en viss osäkerhet kring om nederbörden ökar eller minskar i södra Sverige i framtiden, men inget av scenarierna visar att nederbördsmängderna sommaren 2018 blir vanliga i framtiden. Antalet dagar med lågflöde var många under sommaren 2018 och i Norrland fler än vad klimatscenarierna visar i medeltal för slutet av seklet. I södra Sverige var situationen jämförbar med medelvärdet enligt RCP8.5 i slutet av seklet. Små nederbördsmängder i kombination med hög temperatur orsakade torra marker i hela landet. Södra Götaland var extremt torrt jämfört med 1961-1990 och torrare än en medelsommar i slutet av seklet oavsett scenario. Mellersta Sverige uppvisar samma nivå som medelvärdet i RCP8.5 i slutet av seklet medan norra Sverige väntas bli torrare än sommaren 2018 i framtiden. Analyserna ger var för sig en bild av hur sommaren 2018 förhåller sig till det framtida klimat som finns beskrivet i SMHIs länsanalyser. En sommar som 2018 kan förekomma i slutet av seklet oavsett nivå av framtida utsläpp av växthusgaser, men sannolikheten att den förekommer är olika för olika väderparametrar och ändras med ökad klimatpåverkan.The weather in the summer of 2018 was extreme compared to what Sweden experienced during the 20th century. In some places, heat records were broken, and the combination of exceptional warm conditions with a deficit in precipitation caused a severe drought followed by forest fires and crop failure. Knowledge about impacts from climate change leads to the question: Will conditions like those in the summer of 2018 be average at the end of this century? This report compares different statistical measures from the summer of 2018 with by SMHI previously published climate scenarios

Lokala avrinningsförhållanden i orter i Gävleborgs län

För att underlätta arbetet med att förebygga vattenskador till följd av extrem nederbörd är det fördelaktigt att ha tillgång till ett generellt och enhetligt material för diskussion och åtgärdsarbete. Nationell Höjdmodell har visat sig användbar för att kostnadseffektivt analysera lokal ytavrinning för stora områden. Totalt sett har 11 orter analyserats och i kartor redovisas möjliga flödesvägar för ytavrinning samt låga områden där vatten kan ansamlas. För att analysera den extrema korttidsnederbördens intensitet i Gävleborgs län har en analys genomförts utifrån uppmätt nederbörd vid utvalda mätstationer. Nederbörd med varaktigheterna 15 minuter, 1 timme, 6 timmar och 24 timmar och återkomsttiderna är 2, 10, 20, 50 och 100 år presenteras för dagens klimat samt för beräknat klimatet i slutet av seklet

Framtidens vattentillgång i Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån Underlag till Dricksvattenutredningen

Dricksvattenutredningen har, tillsammans med sin referensgrupp för klimatförändringar, valt några orter för mer noggranna fallstudier kring framtida dricksvattenförsörjning. Som ett underlag har SMHI tagit fram denna klimatanalys för de fem ytvattentäkterna Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön och Gavleån. Det finns idag en stor risk för översvämningar runt Mälaren, men med en ökad tappningskapacitet vid Slussen och en ny vattendom minskar översvämningsrisken betydligt. Den utökade tappningskapaciteten ger också goda möjligheter att hantera framtidens extrema tillrinningar. Om havsnivåhöjningen blir stor (1 meter globalt) kan nivåerna i Mälaren tidvis bli höga, men översvämningsrisken väntas inte bli lika stor som den är idag. I framtiden beräknas det kunna bli vanligare med låga nivåer i Mälaren. Hur stort vattenflödet i Göta älv blir styrs till största delen av vattennivå i Vänern och tappningen från Vänern till Göta älv. I framtidens klimat väntas det bli vanligare med såväl höga som låga nivåer i Vänern. Det leder till att det blir vanligare med både höga och låga vattenflöden i Göta älv. Förhållandena påverkas om regleringsstrategin för Vänern ändras. Tillrinningen till Bolmen beräknas i framtiden öka under vintern och minska under vår och sommar. Det väntas bli vanligare med låg tillrinning till sjön medan 100-årstillrinningen väntas öka något i framtiden. Medeltillrinningen till Vombsjön beräknas öka något, men skillnaderna mellan årstiderna blir stora med ökad tillrinning vintertid och minskad under sommar och vår. Perioden med låg tillrinning under sommaren väntas bli längre. Medelflödet i Gavleån beräknas öka i framtiden, men skillnaderna mellan olika årstider är stora. Vårfloden väntas minska och istället ökar vattenflödena vintertid. Vattenflödena  sommartid beräknas minska och perioden med lågflöden bli längre.Together with the reference group for climate change, the governmental investigation on drinking water has selected a few locations for more detailed case studies of the future drinking water supply. As a basis, SMHI has developed this climate analysis for the five catchment areas for Mälaren, Göta älv, Bolmen, Vombsjön and Gavleån. There is currently a high risk of flooding around Mälaren, but an increased regulation capacity at Slussen in Stockholm and a new regulation schedule will significantly reduce the risk of flooding. The increase in regulation capacity also provides for better management of any extreme inflows in the future. If the sea level rise is large (1 metre globally) then the water levels in Mälaren will sometimes be high, but the flood risk is not expected to be as great as today. Calculations also show that low water levels in Mälaren will be common in the future. The discharge in Göta älv is mostly controlled by the water level in Vänern together with the volume of water released from Vänern to Göta älv. In the future it is expected that both high and low water levels will be more common in Vänern. This means that it high and low water flows will be more common in Göta älv. However this could change if the regulation strategy for Vänern is changed. Future inflow to Bolmen is calculated to increase during the winter and decrease during spring and summer. It is expected that low inflow to the lake will be more common, while the 100-year inflow is expected to increase slightly. The average inflow to Vombsjön is expected to increase slightly, with a large seasonal variation showing increased inflow in the winter and a reduction during spring and summer. The summer period of low inflow is expected to be longer. The average flow in Gavleån is calculated to increase in the future, with a large seasonal variation. Spring floods are expected to ecrease and instead the winter flow will be greater. During the summer the flow is expected to decrease and the period of low flow will be longer