Doyon René-Louis

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.   Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll.  Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5. Deltagarnas portioner näringsberäknades med hjälp av dataprogrammet DietistNet. Data analyserades statistiskt för att upptäcka eventuella skillnader i energi- och näringsintag mellan pojkar och flickor. En jämförelse genomfördes mellan deltagarnas energi- samt näringsintag och Nordiska näringsrekommendationers uppskattade behov och rekommendationer. Resultat Under femdagarsperioden fanns ingen statistisk signifikant skillnad gällande energiintag mellan pojkar och flickor (p=0,226). Oberoende av kön var deltagarnas medianvärde för energiintag lägre i förhållande till NNR:s uppskattade behov för åldersgruppen. Det förekom ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande intag av gram av respektive energigivare (protein, kolhydrater och fett). Andelen energi från energigivande näringsämnen var relativt jämn fördelad mellan kön. Vid jämförelse mellan kön fanns statistisk signifikant skillnad i intag av kostfibrer (p=0,008), järn (p=0,037) och C-vitamin (p=0,034), då pojkar intog mer av dessa näringsämnen.  Slutsats. Deltagarna hade generellt ett lågt intag av energi- och näringsämnen i förhållande till NNR:s uppskattade behov och rekommendationer, vilket bör uppmärksammas. Under studiens femdagarsperiod påvisades ingen statistisk signifikant skillnad av energiintag mellan pojkar och flickor. Fler studier inom området behövs.Background Establishing good eating habits during childhood are important since these lay the foundation for the future. Having a balanced and healthy diet is associated with a better learning ability. Research shows differences in intake of energy and nutrients between boys and girls. Objective The purpose of this study was to investigate possible differences between boys and girls referring intake of school lunch and to compare them to Nordic Nutrition Recommendations (NNR) with a focus on content of energy and nutrients. Method This study was established through a partnership with ProMeal. Data was collected during five days through a weighed and photographed food record of school lunch among 29 children in the 5th grade. The participants’ portions of food were calculated concerning contents of energy and nutrients through the computer program DietistNet. Data was statistically analyzed in order to detect differences in intake of energy and nutrients between the sexes. A comparison between the participants’ energy and nutrient intake and the NNR was made. Results This research showed no statistical significant difference between boys’ and girls’ intake of energy (p=0,226). Regardless of sex the participants’ median intake of energy was lower than the estimated energy demand for the age group according to NNR. There was no statistical significant difference between boys and girls concerning the intake of energy from macronutrients. The share of energy from carbohydrates, protein and fat was relatively even distributed between the sexes. In comparison boys had a significantly higher intake of dietary fiber (p=0,008), iron (p=0,037) and vitamin C (p=0,034) than girls.  Conclusion Overall the participants had a noteworthy low intake of energy and micronutrients in relation to the estimated demands and recommendations of NNR. During five days there was no statistical significant difference between boys and girls concerning intake of energy. Further research is needed.

Energy and nutrient content in the actual intake of school lunch : a comparison between boys and girls in 5th grade

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.   Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll.  Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5. Deltagarnas portioner näringsberäknades med hjälp av dataprogrammet DietistNet. Data analyserades statistiskt för att upptäcka eventuella skillnader i energi- och näringsintag mellan pojkar och flickor. En jämförelse genomfördes mellan deltagarnas energi- samt näringsintag och Nordiska näringsrekommendationers uppskattade behov och rekommendationer. Resultat Under femdagarsperioden fanns ingen statistisk signifikant skillnad gällande energiintag mellan pojkar och flickor (p=0,226). Oberoende av kön var deltagarnas medianvärde för energiintag lägre i förhållande till NNR:s uppskattade behov för åldersgruppen. Det förekom ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande intag av gram av respektive energigivare (protein, kolhydrater och fett). Andelen energi från energigivande näringsämnen var relativt jämn fördelad mellan kön. Vid jämförelse mellan kön fanns statistisk signifikant skillnad i intag av kostfibrer (p=0,008), järn (p=0,037) och C-vitamin (p=0,034), då pojkar intog mer av dessa näringsämnen.  Slutsats. Deltagarna hade generellt ett lågt intag av energi- och näringsämnen i förhållande till NNR:s uppskattade behov och rekommendationer, vilket bör uppmärksammas. Under studiens femdagarsperiod påvisades ingen statistisk signifikant skillnad av energiintag mellan pojkar och flickor. Fler studier inom området behövs.Background Establishing good eating habits during childhood are important since these lay the foundation for the future. Having a balanced and healthy diet is associated with a better learning ability. Research shows differences in intake of energy and nutrients between boys and girls. Objective The purpose of this study was to investigate possible differences between boys and girls referring intake of school lunch and to compare them to Nordic Nutrition Recommendations (NNR) with a focus on content of energy and nutrients. Method This study was established through a partnership with ProMeal. Data was collected during five days through a weighed and photographed food record of school lunch among 29 children in the 5th grade. The participants’ portions of food were calculated concerning contents of energy and nutrients through the computer program DietistNet. Data was statistically analyzed in order to detect differences in intake of energy and nutrients between the sexes. A comparison between the participants’ energy and nutrient intake and the NNR was made. Results This research showed no statistical significant difference between boys’ and girls’ intake of energy (p=0,226). Regardless of sex the participants’ median intake of energy was lower than the estimated energy demand for the age group according to NNR. There was no statistical significant difference between boys and girls concerning the intake of energy from macronutrients. The share of energy from carbohydrates, protein and fat was relatively even distributed between the sexes. In comparison boys had a significantly higher intake of dietary fiber (p=0,008), iron (p=0,037) and vitamin C (p=0,034) than girls.  Conclusion Overall the participants had a noteworthy low intake of energy and micronutrients in relation to the estimated demands and recommendations of NNR. During five days there was no statistical significant difference between boys and girls concerning intake of energy. Further research is needed.

Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning

Detta är en handbok. Dess syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Handboken berör museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning Spectrum. Forskning och kunskapsuppbyggande i samlingsförvaltnin

Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning : Slutrapport FoU-projekt RAÄ2019-2157

Projektet har syftat till att, i linje med den svenska museilagen, implementera kunskapsuppbyggnad som en del i museers samlingsförvaltning och arbete med standarden Spectrum. För att uppnå detta syfte har projektet bearbetat styrdokument, internt textmaterial och genomfört intervjuer och fokusgruppssamtal. Arbetsgruppen har haft reguljära möten där analysen utvecklats och kommande steg lagts fast. Tre digitala workshops med projektets referensgrupp har genomförts med goda resultat, som sammanställts av projektledaren. Samtliga arbetande i projektet skrev PM inför och efter workshop 1 på temat vad forskning och kunskapsuppbyggnad spelar för roll i museiverksamheter. Dessa och diskussionerna kring dem bearbetades av projektgruppen och låg till grund för frågeställningar och arbetsuppgifter för workshop 2, som hade temat ’Den perfekta policyn’. Parallellt med workshoparna genomfördes analys av Spectrum, svensk museiförvaltning, samt interna styrdokument för att finna bästa vägen att stärka forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning. När dessa analyser mötte resultaten av fokusgruppssamtal med personalen inom Göteborgs museer och konsthall framstod utvecklandet av en handbok för kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning på Spectrumbasis som bästa sättet att fånga och sprida våra resultat. Denna handbok testades i den tredje workshopen med referensgruppen, samt i samarbete med Vadsbo museum i Mariestad för att nå så många slags museer som möjligt. Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning har publicerats av Kulturförvaltningen. Projektet har även producerat en samling korta utredningar av centrala begrepp, inte minst för att förstå begreppen forskning och kunskapsuppbyggnad i ett museisammanhang. Dessa ingår här, tillsammans med en redovisning av de genomförda workshoparna och fokusgruppssamtalen, samt en analys av styrdokument. Första delen följer Riksantikvarieämbetets mall för vetenskaplig slutrapport

Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning : Slutrapport FoU-projekt RAÄ2019-2157

Projektet har syftat till att, i linje med den svenska museilagen, implementera kunskapsuppbyggnad som en del i museers samlingsförvaltning och arbete med standarden Spectrum. För att uppnå detta syfte har projektet bearbetat styrdokument, internt textmaterial och genomfört intervjuer och fokusgruppssamtal. Arbetsgruppen har haft reguljära möten där analysen utvecklats och kommande steg lagts fast. Tre digitala workshops med projektets referensgrupp har genomförts med goda resultat, som sammanställts av projektledaren. Samtliga arbetande i projektet skrev PM inför och efter workshop 1 på temat vad forskning och kunskapsuppbyggnad spelar för roll i museiverksamheter. Dessa och diskussionerna kring dem bearbetades av projektgruppen och låg till grund för frågeställningar och arbetsuppgifter för workshop 2, som hade temat ’Den perfekta policyn’. Parallellt med workshoparna genomfördes analys av Spectrum, svensk museiförvaltning, samt interna styrdokument för att finna bästa vägen att stärka forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning. När dessa analyser mötte resultaten av fokusgruppssamtal med personalen inom Göteborgs museer och konsthall framstod utvecklandet av en handbok för kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning på Spectrumbasis som bästa sättet att fånga och sprida våra resultat. Denna handbok testades i den tredje workshopen med referensgruppen, samt i samarbete med Vadsbo museum i Mariestad för att nå så många slags museer som möjligt. Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning har publicerats av Kulturförvaltningen. Projektet har även producerat en samling korta utredningar av centrala begrepp, inte minst för att förstå begreppen forskning och kunskapsuppbyggnad i ett museisammanhang. Dessa ingår här, tillsammans med en redovisning av de genomförda workshoparna och fokusgruppssamtalen, samt en analys av styrdokument. Första delen följer Riksantikvarieämbetets mall för vetenskaplig slutrapport

Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning

Detta är en handbok. Dess syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Handboken berör museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning Spectrum. Forskning och kunskapsuppbyggande i samlingsförvaltnin

Feasibility of creating estimates of left ventricular flow-volume dynamics using echocardiography

Abstract Background This study explores the feasibility of non-invasive assessment of left ventricular volume and flow relationship throughout cardiac cycle employing echocardiographic methods. Methods Nine healthy individuals and 3 patients with severe left-sided valvular abnormalities were subject to resting echocardiography with automated endocardial border detection allowing real-time estimation of left ventricular volume throughout the cardiac cycle. Global and regional (6 different left ventricular segments) estimates of flow-volume loops were subsequently constructed by plotting acquired instantaneous left ventricular 2-D area data (left ventricular volume) vs. their first derivatives (flow). Results Flow-volume loop estimates were obtainable in 75% of all echocardiographic images and displayed in normal individuals some regional morphological variation with more pronounced isovolumic events in the paraseptal segments and significantly delayed maximal systolic flow paraapically. In patients with aortic stenosis, maximal systolic flow occurred at a lower estimated left ventricular systolic volume whereas in mitral stenosis, maximal diastolic flow was observed at a higher estimated left ventricular diastolic volume. Aortic regurgitation caused a complex alteration of the estimated flow-volume loop shape during diastole. Conclusion Non-invasive assessment of left ventricular flow-volume relationship with echocardiography is technically feasible and reveals the existence of regional variation in flow-volume loop morphology. Valvular abnormalities cause a clear and specific alteration of the estimates of the normal systolic or diastolic flow-volume pattern, likely reflecting the underlying pathophysiology.</p